torsdag, december 18

Såatteh jag är typ klar med alla julklappar. Typ. Jag har bara en liten grej kvar till Andreas och kanske nåt litet till pappa och sen är jag klar. Det känns som att jag har ett berg med grejer jag ska fixa på jobbet och jag gör ingenting. Är det inte typiskt?

onsdag, december 17

And it's back

Hej? Hur mår ni? Jag mår rätt bra, faktiskt. Idag ska jag träffa en kompis och lyssna på hennes dejt från igår och mysa lite hemma. Nu när jag är medlem av Den Mörka Sidan så tycker jag att det är sjukt roligt att höra dejthistorier och framförallt är det ganska roligt att se folk man tycker om lite så där halvt nyförälskat spattiga. Igår åt jag lunch med min kanske äldsta killkompis, inte i ålder men i år vi känt varandra, och imorgon ska jag käka lunch med Sofia och sen ta en öl med en av dom där killarna från min studietid som jag gillar så himla mycket. Åh, och igår käkade jag middag med Lisa. Och på fredag ska jag gå på A Christmas Carol på Maximteatern och käka middag på En halv grek plus turk med Nellie och Andreas. Alltså jag gillar alla ovanstående så himla mycket och jag är så himla glad över att jag har dom. 

I övrigt så var han den där killen jag alltid hälsade på i den där stugan, och ibland trodde att jag kanske var kär i, hemma hos oss på middag i måndags. Jag gillar min snubbe oerhört mycket för att han tycker att det är självklart att jag ska få ha kvar min vänskapsrelation (without the added sex, mind you) och det var faktiskt mycket trevligare än vad jag trodde att det skulle vara. 

När det gäller det emotionella måendet så är det under kontroll. I fredags bröt jag ihop och grät i två timmar och tyckte att livet var jävligt jobbigt och mörkt och jag kan eventuellt ha sagt att vi ahh-haa-ldri-hig gör nåt mysigt ihop längre och att jag känner mig så eehhh-heen-saa-haam. Eventuellt även också att livet är helt ovärt att leva eftersom det bara är jobbigt hela tiden. Den känslan har gått över nu. Det svänger fort inne i mitt huvud, det får man ge det.

Vad händer hos er då?

lördag, december 13

DET ÄR SOL UTE OCH BLÅ HIMMEL JAG VET INTE VAR JAG SKA TA VÄGEN FÖR JAG ÄR SÅ CHOCKAD. Närå. Jag är hos Andreas pappa, fast pappan himself är på sjukhuset där han återhämtar sig från operationen som tog bort cancern. Ser ni vad fina orden är? Tog bort cancern. Ser ni? Känner mig ganska jävla lycklig och lättad över det. Idag ska vi handla julklappar och snart ska jag få frukost på sängen. Det var allt.

onsdag, december 10

Vi är sams nu

Jag är så trött idag. Startade ett jättekonstigt bråk med Andreas igår (av alla dagar) och gick till och med hemifrån i en timma för att jag var så jävla sur, trots att vi har lovat varandra att inte göra så. Han var ju smart nog att fatta att det är situationen som är den egentliga ilskehärden, men att det är lättare att vara arg på en person än på universum, men så smart var inte jag. Och när jag blir arg så blir jag så jävla arg och (inombords) helt MEN HUR SKA VI KUNNA HA ETT LIV IHOP?! och undrar om vi inte har kastat oss in i att gifta oss och är jag verkligen kär (absolut INTE om jag tänker efter när jag är inne i arget, absolut SJÄLVKLART om jag tänker efter alla andra tider) och kan vi ens prata med varandra? Och inne i den stunden så är allting så himla jobbigt, för i mitt huvud så blir det typ error och så undrar jag vad ens meningen med livet är när det ska vara så jävla jobbigt? Varför finns vi ens? Varför ska man ens leva? Ahmen ni fattar ju nivån. Sen grät jag i en och en halv timma medan Andreas egentligen behövde jobba och imorse så vaknade jag med rester av tårar i hela ansiktet och helt plufsiga ögon. Hurra för livet ändå hörrni.

tisdag, december 9

Har en miljard tusen saker att göra och var precis tvungen att göra det där viktigt/inte viktigt/bråttom/inte bråttom-diagrammet för att lugna ner mig lite. Det kanske inte hjälpte så där svinmycket eftersom det känns som att allting faller inom viktigt/bråttom-rutan, men jag har iallafall gjort tre viktiga grejer sen jag skrev ner det så det är ett stort framsteg. Annars längtar jag efter att köpa julklappar, göra julgodis och rätt så jävla mycket att sova bredvid min kille för en gångs skull. Mmm...min kille.

