tisdag, oktober 28

Läste precis en blogg jag har följt i många många år och om hur den familjen väldigt plötsligt har blivit en person mindre och jag blev så himla ledsen för deras skull. Livet och döden, jag är inte direkt överens med nån av er just nu.

Bröllopsfronten uppdaterar

Igår var vi på dejt med vår vigselförrättare. Både jag och Andreas höll på att börja gråta för det kändes så rätt och så stort och så OMG VI SKA GIFTA OSS! Och vigselförrättaren liksom fattade. Alltså det är en sak att hålla på med allt det praktiska (really, inte så mycket? förstår alls inte hetsen) men sen när man kommer till själva ceremonigrejerna och inser att vi kommer vara gifta och han kommer vara min man och jag kommer vara en fru, hans fru? Herregud vad det är stort.

fredag, oktober 24

BFFs 4-ever

Nä, nu tar jag några vinflaskor, en väska med relativt rena kläder och en av mina bästisar och drar till Jönköping och hänger med mitt högstadiecrew hela helgen. Vi har liksom känt varandra i...18? 19? år och jag gillar dom så himla himla himla mycket. Tänk att dom har funnits i mitt liv sen killar är som bussar; missar du en kommer snart en ny/buffalo/aqualimone/vit ögonpenna-tiden. Gud, är så gammal nu va.

torsdag, oktober 23

Tänk om nån av dom där spammejlen med alla miljoner jag vinner kunde bli sanna? Har så lite pengar just nu och ja, det är självförvållat och ja, det är lön imorgon. Den är liksom inräknad i det. Snyft.
Jobbar från soffan idag för jag måste göra en grej som kräver InDesign och det har jag bara på hemmadatorn och den är way to heavy för att släpa med till jobbet. Fördelar med att jobba hemma är ju helt klart att man kan gå till ligga i sängen -> jobba på mindre än två minuter (hej mysbrallan, gårdagens tisha, tofflor och Andreas gamla kofta som jag hittade på en stol bakom mig när jag frös förut), att det finns lunch utan att man behöver handla samt att det finns dagsljus. Nackdelarna är väl att det är så jävla tråååååkiiiiigt! och att jag inte riktigt har koll på vad jag borde göra för min to do-lista-bok ligger på jöbbe.

onsdag, oktober 22

ORD VI HATAR: FEEDBACK OCH/ELLER ÅTERKOPPLA

HÄR PÅ JUST ANOTHER FUCKING BLOG FIRAR VI IDAG CAPS LOCK-DAGEN (ja, det är sant, kolla almanackan eller var man nu kollar sånt) OCH KRÄVER ATT SAMTLIGA SVENSKA MÄNNISKOR TAR BORT FEEDBACK OCH ÅTERKOPPLA UR SINA ORDFÖRRÅD. WHILE WE'RE AT IT: TA OCKSÅ BORT LÄSK, SNASK OCH POMMES. SÅ HIMLA ÄCKLIGA ORD.

Dags att samlas i smågrupper igen

När hörrni, nu har jag tänkt igen. Ojojoj, vad kommer den här gången? Närå. Men så här: jag vet ju livet både innan och efter något förjävligt har hänt. Därför tar jag nu på mig den allvetande hatten och pekar med hela handen och säger ett bestämt: SLUTA FÖRMINSKA SORGER BARA FÖR ATT DU HAR ANDRA BRA GREJER I DITT LIV/ANDRA HAR DET VÄRRE. Alltså, din sorg är ju din sorg. Den är baserad på saker som händer i ditt liv och vad du har för referenspunkter. Om du är ledsen för att din partner fräste på dig imorse så har du fan rätt att vara det. Om du är ledsen för att du saknar ett eget litet barn så är du ju det. Är du trött och lipig för att du har ett? Också freaking okej.

Det finns tydligen nån världslag som bestämmer vem som verkligen har rätt att vara ledsen (och hur länge). Förlorat en förälder? Hemskare än att bli dumpad, men bättre än att förlora ett barn. Typ så. Det är förjävliga förjävliga förjävliga händelser som ingen önskar nån annan, såklart. Men dom är (som tur är) också mer sällsynta än att vara trött eller ledsen över jobbet eller ha panik över vad fan man ska göra med sitt liv.

