söndag, juni 30

Also, Daft Punk-låten som spelar över-fucking-allt hela jävla tiden? Jag tycker att den är vidrigt dålig. Slut information.

Bloggen undrar

Ibland träffar man människor som får alla att bara på nåt jävla magiskt vis öppna sig. Som vågar ställa frågor som andra kanske tycker är för obekväma, men som gör det på ett så avväpnande sätt att alla som håller andan snabbt kan andas ut igen för det blir aldrig nånting jobbigt av det. A har en kompis som är så och han var med igår och jag kände att jag liksom levde upp lite. Ni vet när samtalet känns som om det går för fort. När man har så mycket att säga om varje ämne, varje mening nån annan säger att man verkligen får bita sig i tungan för att inte avbryta och sen liksom försöka sålla bland alla tankar vilken man ska prata om när den där luckan finns för en själv. Det finns så mycket jag tänker på när det gäller det här med att ta plats och att gräla och att vara en god människa och att det löser sig och att vara omtänksam och altruism och stå på sig och självförtroende och självkänsla och ja, en hel jävla drös andra saker också.

Okej, nu är det nån form av fluga här inne som är så jävla äcklig. Tänk sizen på en stor humla, fast den flyger liksom flugigt och låter som ett jetplan ungefär. Jag sitter blickstilla i soffan med en min av avsmak och hoppas på att den ska hitta tillbaka genom fönstret den kom in genom utan att jag ska behöva hjälpa till. Sidospår.

Iallafall, med risk för att det här blir nån töntig självhjälpsblogg så tänkte jag kanske skriva nån liknande matlagningsskolan, fast för självförtroende och sånt där jag tänker sno rakt av från konversationer jag har haft under åren. Kan det vara nåt som nån vill läsa om?

Söndag

Jag sitter med korslagda ben i soffan och jobbar och är lite bakfull och trött. Det sista var precis vad jag inte hade planerat att bli, men nu blev det så för vi grillade hemma hos Nellie igår och det var så vansinnigt trevligt så jag kunde liksom inte låta bli. Det var en sån där kväll som man liksom nästan lite fantiserar om, där samtalsämnena går från terapeutiska till banala omvartannat och det känns helt naturligt att dansa när musiken drogs på lite trots att vi bara var fyra personer. Jag blev skitkär i min kille och sjöng med till nån jättekonstig finsk tango. 

Det känns så mycket just nu. Imorse när jag stod i öppningen till vardagsrummet och såg A sitta med kaffet och tidningen och frukosten vid bordet med tända ljus och morgonfrisyr så blev jag helt det här är mitt liv nu och så blev jag liksom förvånad och var tvungen att stå och glo lite. Det var lite samma häromdagen när jag var hemma själv och jobbade och A var på nåt jobbgalej och jag gick ut och tog en cigg och då slog det mig tvärtom, det här var mitt liv då. Jag är ju liksom nästan aldrig ensam längre. Jag kanske är ensam några timmar i taget om vi bortser från dagtid när andra är på jobbet. Övrig tid har jag nästan alltid nån form av sällskap. Det är rätt stor skillnad från innan när jag kanske ägnade ett par timmar i andras sällskap och var själv resten. Det bästa är nog ändå att känna att livet ju var bra då också. Visst, vi ska inte sticka under stol med vad fysisk närhet och en relativt konstant ström av uppmuntrande ord gör med psyket, men nivån av lycka är liksom inte tiodubblad nu. Det är bara ett annat format. 

fredag, juni 28

Tur eller skicklighet, jag skiter i vilket

Jag ska få ett kontraktförslag nästa vecka. Då är det klart va? Då har jag jobb igen va? Får inte in att det här faktiskt händer.

tisdag, juni 25

& other stories

Jag har nog fått jobb. Och med nog menar jag att jag har fått jobb just nu som givet att jag charmar brallorna av två personer till kommer bli ett heltidsjobb efter min semester. Ingenting är påskrivet än och lönediskussionen pågår, men det är kind of mitt drömjobb och hela situationen är så knäpp och lyxig så jag vågar typ inte tro på nånting än, trots att min nya chef ba jag har inga som helst tvivel kring dig. Så.