måndag, december 8

Det är SÅ RENT här hemma och det är SÅ SKÖNT! Går runt och tar hyllor och lister och väggar och mumlar best money spent ever som en galen person. Har slängt i tvätt nummer två och ätit mackor till kvällsmat (wåh åh åh mackor till kvällsmat, mackor till kväällsmat wåh åh åh mackor til kvääällsmat), pratat med min kille och ringt försäkringsbolaget om den nya bilen. Status sjuk förälder: doktorerna verkar positiva till att få bort skiten med operation. Chans att allt blir bra: hög. Snälla håll tummarna för det. Tack!
Jobbar som bokföringstant idag. Det är rätt roligt med bokföring faktiskt, på tal om avdelning saker jag aldrig trodde att jag skulle säga. Det är i och för sig roligt för att jag har bokfört allt ordentligt från början och nu mest behöver sitta och bocka av och dubbelkolla så att allting är med, men ändå. Vi har städare hemma idag. När jag gick imorse stod hen uppe på en stege i köket i färd med att plocka ut våra kokböcker för att komma åt att städa under. Dom frågade om jag ville att dom skulle byta lakan, jag sa ja och lade fram nya sängkläder på sängen. Alltså det känns så sjukt lyxigt att veta att det är rent hemma när jag kommer innanför dörren i eftermiddag. Nu känner jag mig ännu mer grinig över att städning ses som lägre status än säg restaurang (en kan lika gärna städa själv som laga mat själv, bara det att när man betalar för det så är det ett proffs som fixar), eller nagelsalonger eller massage eller måleri eller, ja jag kan hålla på ett tag. Eftersom vårt samhälle är uppbyggt kring att betala för andras slit på ett eller annat sätt så förstår jag inte varför just (vitt) städande ska vara det vi tycker till om. Säg gärna emot mig. Jag har lärt mig massor genom att folk har sagt emot mig i den här bloggen. Till exempel kommer jag ihåg när jag frågade varför förskolor hade en skolplan eller vad fan hen nu kunde vara bra för? Eller när jag aldrig i hela liiiiiivet kunde tänka mig att kalla mig själv feminist? Håhå jaja, det är tur att en kan lära sig saker här i livet.

lördag, december 6

Tänk vad man vänjer sig vid saker. Första kanske sex månaderna när jag och Andreas blev ihop så kunde jag verkligen verkligen verkligen inte somna på grund av ljud och rörelser och nån annans platstagande i sängen och nu har jag skitsvårt att somna utan. Jag åkte till pappa idag och ägnade kvällen åt hämtpizza och drop dead diva medan min far valde ett glöggalej. Imorgon ska vi gå på stan, pappa och jag, och välja glasögon till honom. Och lördagsfika, som man gör här i stan. Och kanske köpa nån julklapp eller så om vi får feeling. Älskar att vara med/hos pappa. Han är min andra stora trygghet i livet och just nu behöver jag papparet och eftermiddagskaffe och fotboll på teven. På söndag ska jag köra hem vår nya (mammas gamla) bil (som vi har köpt). Jag är milt sagt ganska exalterad över det här bilägandet. Skönt att ha nåt att vara exalterad över ändå tänker jag.

fredag, december 5

Livet ditt jävla lilla as

Just när jag gick omkring och tyckte att livet ändå kanske är värt att leva och hade slutat med mina superdeppiga weltschmertzanfall så skickade livet oss in i en ny jävla oroshärd. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva om det här för jag upplever inte att det är min sak att skriva om, samtidigt som jag måste få använda det här som utlopp. En till förälder har fått cancer. Det är inte på min sida. Det innebär operation nästa vecka och förhoppningsvis en jättebra chans att bli av med den (snälla snälla snälla universum, låt det bli bra den här gången). Men ändå. Det är skitjobbigt. Jag har varit asledsen hela veckan. Jag känner mig som ett as som är så hysteriskt ledsen. (Låste in mig på toaletten och grät rakt in i handdukarna på handdukstorken och trodde att jag inte skulle höras för att bespara Andreas. Det funkade inte.) Det är inte helt lätt att balansera på kanten av sin egen sorg och samtidigt vara ett stöd och positiv och peppig, det ska gudarna veta. Vi gör så gott vi kan. Vi pratar med varandra. Vi försöker rymma allting hemma. Och nu håller vi allihop så jävla många tummar som det bara går för jag orkar fan inte en gång till. Eller jo, det måste jag väl isåfall, men jag vill inte. Jag vill att allting ska bli bra och sen vara strawberry fields and glittery unicorns i resten av alla jag känners liv.

torsdag, december 4

Bryter tystnaden med en liten lista

Jenny vill att jag svarar på lite frågor och vem är jag att säga nej till nåt sånt när jag egentligen (VERKLIGEN) behöver jobba.

1.) Hur kommer jorden att gå under?
Fy fan vilken fråga Jenny. Jag hatar att tänka på rymden och döden och slutet och sånt för varje gång känner jag mig bara som en liten lort som inte spelar nån roll och när jag känner mig som en liten lort som inte spelar nån roll så känner jag att livet inte spelar nån roll och att jag lika gärna kan dö här och nu. Men okej. Jag tror inte att jorden kommer gå under på rätt länge och jag tror att det kommer ske för att solens liv som stjärna slutar och den expanderar och äter upp jorden, eller hur dom nu säger att det ska gå till.