Jag hatar verkligen förminskande av känslor och det eviga ursäktandet förlåt för att jag tänker så här jag vet ju att det finns folk som har RIKTIGA problem. Som att man bara får vara ledsen om man verkligen har nåt att vara ledsen för. Som att det är en känsla vi ska spara på. Kan vi inte sluta tänka så? Kan vi inte börja att bara dela med oss av när vi är ledsna så vi kan känna oss mindre ensamma i det och liksom stötta varandra i det och ta bort stigmat i att man är ledsen fast man inte borde?

Tack för mig.

Edit: åh herregud, glömde ju det viktigaste i det här (tack, Mirijam!): kan vi också sluta påpeka för folk som visar sin ledsamhet att det minsann sticker i ögonen pga barnlöshet/föräldralöshet/blivit dumpad? Det är inte okej att pusha på sina egna demoner på alla andra. Håll käften och sluta läs/gå därifrån/deala med att alla, ja ALLA, har sina egna problem som vi andra kanske inte ens vet en tiondel av.

Jag är dig evigt tacksam

För ungefär två månader sen SKULLE JAG MINSANN BÖRJA TRÄNA och så sa jag det till Alltfinnsredan och bad henne liksom...peppa mig. Och med peppa menade jag gnälla tjata hota för att jag ska ta tag i mig själv. Det är inte så snällt att be en kompis om det, men eftersom hon är världens bästa och nu lydigt har smsat ska du med och träna idag? På måndag? På onsdag? minst två gånger i veckan och därmed har gjort att jag har slut på ursäkter SÅ PACKADE JAG NER MINA TRÄNINGSKLÄDER OCH TOG MED MIG DOM TILL JOBBET IMORSE! Vi kanske inte ska ropa hej än, men nu måste jag fan gå dit, skriva in mig eller vad man nu gör på gym these days och gå och ställa mig på en maskin i minst 30 minuter. Nu skriver jag det här också så det blir ännu pinsammare om jag inte gör det. Livlinor? Förverkade.

torsdag, oktober 16

Jag ska minnas alla mina känslor och hur dom berörde mig

Att alla känslor får plats i en och samma kropp? Jag kollade precis på en video om mamma spelade in för ett par år sen och som är så jävla rolig/gullig och så skrattade och grät jag i en salig röra och sen blev jag jätteledsen och sen smsade Alltfinnsredan och så började jag asgarva. Det är så märkligt hur det ryms på samma gång i en liksom.

tisdag, oktober 14

Allt du är är jag (gäller även ämnesomsättning hoppas jag)

En av oss är ute och springer och en av oss lade sig precis i soffan med en skål chips. Jag säger inte vem som är vem, men dom där nya höstchipsen med gräddfil och gräslök är väldigt goda.

På förekommen anledning

Bland det äckligaste jag vet är lukten av otvättat hår/hårbotten och gamla kläder. Är just nu omgiven av två i övrigt relativt normala personer på bussen som inte verkar dela mitt avsky. *spyr*
Jag kan fortfarande inte riktigt ta till mig att det här är mitt liv. Att jag har en kille som har en ring på sitt finger som bevis för att han är min. Att jag har en ring på mitt finger som bevis på att jag är hans. Singeltiden, ångesten, mörkret, osäkerheten är så nära i tid, men ändå så himla långt borta. Jag är så så så kär och så så så säker. Hela anledningen till att jag var singel så länge är ju Andreas. Jag läste lite inlägg från när vi precis träffades och jag skrev då att jag hoppades att jag skulle se tillbaka på den tiden och osäkerheten och alla känslorna och tänka att jamen det var ju för att det var vi ju. Och nu ba men så är det ju! Imorse tänkte jag på om jag skulle hålla tal på vårt bröllop (ja, det har jag tänkt på förut också) och så började jag nästan gråta av alla känslor. Tänk att det var honom jag väntade på liksom. 