Sen bråkar jag och min kille en massa. Eller en massa och en massa, men vi har grälat typ tre gånger och det är fan skitjobbigt att gräla. Skitjobbigt, men nödvändigt på nåt sätt för jag orkar verkligen inte gå omkring och vara den där überpeppade, helt perfekta flickvännen längre. Och allt gullegull och närhet och fint måste få nån form av motkraft. Som att kroppen/sinnet gör revolt och bara MÅSTE sura lite. Eventuellt handlar det även om nån sorts förhållandetrots. Jag ska se hur långt jag kan gå, typ. Hur mycket du älskar mig. Stannar du kvar fast jag är ful? Den sortens väldigt mogna trots. Vi är likadana bägge två så det verkar ju vara nån form av "fas". Dock: this is for fucking life. Han tittar mig i ögonen och ba jag ska ingenstans, Linn. Du måste tro mig när jag säger att jag älskar dig. Det är typ det svåraste av allt. Singelskapet må vara mycket positivt, men det har lämnat mig i nåt sinnesfuckat tillstånd där jag måste hitta på anledningar att min kille ska tröttna innan han kommer på dom själv. Att jag ska lura kärleken och skydda mig själv. Han menar att jag är mycket mycket tröttsam när jag håller på så. Men för sista gången, TRO PÅ VAD JAG SÄGER! Jag gör liksom så gott jag kan för att fatta.

fredag, juni 21

Glad midsommar!

Jag är i Dalarna. Det är idylliskt så det nästan blir en parodi på Sverige. Det tog ungefär åtta timmar för oss att åka upp igår istället för dom vanliga dryga tre för vi stannade ungefär överallt. I Ockelbo till exempel. Och vid världens konstigaste, mest malplacerade föredetta hotell, Dragon Gate, utanför Gävle. Jag fick typ panik och ba NU GÅR VI! för att det var så obehagligt hårt och tyst och tomt. Sen tog vi Sundborn och Carl Larsson-gården och satt på en flytbrygga i en spegelbland sjö och åt glass i solen i kanske en timma. Jag läste högt ur Hänt Bild, om det pajar idyllen lite. I Rättvik gick vi ut på knullbryggan och satt på en pyttebrygga och jag doppade mig till halva låren och det var inte ens kallt. Sen kom det en 30 centimeter lång fisk, kanske öring, och då fick jag panik och drog upp tårna fort som fan och pep. Jag PEP. Ni somkänner mig vet att jag inte direkt är piptypen så jag vet inte vem som blev mest förvånad, jag eller A.

Hela allt det här är så sjukt märkligt. För sex månader sen var A ett mail bland många andra och nu är det midsommarfirande med hans bästa kompisar och semesterplanering i bilen. Det känns som igår jag var singel och försökte peppa mig själv att jag skulle träffa nån, fast jag inte riktigt trodde det själv. Sen gick det så jävla fort och nu börjar det gå upp för mig att jag är ihop med min drömsnubbe. Det är ett vi nu. Näe, jag fattar det typ inte ändå.

lördag, juni 15

Har varit på släktmiddag. Hamnade mitt i vätternrundan på vägen dit för pappa hade "ingen aning" och blev således sjukt stressad för att hans tidsplan inte höll trots 30 minuters säkerhetsmarginal. Jag är min pappas dotter i det där, även kallat Lex Vara på centralen minst 45 minuter innan tågavgång. A var med. Det var stort. Farmor gav mig the approval nod över bordet. Mapa släppte av oss på torget i Lidköping och nu är vi på lokal. Jag känner ingen här. Eller förlåt, jag sprang in i min kompis kille, det var trevligt. Men förutom det känner jag inte igen en käft. Det är som en ny stad här nu som definitivt inte är min längre. Jag har på mig en klänning som knäpps upp över brösten hela tiden. NEWSFLASH H&M, tjejer har brön, gör clothes that fit. Hela "vi tar XS-fitten och applicerar måtten rakt över till större storlekar"-grejen är inte så smart. Så gjorde mitt förrförra jobb också. Gud vad jag bråkade med våra mönsterkonstruktörer om det. Jallafall. Har visat brösten för hela stället och det är fortfarande ingen som hälsar? Hello? Närå.

torsdag, juni 13

Jag fick en bokleverans idag så nu borde jag klara mig resten av sommaren, förutom att minst fyra av böckerna är såna där lättlästa saker av Charlaine Harris. Sista boken i True Blood-serien läste jag ut idag redan och sen är det tre till i nån ny serie som säkert är minst lika dålig och minst lika beroendeframkallande. Men men, det är säkert nån kvalitet nånstans i den där bokhögen också. Ikväll ska jag göra pannbiff med löksås, färskpotatis och snabbpicklade grönsaker. Är RÄTT nöjd över att ha gjort nåt så komplicerat som att koka en lag och hälla ovanpå lite grönsaker. Det kommer bli sjukt gott.