2.) Hur ser ditt liv ut 2035?
Nu var jag tvungen att tänka till hur gammal jag kommer vara då och kom fram till att jag kommer vara lite drygt femtio. Jag hoppas att jag har utflugna barn, eller barn som går sista åren på gymnasiet. Jag vill vara VD för ett medelstort företag, kanske i fasen efter den värsta tillväxten. Jag har en bokklubb och en lägenhet med massa stora rum och kakelugn och fina inredningsprylar som vi har samlat på oss under åren. Andreas är mitt livs stora kärlek och vi tar söndagspromenader och tittar på teve från samma hörn i soffan. 

3.) Dina tankar om städhjälp?
Mitt största problem med städhjälp är folk som förminskar städande som yrke. Jag köper inte grejen med att man faktiskt inte kan bygga en vägg själv, men alla kan städa sin egen jävla skit. Så länge ROT finns kvar ska RUT finnas kvar, något annat vore sjukt ojämställt i mina ögon. Jag tycker att RUT är en svinbra grej som har gjort dåliga, svarta, underbetalda jobb till vita med förmåner och vettig lön. Jag tycker att RUT har höjt status på ett (tyvärr) kvinnodominerat yrke. Jag tycker att städning bör likställas med vilken annan tjänst som helst när det kommer till status. Jag tycker att dom som städar får alldeles för lite kredd för det jobb dom gör. Det finns få saker som gör mig gladare och lyckligare än ett städat hem och ja, jag funderar på att anlita en städfirma på månatlig basis. Vi drar igång med en storstädning av vårt hem på måndag och om det blir bra så tror jag att vi kommer fortsätta. 

4.) Vem skulle du gifta dig med, ligga med och döda – Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra och Annie Lööf.
Fy fan. Jag skulle hellre peta ut ögonen med en gaffel, men okej: jag skulle gifta mig med Annie Lööf (man kan ju skilja sig), ligga med Anna Kinberg Batra (hon ser lite vild och arg ut, typ fylleilskeligga) och döda Stefan Löfven (världen behöver inte fler fackgubbar). (Hej Säpo om ni har bevakning på dom orden. Jag menar givetvis absolut inte i verkligheten. Detta är inte ett hot.)

5.) Du ska skriva en kontaktannons i tidningen på 30 tecken (mellanslag ej inräknat) – hur ser den ut?
Soffromantiker söker livsglädje

6.) Vilket är ditt favoritinlägg på din egen blogg?
Jag har skrivit 4220 inlägg i den här bloggen över nästan sex års tid. Jag vet inte riktigt om jag har ett favoritinlägg, men jag skummade igenom lite grejer nu och jag gillar ju det här ändå. Det var rätt smart skrivet av mig tycker jag.

7.) En liten text på temat ”om jag lämnar dig nu” – kan handla om Sverige, en stad, en partner osv.
För mig är just den här frågan faktiskt helt omöjlig att svara på för det finns för mycket död och skräp i mitt liv för att jag ska orka tänka på en frivillig separation, även om den är fiktiv och även om den handlar om ting istället för personer. Om jag lämnar dig nu skulle det vara för att gå och köpa mjölk typ. Haha, fan vilken fantastisk titel på en bok. Pax för den om jag nånsin skriver nån. 

8.) Vad tror du kommer att hända 2015?
Det enda jag har lärt mig med livet är att ingen har någon som helst aning om vad som kommer hända sen, så pass. Världen går inte under och allt kommer vara more or less the same in the big picture, men för den enskilda individen? Oändligt mycket kommer hända för alla.

9.) Vad vill du ska hända 2015?
Jag vill att alla jag känner ska få vara friska. Jag vill gifta mig. Jag vill åka nånstans med Andreas och bara sitta på en uteservering och hålla handen och kolla på horisonten. Jag vill hälsa på min syrra och hennes kille i Brighton. Jag vill ha en lång sommarsemester. Jag vill att det går bra för mitt jobb. Jag vill ha en ordentlig vinter, en kort vår, en lagom varm sommar och en skön vinter. Jag vill att alla jag känner ska få vara friska. Jag vill att alla jag känner ska få vara friska. Jag vill att alla jag känner ska få vara friska.