Nu är vi ju fortfarande rätt nya, men alla sakerna som blew me away i början är samma saker som får mig att dra efter andan nu, fast dom egentligen är konstanter i mitt liv. Vi äter fortfarande frukost i sängen till efter tolv på helgerna. Han smyger fortfarande ut och köper tidningen för att han vet att jag tycker att det är så himla mysigt att läsa i sängen. Hans kropp vid min i soffan är fortfarande en novelty, fast den är där varje varje varje dag. Jag hoppas att det aldrig går över. Jag hoppas att respekten jag har för det som är vi kommer vara kvar även när vi bråkar och tjurar och inte förstår varandra. Jag hoppas att jag aldrig kommer tröttna på att somna med handen över hans nacke. 

Jag vill leva med honom resten av mitt liv.

måndag, oktober 13

Jaha, så helgen var precis så fin och bra som jag hade hoppats. Jag älskar att hänga med familjen och jag älskar att Andreas gillar att hänga med min familj. I lördags så vaknade jag efter Andreas hade gått upp. Dörren var öppen en springa och jag hörde honom fnisskratta med min syrra nere i köket och mitt hjärta då va, så himla boom-boom-boom. Att folk man gillar gillar varandra, det är väldigt fint det. Sen har jag också hunnit med att vara väldigt irriterad på mitt facebookflöde. Är nån nånsin helt oirriterad på sitt facebookflöde?

torsdag, oktober 9

Jag sitter i samma hörn som för nästan två veckor sen, med samma kuddar och samma filt, och väntar på att pappa ska komma hem med min lilla pluttegullegullegullsyster. SOM JAG LÄNGTAR! Imorgon ska vi sätta ner mammas urna. Det kommer bli fint och jobbigt och fint och ja, jag hoppas på fint. Sen kommer Andreas och så ska vi familjehänga och träffa bebisar och mmm...min familj. Jag älskar min familj.

onsdag, oktober 8

Middagstips: snabbt, lätt och jävligt gott

Igår åt vi det här och det var så gott så jag fick rysningar. Vi käkade kött, men det går också att göra vego om man vill. Seså, in och se vad du ska käka till middag ikväll.

måndag, oktober 6

Censur! Moralpanik! eller bara rent och skärt jävla förnuft

Om jag måste ha en jävla diskussion till i ämnet chokladboll/pippis pappa/kalle på julafton så tror jag att jag bara kommer ställa mig upp och skrika gällt rakt ut. Det känns som att den reaktionen är precis lika rimlig som att envisas med att n-ordet är "en del av vårt kulturarv, faktiskt" och att "det är bara moralpanik att svenska staten ska gå in och kontrollera vad vi ser!" och "var går gränsen för censur, va?". Alltså HUR KAN DET VARA ETT PROBLEM ATT SLUTA ANVÄNDA ETT (1) ORD?! Kommer nästa generation bli scarred for life för att dom får höra att Pippis pappa är kung istället för negerkung? Kommer dom få noll julkänsla när två gubbar som ingen egentligen ens lägger märke till byts ut mot andra gubbar på jul? STACKARS VÅRA BARN, verkligen.

Mitt största problem med det här är egoismen i allting ovan. JAG vill säga n-ordet för att JAG VILL DET. JAG menar inget illa. Jag MENAR inget illa. I den sista meningen tror jag all min ilska är samlad. Hur kan vuxna människor inte förstå att det aldrig handlar om vad man menar, utan hur det uppfattas? Och när man då blir tillsagd att nånting man gör eller säger faktiskt sårar andra människor, varför slutar man inte då? Eller justerar det man gör så det är vad som menas som kommer genom? Är det en sån jävla uppoffring att vara en medmänniska och se bortom VAD JAG VILL? 

Och "censuren", alltså really? Världen uppdateras hela tiden. Nyutgåvor av böcker editeras från originalet. Filmer görs om för att passa modern elektronik och den digitala världen. Varför skulle konst på nåt sätt ha en större integritet än människan? Är det ändå inte att sätta ett lite för stort värde vid ett dött ting?

lördag, oktober 4

Vaknade precis av världens obehagligaste ångestkänsla och gåshud på hela kroppen. Jag drömde en mardröm som kändes så jävla verklig och äcklig och om nån annan person så jag liksom fick för mig att obehagskänslan var nåt övernaturligt och därför kan jag nu inte somna om. Alltså jag tror inte på övernaturliga grejer öht, men ångesten är så jävla skarp. Fy fan.

fredag, oktober 3

Fredagslista!