onsdag, juni 12

Jag somnade ju igår. Man gör ju oftast det och nu är jag nyvaken och utsövd och Mirijam har talat om för mig att jag alltid blir deppo efter en resa och det är ju lite kul att den här bloggen har funnits så länge, och att det finns folk som har läst så länge, så det går att diagnosticera mitt mående helt korrekt. Tack för det Mirijam, nu känns det bättre!

tisdag, juni 11

Ni vet när man får känslan att nåt är fel, fast man inte kan sätta fingret på vad? Jag har den nu och jag hatar den så innerligt. Jag vet att jag inte kommer kunna sova inatt och A är hemma hos sig så jag kan inte grina på hans axel heller och...jag vet inte. Det känns lite som att jag går omkring och lurar mig själv. Som att jag är en bluff. Som att det kan inte vara jag som lever det här livet, det måste vara en bluff. Som att A kommer sluta vara kär i mig för så bra som han tror att jag är är jag ju inte och en dag kommer han komma på det. Som att all tur jag har haft under åren med jobb och vännet och grejer har varit lite på låtsas. Som att den fula personen jag är inuti kommer bryta sig fri och ba fuck you! till allt som betyder nåt för mig. Som att man inte kan få allting och vara lycklig för att världen inte funkar så. Den känslan har jag nu.

Lesson one: always be supportive

Idag har jag tränat för första gången på kanske ett år eller så. Skickade ett bildbevis till min kille för att få lite pepp. Fick tillbaka Vadå? Du har ju bara satt på dig träningskläder. Det har ju hänt att jag har gillat honom mer än jag gjorde just då. Till exempel när han gjorde slut.
Jag är lite sådär resebakis som man kan bli när man har fått gömma sig från världen ett tag i vad som var sol och klarblå himmel och sommardoft. Sitter i soffan med träningskläder på mig för att jag bannemig ska träna idag, men tar mig liksom inte riktigt ut. Har bokat resa till mapa på fredag för farmor fyller massa år och ska ha en middag och A ska följa med. Jag har lite dåligt samvete för det för jag tror inte direkt att han tycker att det ska bli skitkul och jag vet att han gör det för mig och min farmors skull, men men. Such is life osv. Det var nåt fint med att boka och se hans namn bredvid mitt på biljetterna.

måndag, juni 10

Och på den femte dagen återuppstods det

Hejhej, nu är jag tillbaka från Berlin. Jag har sovit "lite" idag för att våga upp fyra dagars något bristande sömnkvalitet. Berlin är så fantastiskt som alla säger och jag fattar varför folk tar sitt pock och pack och ba "vi drar till Berlin". Framförallt med barn. Det verkar vara en väldigt barnvänlig stad.

Iallafall, vi bodde i Kreuzberg och om nån annan har ska åka och inte redan har hittat ett favvoställe så kan jag tipsa om det. Vi kände oss som hemma efter ungefär fem minuter. Det är fint och levande och har massor med restauranger och barer och världens godaste frukostar. Så bo där.

I övrigt gjorde vi det vanliga; shoppade, åkte turistbuss (seriöst, varför så fokuserat på årtal och arkitekter?), hängde i parker, promenerade, åkte båt på Spree och åt och drack. Vi var på noll klubbar för vi kände inte för det, men på desto fler barer. Åh, och en äkta tysk hemmafest. Det var lite konstigt, men kul att ha gjort.

Seså, gå och boka lite vettja.

onsdag, juni 5

Sämäster!

Här sitter jag på en uteservering med ett flas vin och en bok och packade väskor och väntar på min kille som ska komma och ta ett after work/hejdåglas vin (hörde jag naaaw?). Om en liten timma påbörjar vi resan till Berlin. Iiiih!

tisdag, juni 4

Nu har jag även fixat sängkläderna OCH rengjort mig själv. Nu blir det aprikosa naglar och semester.

Applådera

Har gjort alla punkter fram till och med 7) samt sorterat/städat badrumsskåpet. Är så jävla duktig. Och helt jävla slut som artist. Har lovat att laga nåt jävligt gött ikväll men känner mest för att ligga kvar här i soffan och ba gå och köp pizza. Vi får se lite där.

Berlintips sökes!

Just det ja, imorn drar jag och Stina till Berlin tills på söndag. Jag har aldrig varit så här oförberedd. Hittade t ex precis mitt pass, har numret till lägenhetsuthyraren, men vet ej var lägenheten ligger. Eller typ, men inte hur vi kommer dit. Tänker att det löser sig. Det är min nya laissez faire-inställning till livet. Men iallafall, lite tips vore roliga om ni sitter på dom. Vi gillar allt utom tofu och quorn och fisk så gärna inga vegoställen, men i övrigt shoot!