10.) Vem i din familj/på ditt jobb/av dina vänner vet om att du bloggar och vad tycker de om det?
Pappa, syrran och Andreas vet. Jag tror att min syster läser, pappa vet inte adressen och Andreas har nog kollat in den typ två gånger sen jag berättade. Han är liksom unfaced med den här delen och tycker lite att det väl är mitt privata och inte hans grej att läsa. Jag fattar inte alls hur han resonerar där för själv hade jag varit besatt av att kolla om det var tvärtom. Dom flesta jag känner vet att jag bloggar och har nog fått adressen nån gång, men det är inte så att jag annonserar att jag har den här gamla trasan. Det var liksom lite svårt att undvika att berätta när nästan halva mitt umgänge plötsligt kom från nån oklar internetgrej. Jag vet inte riktigt vad dom tycker. Jag försöker att inte hänga ut andra här. Jag försöker göra den här till min och inte till nån annans och jag tror att det går rätt bra. 

torsdag, november 27

Urban outfitter har börjat sin black-out för övrigt

Julklapp till pappa *check*. Hittade på deal på amazon, som för övrigt också har väldigt generösa returpolicies och supermegadupertrevlig kundservice. Köpte även en present till till ett Mycket Bra Pris. Hade jag bott i USA hade jag med stor sannolikhet blivit en coupon-hunter på grund av det oerhörda välbefinnande jag får av att köpa saker som jag ändå ska köpa till ett billigare pris.

onsdag, november 26

Lite julklappstips-ish och vuxen på riktigt

Ja, men okej jag somnade i fredags och vaknade typ i måndags. Kanske inte riktigt, men jag vaknade i normal tonårstid KVART - I - ETT i lördags, petade på Andreas och ba eh haru sett vad klockan är? Sen gick vi upp vid kanske halvtretiden, eftersom jag var tvungen att kolla på ett avsnitt av drop dead och Andreas var tvungen att äh jag vet inte, kolla grejer i mobilen och sova. Gjorde således ingen av de planerade helgaktiviteterna. Sååååå, jag tar igen det nu. Dels har vi gjort en julklappsbudget för inköp till familjer och sånt (proud to be en tant) och dels så ska vi kanske köpa den där bilen (hurrah!).

Men okej, här kommer mitt tips inför julen för er som kanske inte riktigt visste det innan. Nu i helgen är USAs största shoppinghelg, som startas av Black Friday på tada! fredag. Det är vanligtvis riktigt riktigt riktigt riktigt bra priser och det bästa? Väldigt många svenska webshoppar hakar på och kör ibland bara fredag, men oftast hela helgen. Sen efter helgen kommer Cyber-Monday i USA där det blir ännu mer bra deals och ja, igen, många svenska företag hakar på för att inte missa försäljning. Min plan är nu att surfa slut på internet, bokmärka internationella webshoppar eller produkter på sidor jag gillar och göra en plan på vad jag ska köpa till vem och sen ha det som mission att få det så till så bra pris som möjligt.

fredag, november 21

Är ensam hemma ikväll. Handlade på vägen hem och har precis satt in en potatisgratäng i ugnen och sen gjort oxrullader som står och puttrar ovanpå spisen. Jag känner mig SÅ DUKTIG. Har även köpt chips och dipp och blandat flädersaft med bubbelvatten *geni*. Snart är det mat och sen ska jag kolla på dtop dead diva tills jag somnar i soffan. Hejrå.

Saker jag gör på jobbet

Idag har jag först visat vår nya kollektion för vår säljare och sen ätit lunch med Alltfinnsredan och sen så åkte jag till city och mötte upp min kollega och shoppade för företagets pengar tills nu. Vi ska ha fotografering på måndag och den hör gången valde vi att strunta i stylist och stylea själva och DET ÄR SÅ ROLIGT! Att få klä på nån kläder utan att den gnäller och dessutom slippa betala själv? Mitt nya drömjobb.

Hit går jag på date (lista på request)

Igår blev jag tillsagd tillfrågad att göra en lista på restauranger i Stockholm som jag gillar. Min första känsla var men herregud jag kan ju inte det, jag går ju bara till Matbaren och äter pepparsås, men kanske ändå att jag har några favoriter att dela med mig av. Så, till en kompisdejt eller kärleksdejt eller föräldradejt eller vad man nu har för dejt som man vill hänga med kommer här min lilla lista på ställen, utan inbördes ordning.

Restaurang AG (Kungsholmen)
Nu har jag ju bara varit där en gång, men vilken gång! Jag trodde i och för sig att Andreas skulle göra slut den kvällen och kunde inte riktigt njuta förrän en bit in i förrätten, men om man har lite mer hjärna än mig så kanske man fattar att ingen gör slut över en 1500-kronorsmiddag. AGs är dyrt, peoples. Det är dyrt och det är värt det och därför tycker jag att AGs kan få stå för den där fina firarmiddagen. Jag hör till skaran som tycker att om man går till nåt så bra så ska man käka trerätters och dricka finvin och riktigt götta sig, men det är klart att man kan gå dit och käka en huvudrätt också och då är det såklart inte lika dyrt. Åh, dom har en liten mysig bar med lite typ tapasgrejer också, det är också mysigt. På AGs bokar man för övrigt bord i tid och på AGs äter man kött, nästan enbart.