1. Hur gammal är du om fem år? 36

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Min kollega

3. Hur lång är du? 166 enligt mitt pass

4. Vilken är den senaste filmen du sett? Det är fel svenska i den meningen, men den senaste jag SÅG var eh Monsters Inc med pappa i söndags. Det var roligt.

5. Vem ringde du senast? Levi. Han svarade inte.

6. Vem ringde dig senast? Vår bankkvinna

7. Hur löd det senaste sms:et du fick? "Det är en blandad skara av småbarnsföräldrar, konstnärer, jurister och skivbolagsarbetare från 30-37 års ålder. Jag diskriminerar ingen." av min väldigt underhållande kompis som just nu dejtar sig igenom Stockholm.

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Team sms.

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Dom var gifta.

10. När såg du senast din mamma? 27 maj

11. Vilken ögonfärg har du? Blå

12. När vaknade du i dag? Min klocka ringde 7.35 och jag vaknade sen 8.45

13. Vilken är din favoritjulsång? Den där som dom spelar in i Love Actually

14. Vilken är din favoritplats? Det är nog ändå hos pappa

15. Vilken plats föredrar du minst? Tunnelbanan

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? I Stockholm

17. Vad skrämde dig om natten som barn? Spöken, ljud, monster under sängen. Tutti.

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast? Min kollega som dansade Erre her det är party

19. Hur stor är din säng? 180 cm. Vuxensäng FTW.

20. Har du stationär eller bärbar dator? Finns ens stationära datorer längre?

21. Sover du med eller utan kläder på dig? In the nudez

22. Hur många kuddar har du i sängen? Fyra nattetid, åtta dagtid

 23. Hur många landskap har du bott i? Tre?

24. Vilka städer har du bott i? Karlstad, Lidköping, Göteborg, Melbourne, Stockholm

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?  Strumpor

 26. Är du social? Ja

27. Vilken är din favoritglass? Alvestas smörkolaglass. Åkte till Alvesta på vår semester i somras för att få smaka den live och så när vi kom dit så GJORDES DEN I VÄXJÖ. Fail.

28. Vilken är din favoritefterrätt? Vaniljpannacotta med hallon. Så tråkig är jag.

29. Tycker du om kinamat? Nej.

30. Tycker du om kaffe? Ja. Litar inte på folk som inte gillar kaffe.

31. Vad dricker du till frukost? Kaffe?

32. Sover du på någon särskild sida? På vänster sida av sängen och på höger kroppssida.

33. Kan du spela poker? Jao. Det lärde jag mig på Handels.

34. Tycker du om att mysa/kela? Men vem gillar inte att mysa/kela?!

35. Är du en beroendemänniska? Ja, litegrann tror jag.

 36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Ja, mina före detta klasskompisar Jessica och Emma.

37. Vill du ha barn? Ja. Eventuellt frågar jag Andreas veckovis om jag kan få en bebis, fast jag vill inte ha nån riktigt än. (om jag KAN få barn blablabla)

38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska och en jävligt stapplig tyska.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Ja, när jag fick en allergichock på kanarieöarna när jag var femton.

40. Föredrar du havet eller en bassäng? Bassäng. Jag är rädd för alla djur i vatten, hur små dom än må vara.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Mat eller hemmet om vi mäter i vad jag faktiskt spenderar mest pengar på. Helst är förmodligen mig själv, men det gör jag inte lika ofta.

42. Äger du dyrbara smycken? THE BLING RING! Funderar på om det kanske får räcka med en ring för jag har svårt att motivera att lägga ännu mer pengar på guld och diamanter.

43. Vilket är ditt favoritprogram på tv? Keeping up with the Kardashians

44. Kan du rulla med tungan? Ja.

45. Vem är den roligaste människan du känner? Min syster när hon är på det humöret.

46. Sover du med gosedjur? Haha, nej.

47. Vad har du för ringsignal? Vibrationer. Förstår inte folk som har signalen påslagen. Det är sjukt ohyfsat och bara okej om man är utomhus.

48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Med tanke på min pappas fabläs för att slänga saker så gissar jag på nej.