I'm a procrastinator oh oh!

Jaha, vad gör ni för nåt då? Jag undviker att söka jobb genom att tvätta åtta maskiner tvätt (det bor tydligen en fembarnsfamiljslägenhet i det här hemmet) däribland badrumsmattor och(!) duschdraperi. Sen har jag skrubbat ugnen och alla andra ytor i mitt kök inklusive väggarna med svinto. Älskar svinto. Och så har jag burit bort tomglas och städat under diskhon. Ska nu ta itu med 1) inuti köksskåpen 2) alla lister och dörrar 3) badrumsväggarna och badrumsskåpet 4) dammsuga ÖVERALLT även under/bakom sängen och soffan 5) våttorka golven. Igen så verkar det bo minst sju pers här, istället för typ två. Eventuellt ska jag även 6) städa garderoben och 7) sortera min bokhylla. Jag ska avsluta det hela med att sätta på (i?) nya sängkläder och laga mat till A när han kommer hem från jobbet.

Det här med att jag fick ett utbrott och skrek rakt ut imorse av idiotin hos folk (i det här fallet män) av det här känns en smula ironiskt just nu.

måndag, juni 3

Kom hem med en klänning, en tisha, ett par skor och tre nagellack (slängde 7 sthäromdagen så jag får köpa 7 nya) och har sökt noll jobb. Fy mig. Nu kollar jag på Vad blir det för mat och blir expert på matlagning. Min kille brukar mobba mig för att jag blir så stolt när jag har lagat god mat. Jaru, ödmjuk är du kanske inte direkt iallafall. Men skitsamma, han får ju fan äta den så han får tåla det.

Life as a slacker

Äh, vi tar en bokstav. A heter han. I övrigt har jag målat naglarna mintgröna och klätt på mig en illgul klänning och ska på lunch med en gammal kollega. (Färg för fan, Mirijam.) Pret-ty sweet.

söndag, juni 2

Jag hann faktiskt duscha handla och laga mat innan min kille (seriöst, VAD ska jag kalla honom? "Min kille" låter ju astöntigt.) kom hit. Firade årets varmaste dag med att laga äkta brittisk comfort food gjord för brasor och tända ljus och mörka kvällar: min take av cottage pie. Vi pratar köttfärsgegga med mörkt öl, palsternacka och lagerblad toppat av potatismos med västerbottenost som man stoppar in i ugnen tills det blir plankstekstoppar på moset. Nu är jag väldigt nära döden av mätthet, men det var schuuukt gott. Nu blir det Gangster Squad och glass med gårdagens kolasås och förmodligen somna i soffan.
Vaknade sent. Drack kaffe i sängen. Åt hallon och turkisk yoghurt och rostade mackor till frukost. Satt i stol på min innergård och lyssnade på P3-dokumentär. Gjorde pastasallad till lunch. Läste lite i en bok i soffan. Nu kommer min kille snart hit igen och innan dess bär jag ha duschat, handlat och eventuellt börjat laga söndagsmat. Kommer ej lyckas. Sen ska vi se en film och när vi går och lägger oss så kan det vara hur sent som helst eftersom det är SEMESTER imorgon.

lördag, juni 1

Det är som att det händer nån annan än mig. Jag kan liksom inte ta in att det här är verklighet. Det är så sliskigt romantiskt och jag som har svurit mig från allt vad romantik heter förut kan nu inte få nog. Det är tända ljus och musik som soundtrack när vi småhånglar hem från en fest när vi dansar i köket när vi vaknar när han städar och jag ligger som en pascha i soffan och läser DNs kulturbilaga. Vi umgås jämt. Igår idag imorgon i förrgår. Och jag tröttnar inte? Också en ny känsla. Det här samtalet som aldrig verkar ha ett slut.
Vi firade med bubbel och charkprylar igår. Min kusin kom förbi och tog ett glas och alltså, han är himla mysig (och singel, fast han kommer hata mig om jag säljer ut honom här så är han ett freaking KAP mkej?) och sen följde jag med min snubbe till nåt butiksevent och så sprang jag in i den person som jag har en intervju med som ba Highfive till semestern! Vi får se hur länge den varar... varpå hela mitt huvud blev ett enda stort fucking OMG! Fatta att det är mitt drömjobb vi pratar om här och att det finns en möjlighet att det blir verklighet. Nu har jag precis käkat lyxfrulle i en timma med morgontidning och mysmusik och gud vad jag älskar mitt liv.