La Vecchia Signora (Södermalm)
Stockholms kanske bästa fin-italienare med fantastiskt vin och magiskt fina ingredienser. Här kan man sitta och käka i baren och känna sig som en stammis, men annars är det vita dukar och härliga, lite skojbuttra servitörer och vinet VINET! La Vecchia är supermysigt och känns verkligen som en fin restaurang och hit skulle jag gå om jag hade tid att käka middag länge.

Bacaro (Södermalm)
En liten pärla som min kompis har som stammishak. Det är kaklade väggar och ståldisk och ett litet kök där man lagar enkel mat med hjärta. Hit går man kanske en tisdag för att käka nåt lite snabbt när man inte orkar laga nånting hemma och oj vi tar ett glas vin till va? Sen blir man oftast kvar ganska länge för det är liksom gjort för att prata där. Till Bacaro går man när man vill prata på nåt sätt. Bacaro är väldigt resonabelt prissatt.

La Tentazione (Norrmalm)
Ahmen okej, vi kör alla italienare på rad här. När Andreas fyllde år förra året så krävde han att vi skulle gå till det som var lite av hans stammishak när han bodde på Norrmalm. Det regnade och jag tyckte att det låg så jävla långt bort, men alltså MYSET! Det känns som (är?) en familjerestaurang. Det är träbord och tända ljus och tavlor som det känns som att ägarna har köpt på sina sommarsemestrar i Italien hängda på lite olika höjd. Det är mysigt och trevligt och snällt. Det är den perfekta åh ska vi gå ut och käka ikväll var ska vi gå?-restaurangen. Det är inte dyrt, det är inte fancy, det är inte gourmetmat. Det är italienskt och det är good enough.

Matboden (Södermalm)
Restaurangen som jag på riktigt får cravings av. Restaurangen där vi har ett stammisbord och där alla servitörer vet vad vi vill ha och där vi får dricka rabatterad sprit till kaffet. Restaurangen dit jag går allra oftast helt enkelt. Jag är helt besatt av deras pepparstek, men dom har både jättegoda fiskrätter och jättegod annan mat och alltid två dagens-grejer. Det är anspråkslöst och mysigt och ja, hit går jag efter jobbet för det är asgod mat utan att kräva läppstift och klackar.

Pressklubben / Duvel café  (City)
Jag tror att det var här jag och Andreas typ blev ihop. Jag hade bokat bord på Pressklubben, men vi gick bägge två fel och hamnade på deras systerrestaurang (delar kök) Duvel Café och efter tre oerhört förvirrade konversationer om var vi hade bokat bord så slutade det med att vi käkade på Duvel. Där är det vita dukar och servitörer i fluga och fransk mat, främst skaldjur. Vi stod på gatan och rökte efter ett par glas vin och jag sa till Andreas att jag gillade honom så mycket att om han inte kände samma så skulle vi vara tvungna att sluta ses för det skulle göra för ont. Han sa att han gillade mig tillbaka och så satt vi där och tindrade med ögonen och jag blev så uppassad av en av servitörerna och Andreas helt ignorerad. Det var jättekul. Iallafall, på Duvel finns det också typ soffbås man kan boka om man är lite fler. Dom har jättegoda drinkar och fin mat. Hit går man en fredag efter jobbet eller kanske till och med en lördag som man vill fortsätta efteråt. Pressklubben har mer belgisk mat, mer öl och är lite mindre stiff. Där är det fantastisk mat och fantastisk service och som gjort för att sitta och liksom planera livet på och ta bara ett glas till va? Duvel är rätt dyrt, pressklubben är mer okej i pris men fortfarande inte billigt.

Okej, nu måste jag jobba men jag kan fylla på med fler nån annan dag om ni vill?

torsdag, november 20

Att ta igen det jag tycker att jag har saknat

Sen tiden jag hade på mitt förra jobb, då när jag grät av stress i hallen när jag kom hem från jobbet, så har jag liksom inte orkat vara så jävla social. Sen kom ju hela mammagrejen och det tog ju rätt mycket energi och så. En eller två saker i på veckodagarna har jag klarat av och sen har jag typ nästan ställt in när jag inte har orkat med den sista inplanerade grejen. Men förrförra veckan fick jag lite panik över att jag är en så dålig kompis och att jag aldrig vill umgås så jag bokade in grejer varje dag den här och nu är det torsdag och jag ska bokklubbshänga med fina människor ikväll och det ska bli jättekul, men shit vad slut jag är som artist nu. Jag får helt enkelt försona mig med tanken att jag behöver varannan dag ledigt för att liksom orka nu för tiden. Plus (och det här är så cheesy) jag har typ inte hängt med Andreas nånting sen innan förra helgen och jag längtar efter att umgås med honom. Jag vill sitta ner, på en restaurang, med en drink, och prata med min kille.