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött? En Icakasse i en hylla har lite rött på sig, annars inget.

50. Flirtar du mycket? Gud nej. Har helt tappat det.

51. Kan du byta olja på bilen? Ja men tänk för att jag kan det. Om bilen i fråga råkar vara en bubbla från -68. Annars vet jag bara hur man fyller på den.

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång? Ja, en gång. Det kostade 3600 kronor och betalades (oombett) av min pappa. *spoilt*

53. Vilken var den senaste boken du läste? Uhm, det borde jag ju verkligen komma ihåg men det verkar jag ju inte göra. Jag vet inte.

54. Läser du dagstidningen? Nej. Strökollar lite på nättidningarna dagligen dock.

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej.

56. Dansar du i bilen? Ja, det gör väl alla?

57. Vilken radiostation lyssnade du till senast? P...3?

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? 1 bild - kategori start bildspel < o o o o > istf p 1 of 4 pilar

59. När var du i kyrkan senast? På mammas begravning.

60. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Vår SO-lärare Fredrik gillade jag väldigt mycket.

61. Hur länge har du campat som längst i ett tält? Va? Inte vet jag, två dagar kanske? I don't do tält.

62. Vem var det som senast gjorde något extra speciellt för dig? Det var till 100% säkerhet Andreas, men jag kommer helt otacksamt inte ihåg vad.

63. Vad lyssnar du på just nu? Nåt jävla blipp-blipp som vår butikspersonal har satt på på Spotify.

64. Har du varit med i tidningen? Ja. En gång när jag var sju år och hade en ryggsäck som hade en klocka och en gång när jag var 16 och Aftonbladet var på vårt gymnasium och frågade vad vi tyckte om narkotikastraff och sen förvrängde hela mitt svar. Oh, och en gång med min kompis familj när dom gjorde ett repotage om hennes ensamstående mamma och alla hennes barn. Då satt jag också med på familjebilden. Det var roligt.

65. Vad är det konstigaste du ätit? Jag vet inte. Jag äter inte så konstiga grejer. Känguru?

66. Vem såg dig naken senast? Andreas imorse

67. Vad är det för färg på din tandborste? Blå och vit tror jag

68. Hur imponerar man på dig? Man är smart och snäll och öppen och inkluderande.

69. Vem ringer du när du är arg/ledsen? Ingen. När jag är arg/ledsen vill jag mest vara ifred. Annars är det Andreas eller min syrra.

70. Har du någon piercing? Nej. Mina öronhål har till och med växt igen.

71. Din största vinst? Jag vet inte, mitt jobb?

72. Civilstånd? Förlovad. *bling bling*

73. Vilka hemsidor besöker du dagligen? omg, orka. mailen, banken, bokföringsprogrammet, hemsidan, gmail, feedly, aftonbladet, expressen, facebook, pinterest, instagram.

74. Är du fåfäng? Det är väl alla litegrann?

75. Ångrar du någonting du gjort? Ja, såklart. Inga majorgrejer, men jag ångrar att jag har sagt grejer till folk i onödan och sånt såklart.

76. Hur gammal är din pappa? 60 år ung.

77. Vilket är ditt drömjobb? Jag gillar mitt nuvarande faktiskt.

78. Finns det något du verkligen skulle vilja göra men inte haft tillfälle, tid eller råd till? Gå på en spadag och få göra allt från topp till tå med typ en tvåtimmars helkroppsmassage.

79. Vad har du haft för husdjur? Två guldfiskar i ett par veckor.

80. Berätta tre saker som dina läsare antagligen inte vet om dig? Ni vet allt? Alltså jag kommer inte på nåt.

81. Svär du ofta? Inte så superofta längre faktiskt.

82. Sverige när det är som bäst? Är jämställt, inkluderande, vänligt och socialt.

83. Kan du åka slalom? Inte så himla bra längre. Började åka snowboard när jag var tretton, men det var också längesen jag gjorde.

84. Vad har du ätit i dag? Chili från Taco bell eller var det heter. Sjukt gott.

85. Vad har du för utbildning? Samhällskunskapsprogram med inriktning ekonomi, civilekonomutbildning med inriktning mot ekonomistyrning och redovisning på Handels i Göteborg och lite strökurser i typ copywriting, web-marknadsföring och adobeprogrammen.

