Som folk är mest, fast kanske lite mer öppet grinig. Jag har en man och två barn och ett hus i en småstad. Förut var jag en sån som läste böcker och drack öl, lagade mat och var härlig. Nu är jag mest en morsa med för lite tid som käkar kycklingpinnar och förtielva pastor med tomatsås.
3 kommentarer:
Det var inte jag som ringde min mamma och grät medan jag gick in i vårt kundmötesrum heller. Absolut inte.
Skönt att jag inte är ensam om att vara lite craaaazzzzzy.
Gråtare unite.
Skicka en kommentar