onsdag, november 19

Vad jag gör på jobbet hela dagarna

Ni vet när man sitter på jobbet och har en miljarrrrd saker att göra och ba *sätter på country-radion på spotify* *gör kaffe* *googlar saker*? Bara jag?

tisdag, november 18

Meddelas enbart här (och eventuellt i andra sociala skrytmedier)

Jag är barnvakt ikväll och livear föräldraskap åt tre ungar OCH ALLA HAR LAGT SIG I TID, BORSTAT TÄNDERNA OCH SOMNAT UTAN ETT ENDASTE GNÄLL! Okej, det minsta barnet har eventuellt sin vanliga tröja istället för sin pyjamaströja för well, tyckte inte att det var värt fighten första gången jag barnvaktar honom, men å andra sidan somnade han i min famn efter att ha knölat runt i sängen och pratat med sig själv och fnittrat i tjugo minuter helt urgulligt tills jag blev helt stressad av att barn två skulle i säng så jag helt resolut tog honom i famnen och vaggade i tre sekunder och ba eh okej, han sover? Barn två och tre gick och lade sig när dom blev tillsagda och helt gnällfritt. Är ju clearly the child whisperer. (NO JINX)

Firade med att diska och göra mig en kopp kaffe och ringa Andreas för att diskutera (tjata) att/om vi ska köpa min mammas bil. Jag är team Ja! pga vill ha bil och mammas är fan fin, liten, bensinsnål och well, mammas. Plus är inte så dyrt som jag trodde?

måndag, november 17

Jag har kommit in lite i ett lässkov (NO JINX!) och det är så himla roligt. Vi kan i och för sig kalla det jag läser för väldigt lättläst, men ändå JAG LÄSER UTROPSTECKEN. Nån dag i veckan ska jag samla ihop det lite och kanske göra en liten läslista. Det hade väl varit roligt? Det var ju ungefär tusen år sen jag gjorde det, så jag tycker iallafall att det skulle vara kul.

fredag, november 14

Strö lite socker på mig är du vänlig

Jag träffade en av mina finaste igår. Vi har på grund av livet inte setts på den här sidan årsskiftet och fan alltså vad jag har saknat honom. Vi käkade middag och drack öl och pratade om livet och sen kom två andra kompisar som jag inte har träffat på tusen år förbi och så blev det fler öl och en drink och en shot och sen kom tre till och alltså det var så kul! Gud vad jag behövde en sån kväll och vad den påminner mig om vad Stockholm kan vara.

torsdag, november 13

Jag sitter och målar naglarna på jobbet och ska faktiskt gå ut (gasp) och dricka vin och äta efter jobbet. Berättade precis för min kollega om the wild days och hur jag faktiskt var en sån som kom hem ett par timmar innan jag skulle upp till jobbet och hur jag dansade och shottade och i största allmänhet faktiskt var rätt social. Lite känner jag var fan tog hon vägen den där roliga härliga vilda personen? Varför är det bara ekonomitanten som är kvar? Alltså jag gillar ju mitt trettiosomethingliv med sina tvättdagar och teveserier och middagar rätt jävla mycket, men nån gång vore det lite roligt att få förfesta och sen gå ut och verkligen megadansa och shotta och komma hem med trasiga strumpbyxor halv fem och sova till tolv. Idag är inte den dagen i och för sig, men jag tänker iallafall dricka en drink och skratta.

Dagens filmtips

Okej, igår var jag ju lite deppig, no? Så jag låg i soffan och kollade på teve, mest på TLC eftersom hjärndöd teve är det bästa jag vet när jag är nere för det gör att jag helt kan stänga av huvudet och ba näe! den klänningen ska du VERKLIGEN inte ha på ditt bröllop, FEL VAL! till Say yes to the dress eller skratta åt den italiensk/amerikanska karikatyren som är chef i Cake boss. Sen bestämde jag mig för att hyra en film efter maten (smart-tv FTW!) och så var den första jag såg Tammy med Melissa McCarthy och eftersom hon kanske bara är min bästa skådespelerska EVER så tänkte jag att ja, men den ser jag. Herrejävla gud vad den var rolig. Jag spolade tillbaka scener och såg till och med om de första femton minuterna direkt när eftertexterna började rulla. Det är alltså en komedi (duh) med nästan bara kvinnor som inte en enda jävla gång är en karikatyr på en kvinna, utan som liksom bara råkar vara av kvinnokön. Tammy åker med sin mormor (Susan Sarandon) på en roadtrip och well, den är underbart rolig. Snabb och lite oväntad i replikerna och, jag vill inte stressa det här egentligen men, som folk är på nåt sätt. Kvinnor som får vara personer, enbart personer. Inte kvinnor. Aja, se den när du har en dålig dag.