86. Vilken kroppsdel är du mest nöjd med? Gud vilka ointressanta frågor. Sluta utseendehetsa.

87. Vilken kroppsdel är du minst nöjd med? Se ovan.

88. Vilken är din bästa egenskap? Att jag är smart.

89. Vilken är din sämsta egenskap? Att jag har dåligt tålamod med folk som inte är smarta.

90. Nämn två historiska personer som intresserar dig? Sånt här är jag SJUKT dålig på.

91. Saknar du något? Mamma, obviously. Annars skulle ett litet pengaregn inte sitta helt fel.

92. Är det viktigt att fira födelsedagar? Ja, såklart. Alla saker man kan fira är kul att fira. Fira är livet.

93. Vad gör dig ledsen? Allting elakt i världen. Att folk inte  fattar. Att feminism tolkas som extremt när det är livsviktigt. Att folk inte fattar att allting handlar om respekt.

94. Vad gör dig glad? Att så himla många fattar. Att jag är omgiven av folk som lär mig saker hela tiden. Att se folk jag tycker om le.

95. Har du varit gift eller förlovad? He put a ring on it.

96. Vad ska du göra i helgen? Idag ska jag gå på min kompis flytta-hem-AW med min kille och min kusin. Imorgon ska jag gå på Alltfinnsredans födelsedagsfest. På söndag ska jag fira min kille med tårta och paket (som jag inte har köpt än ehum).

97. Vad är det knasigaste du gjort? Flyttat till andra sidan jordklotet från förslag till action på 20 dagar utan att känna en själ.

98. Vad har du för laster? Mat. Älskar mat.

99. Vem är din förebild? Jag samlar på såna så jag orkar inte rada upp alla. Jag tycker man kan ha förebilder för nästan allting här i livet och till och med flera stycken för samma grej. Förebilder gör att man blir en bättre person.

100. Vad ska du göra när du svarat klart på alla frågor? Jobba ikapp like a motherfucker.

onsdag, oktober 1

Okej, en bröllopsgrej till: vigselförrättare?

Okej, ny fråga: är det nån som vet en bra, mjuk, fin vigselförrättare i Stockholm? Eller huruvida det är okej att använda en vigselförrättare från en annan kommun? Jag har försökt googla mig till det här, men kommuner och landsting och interwebs är jy inte direkt bffs om man säger. Okej, tack igen!

På bröllopsfronten massa nytt

Okej peoples, vi har en lokal! Och ett datum då, liksom på köpet. Vi gick en liten (asfalterad) stig upp på ett berg och träffade en så oerhört sympatisk man som visade runt och var fantastisk och jag tror att både jag och Andreas fick en crush på honom så HONOM SKA VI HA! Det här är helt caterat med mat och dryck och hela baletten och det var ju verkligen inte vad vi hade tänkt oss från början, men det var så fint och kändes så tryggt och rätt och well, värt det helt enkelt. Så, avcheckat på listan: klänning, plats, datum (och man). Yey!

söndag, september 28

Jag är hemma hos pappa. Jag åkte supermegatidigt tåg imorse och imorgon tar jag bilen till Göteborg för ett möte och sen drar jag tillbaka till Stockholm. Det kanske låter helt bananas, men jag var tvungen att dra till götet på ett möte och jag höll på att längta ihjäl mig efter pappa. Nu är jag här och sitter i soffan på övervåningen ingrävd i en kuddvrå och er på naturfilm. Jag har lagat lasagne och vi har planterat blommor vid graven. Det blev jättefint och det var mysigt att göra det ihop med pappa. Det är så konstigt, men jag tror att jag börjar förstå att mamma är borta nu. Jag kan se fina minnen och vara glad och le åt bilder och tankar istället för att stålsätta mig och dra upp pansarskyddet, svälja hårt och tänka på nåt annat. Hon börjar få mer plats nu, mamma. Paniken, chocken, skräcken börjar ge efter för det fina. Alltså missförstå mig inte, jag önskar mer än allt annat att mamma fanns här hos mig, att jag slapp sakna och sörja, men så är inte verkligheten och i verkligheten är det rätt fint att kunna få minnas lite.