onsdag, november 12

Det blev bättre

En dag ledigt nedbäddad i sängen och en lång dusch med efterföljande insmörjning, fotfilande och ansiktsmask senare mår jag lite bättre. Har dessutom grinat av mig ordentligt, först själv och sen framför Andreas. Jag har också bokat bil i två veckor över jul. Det var mitt lilla dagsprojekt att hitta den bästa dealen och efter att ha kollat nästan alla uthyrningssajter så hittade jag till slut en kombo av rabatter och kontor som gav både en bra bil (ej miniliten) och ett bra pris. Yey för det. Plus middagen står i ugnen och luktar gött och det är Hela England bakar på teve. Det fina i det lilla.
Jag är hemma från jobbet idag för att jag råkade matförgifta mig själv med härskna solrosfrön när jag bakade bröd igår. Så idag är jag trött. Trött och ledsen och ja, trött och ledsen. Dels en trötthet kopplad till dålig nattsömn, men också en fysisk liksom tunghet där det känns som om jag rör mig i sirap eller i strömt vatten. Ledsen för att jag saknar mamma. Jag går runt med nåt självpåtaget dåligt samvete för att jag inte är där tillräckligt för pappa och min syster. För att jag är en dålig, tråkig kompis som inte orkar umgås och inte orkar göra nånting när jag väl tar mig i kragen och träffar nån. För att jag inte har samma driv som innan. För att jag inte är lika glad, lika öppen, lika skrattig. För att den där perfekta känslan som infann sig förut inte finns längre. För att det ligger en dimma över livet och det är så jävla jävla jobbigt.

Det står i nåt sorgehäfte att man tar två steg fram och ett tillbaka och jag skriver under på det. Det har snart gått ett halvår och såklart är det inte lika akut längre, det är ju lite lättare att andas, men det är också svårare att hantera vardagen. Alla förväntar sig på nåt sätt (obs helt normalt beteende, no blaiming!) att livet är som vanligt igen nu. Jag kan inte gärna sjukskriva mig nu bara för att jag sörjer och är ledsen och inte orkar nåt, men det är nu jag verkligen skulle behöva få ligga i sängen ett par dagar och bara vara ledsen. Få det ur systemet, krascha, samla ihop mig igen.

Jag önskar att jag trodde på nånting. På nån större makt, på ett liv efter döden, på skyddsänglar eller att mamma finns med mig på nåt svävande sätt, men jag gör ju inte det. I min värld är mamma borta, inga livlinor. Det är också jobbigt.

Okej, slutgnällt. Nu ska jag ocarpa den här sjukdagen, gråta klart och gå och duscha.

tisdag, november 11

Jag är trött på att ta ställning för/emot min kropp

Jag är överviktig. Enligt BMI-skalan, enligt vågen och enligt vanliga jävla ögon. Jag har tränat i perioder och fram tills för kanske 8 år sen så var jag inte speciellt stor alls (även om jag såklart tyckte det). Nu? Ptja, min mage är i vägen. Mina lår får definitivt inte plats i ett par normalstora jeans och ja, ni fattar. Det är klart att jag vet det. Jag är bara så jävla trött på att antingen försvara, i huvudet eller för andra, att jag är det (det handlar inte om mätstickor och kilon, jag har rätt att känna mig snygg ändå, hell jag ÄR snygg ändå, min kille doesn't mind, jag är smart och witty och likeable osv) eller att jag inte bryr mig, att jag vet om det, att jag faktiskt lever rätt nyttigt, att jag inte äter godis, att jag ska börja träna, att jag faktiskt har tränat massor i mitt liv och att jag egentligen är en träningsperson. På att att försvara två motsatser: utseende spelar ingen roll / även tjockisar är snygga faktiskt. Jag är trött på att få dåligt samvete om jag är den som hämtar pizzan eftersom tjocka människor obviously inte borde äta onyttigt utan veta bättre och käka en sallad. Vilket kanske är sant, men herrejävlagud kan vi andra kanske inte minda vår egen business? Jag är trött på varenda jävla kommentar om utseende, smal eller tjock, cellulit eller inte. Jag orkar inte ens föreslå en jävla lösning på det här (jo, sluta kommentera utseende period) men jag tänker härmed vägra delta. Jag tänker inte kommentera min egen kropp nåt mer. Jag tänker inte lyssna om nån annan gör det. Jag tänker byta samtalsämne om det kommer upp. Jag fucking avgår från allt. Hejdå.

tisdag, november 4

Andra saker jag tänker på

Att det inte går att kommunicera med min pappa med sms eftersom hans svar 99 gånger av 100 är helt oförståeliga. Att han vill att jag möter honom på centralen när hans tåg kommer trots att han kan ta en taxi för det är trevligt. Att jag vill ha en selfiestation på vårt bröllop och kanske har hittat en lösning på det som kräver nästan ingenting av våra gäster och nästan ingenting av oss.

Saker jag tänker på

Om vi ska hyra bil under julhelgen eller inte. Det är rätt dyrt, men också rätt gött. Om vi ska köpa bil så småningom eller inte. Det är rätt dyrt, men också rätt gött. Att min finaste killkompis ska flytta till Stockholm med sin familj och att det glädjer mig nåt oerhört. Att jag hade en så fin stund med min kille igår. Att han är en sån mjukis och att hela mitt hjärta smälter till en liten pöl på grund av det. Att pappa kommer hit ikväll. Att vi inte har städat eller tvättat eller packat. Att jag inte får glömma att gå till apoteket och hämta nya p-piller IDAG. Att jag inte får glömma att posta paket och brev IDAG. Att jag måste börja bocka av grejer på min todo på jobbet. Att vi kommer klara budgeten till bröllopet. Om vi kommer klara budgeten till bröllopet. Att jag är hungrig.
Jag drömde att jag sprang ett maraton inatt och förutom en liten badpaus i mitten så klarade jag det i stor förvåning. Det kommer ju aldrig hända i verkligheten så det gäller att passa på att skryta.

måndag, november 3

Nu sitter min kollega och klappar på min andra kollega för att "han är lurvig"

Jaha, tillbaka till jobbet efter en helg av familjehäng av alla sorter. Först med min familj och sen en sväng med Andreas igår. När vi åkte hem grät jag lite i bilen och tvingade Andreas att leta igenom hela min väska tills han hittade näsdukar som jag precis kom på att jag glömde ta ur hyrbilen imorse. Aja, lite snor och tårar har väl ingen dött av. Saker som har bröllopshänt: vi har bokat bröllopsfotograf (yey!), fått planritning på lokalen och börjat spåna i bordsplacering. Ja, utan att vi ens har skickat inbjudningar än. Det är bra att vara förberedd. Vi (jag) har också skrivit inbjudningscopy och överlämnat till herr Art Director för designskiss som jag sedan kan vara jobbig och vilja ändra. Hoppas på att ha färdigt inbjudan till nästa vecka så vi kan börja skicka ut.

I övrigt kanske mitt "tips om sorg" var lite...hårt? Alltså allting man gör är ju såklart i all välmening. Inget av tipsen gäller närmast sörjande och deras direkta kontaktnät, men ja. Jag står nog för det iallafall.

På onsdag åker jag till Nice med pappa och Andreas. Det ska regna alla dagar vi är där så jag tänker att jag kommer bli så oerhört kulturellt berikad i och med alla museum vi kommer besöka. Och så är jag jävligt sugen på att köpa bil. Det var nog allt för den här gången, hej.

lördag, november 1

En kortis i att bemöta sorg

Det är skitsvårt att hantera sorg. Såklart för den som direkt drabbas, men också för alla runtomkring. Ingen vet nånsin vad en ska säga för det finns egentligen ingenting att säga som kan hjälpa till. Vi pratade om det igår. Hur folk bemöter oss, vad dom säger och vad som faktiskt gör lite ont även fast vi vet att allting egentligen sker i all välmening. Så på förekommen anledning kommer här lite av mina tips på hur en (inte) bemöter nån i sorg. (Gäller såklart inte närmsta kretsen vänner/familj. Alla era ord/tips/hjälp/sms/kramar osv hjälper.)

1) ignorera det inte. Byt inte sida på gatan eller hylla på Ica eller titta bort. Säg hej. Personen i sorg är fortfarande en fucking person.

2) säg inte "jag beklagar sorgen". Du beklagar inte sorgen alls. Du beklagar förlusten. "Jag är hemskt ledsen för er skull" går också alldeles utmärkt. Eller för all del "jag vet inte vad jag ska säga".

3) dra inte en parallell till ditt eget liv/person du har förlorat/situation du har varit i. Ta hand om dina problem själv.

4) berätta inte i första läget hur du upplever förlusten eller händelsen och hur det har påverkat dig. Säg det till ditt eget nätverk och låt dom trösta dig.

5) säg inte "det blir bättre" eller "man måste gå vidare" eller liknande. Säg generellt ingenting generellt och använd inte man/en. Håll det personligt eller håll tyst.

6) var den som håller kontakten. Fortsätt ringa även om du inte får svar. Skicka sms om vad som händer i ditt liv eller om nåt tv-program eller vadsomhelst. Det är livlinor när man inte orkar själv. På riktigt. För en dag orkar man och då är det så så så skönt att inte känna sig helt ur loopen.

In short, säg att du är hemskt ledsen/beklagar förlusten, var tyst en stund och se om mottagaren vill svara på det och om inte börja prata om nåt annat.

Ett annat tips är också att istället för blommor skicka matcheckar på take-away alternativt skicka blomstercheckar. Alla blommor är skitfina och man blir asglad, men det blir så himla tomt när dom vissnar efter ett par veckor och då vore det fantastiskt att få dra ut det lite över tid. Obs. Alla blommor/gåvor/sms/mail är sjukt välkomna.

Varsågoda.