Före | Efter

Varför göra grejer när man inte får fläka ut det i sociala medier, right? Så, vår hall har nu gått från empty space till myyyyys. I give you (med dåliga mobilbilder):

Före:









Och *drumroll* efter:












onsdag, september 24

Bröllopspoll

Hej, hej, hallå! Om nån fortfarande hänger här så tänkte jag att ni kanske kan hjälpa mig lite? Det här med bröllop håller på att driva mig helt jävla bananas, Mest grejen med att allting kostar fyrtiotusenmiljarder när jag kanske tänkte att det väl går att ordna iallafall. Jag och Stina hade ju en 30-årsfest förra året och det kostade kanske runt 15 000 spänn totalt, men då gjorde vi ju all mat själva och alla dekorationer och dukningen och DJandet och städningen och allt jobb och fast det var världens roligaste kväll så var det asslitigt och rätt jobbigt att vara orolig för att allt ska flyta på och well, det vill jag inte ha i huvudet på vårt bröllop. Och jag har kompisar som säkert gärna skulle hjälpa till, men lite samma sak där: jag vill att dom ska kunna gå på bröllopet och bara njuta och inte behöva vara bröllopskoordinerare. Så det vi försöker leta efter nu är helt enkelt en lösning där vi har folk som dukar och dukar av och gör middagen och fixar och well, ja. Kan vi inte ha en liten poll här där ni säger vad ni tror att ett bröllop kostar, vad ni tycker är max och sen vad ni tycker är det absolut viktigaste för att det ska vara ett drömbröllop? Okej, ni får tusen miljarder karmapoäng om ni gör det här. Tack!

tisdag, september 23

Jag blev superförkyld. Det är till 100% Andreas fel, trots att jag delade upp nästan hela hemmet i min zon och din zon med varsina soffor, specifika handdukar på toaletten, i köket, en barriär i sängen och jävligt mycket har du handspritat?-tjat. Jag tror givetvis att jag nästan är döende eftersom förkylning är det absolut värsta jag vet. Är hellre magsjuk fyra gånger än förkyld en, no joke. Plus jag kunde inte åka till pappa, vilket gör ONT fanimig. Nu har vi visserligen nya planer på att jag ska åka dit på torsdag om jag är frisk då, eller iallafall garanterat på söndag. Längtar efter pappakram och pappahumor och well, min pappa i största allmänhet.

söndag, september 21

Med bröllopsplaneringen intet nytt. Vi måste ringa våra varsina cateringföretag och få offert och sen måste vi bestämma oss och sen ja, sen har vi iallafall nånstans att vara och ett hum om totalkostnaden och då kan jag bli lite mer chill i huvudet. Just nu ligger jag på sängen medan min killes pappa (och lite Andreas) sätter upp vår bokhylla. Jag ser ganska fucking mycket fram emot när vårt hörn i sovrummets tio kartonger inte längre är tio kartoger utan prydligt uppställda böcker i en hylla. Sen ska vi bara måla sovrummet och köpa ett skrivbord och laga våra middagsstolar och sätta upp lite lampor och fixa kökshandtag och så kommer allting bli bra.

Imorgon åker jag till pappa och jag längtar så himla mycket. Kanske att jag aldrig har längtat så mycket efter honom som just nu. Jag ska jobba i Göteborg på tisdag och då snor jag åt mig två kvällar hos papi som bonus. Okej, nu började jag gråta för att jag längtar så mycket. Hej så länge.

fredag, september 19

Bridezilla

Igårkväll var mina sista ord kan vi inte bara gå till Stadshuset?Eller skjuta upp hela skiten? innan jag somnade. Eller kanske att jag sa godnatt efteråt, men det var i princip mina sista ord. Herrefuckinggud vad bröllopsplanering är frustrerande. Delen när man får sitta och pinna på pinterest eller favorita i Etsy är ju jätterolig eftersom drömbröllopet känns helt rimligt, men sen kommer verkligheten och festlokal och catering och mat och personal och städ och sprit och bar och HELVETE VAD ALLTING KOSTAR PENGAR-ångesten. Vi tycker att vi vill ha ett rätt low-key-bröllop. Vi vill inte ha champagne, vi vill ha slushpuppydrinkmaskin. Vi vill inte ha oxfilé och nån jävla potatiskaka, vi vill ha buffé. Vi vill inte ha slott, vi vill ha lada. Min klänning kostade typ tusen spänn och jag köpte den oprovad på Etsy. Det blir dyrt ändå. Så igår satt vi och pratade om ekonomi och sparande och sen blev vi lite osams och så kändes allting bara jävligt tråkigt och mitt huvudmantra vi skiter i det jag behöver inte gifta mig vi skiter i det jag behöver.. gick rätt mycket på repeat. Vill ni läsa om bröllop förresten?

torsdag, september 18

Är det inte tur att näsduken håller på att försvinna? Herregud vilken äcklig liten bakteriesamling som gamla människor släpar runt i fickan och geggar med i ansiktet i tid och otid. Okej, det ÄR mer miljövänligt än engångsnäsdukar, men tänk kostnaden för samhället och vården om alla skulle springa omkring med en näsduk för diverse kroppsvätskor i fickan jämt. Uöhrg. Så himla äckligt.

onsdag, september 17

Take it from one who knows

På förekommen anledning. Till alla mammor och pappor out there: det är inte farligt att gråta inför sina barn. Det är helt okej. Dom blir inte skadade för livet. Ni behöver inte alltid vara kontrollerade och lugna och förståndiga. Ni fuckar inte upp era barn för att dom får se känslor. Så länge ni älskar dom, inte gör dom illa med flit, är elaka eller skäller utan att förklara varför (ja, efteråt duger också) så kommer dom bli fina människor. Noja inte om det. Ta det från nån som (väldigt kärleksfullt) växte upp i ett hem där det kastades mjöl, slogs i dörrar, skreks och gräts friskt. Jag älskar min uppväxt. Jag är trygg och säker och får inte panik av konfrontationer eller att folk tycker olika. Min mamma var en liten tårboll ibland. Det. Är. Helt. Okej.
Idag hade jag utvecklingssamtal. Vi gick till ett kafé, jag och min chef, eftersom kontoret är för litet för att rymma ett mötesrum. Sen satt vi och pratade om hur bra jag trivs, hur kul det är och hur vi ska uppnå world domination. Jag trodde aldrig att jobb kunde vara så här roligt och givande och snällt och finstressigt. Sen frågade jag om lönedelen av samtalet och då sa min chef snällt att hen har lärt sig att man inte ska blanda ihop mjuka värden och lönesamtal och så bokade vi ett nytt möte. Jag borde väl be om löneförhöjning, men jag känner nästan att jag vill betala dom för att jag får vara där. Nästan alltså, jag behöver ju trots allt pengar till att leva och ha bröllop (GAWD vad allt kostar pengar även när man budgetköper en klänning för 900 spänn på Etsy) och köpa saker till mitt hem. Eller spara eller whatever.

Precis nyss när jag stod och väntade på bussen så slog det mig att jag är en sån som blir uppriktigt irriterad när jag upplever att nån knör sig i buss"kön" och liksom ganska bestämt tar "min" tur. Eftersom den här pensionärsbussen väldigt sällan är mer än halvfull spelar det ju absolut ingen roll om jag går på före eller efter den andra personen som väntar på min hållplats, men det kickar in nån rättvisepolis i huvudet som ba MEN DET ÄR MIN TUUUUUR. Är det normalt? Va?

söndag, september 14

Make your voice heard

Idag hoppas jag att alla går och röstar. Jag kräver ta mig fan att alla går och röstar. Det är en demokratisk rättighet vi verkligen måste värna om och dra nytta av och dessutom är varje bortkastad röst en röst på SD och deras skräckpolitik. Jag skiter i om ni röstar rött, blått, grönt eller rosa, rösta bara på det som du tror är bäst för världen, för samhället, för oss. Rösta för att mota bort det brunsvarta kletet och visa att vi som gillar är betydligt fler än dom som ogillar. Det är öppet till åtta, du behöver inget röstkort för id-kort räcker. Valmyndighetens hemsida kan hjälpa dig om du inte vet vilken som är din vallokal. Och efteråt kan du med gott samvete äta choklad framför teven. Seså, off you go.