tisdag, juli 28

Jag är i Skåne och bor på Gästis. Det är fint och välbehövligt, för även om jag älskar min pappa till döds så är det lite jobbigt att vara hemma hela tiden och känna av ensamheten han lever i. Andreas säger att jag inte kan ta på mig andras jobbigheter och att jag inte kan sörja å pappas vägnar och jag vet ju att han har rätt för jag går ju själv sönder lite hela tiden när jag gör det, men det är så svårt att låta bli. Jag vill likom fixa det och det går inte och ajajaj mitt hjärta. Sen har jag inte haft en dags ledigt utan att svara på mail/sms/telefonsamtal om jobbet och det stressar mig också. Här i Skåne, i bilen, på loppisar och på diverse fik och restauranger kan jag ju inte jobba eller fixa pappa. Här kan jag bara vara och det är himla tryggt. Vi pratar om att bo här, men loopen kommer alltid fram till jobbet och hur ogärna nån av oss lämnar det vi har nu. Istället fikar vi med kompisar som också hänger här nere och ikväll ska vi käka middag i Ystad med Nellie och hennes kille. Det ska bli micket kul. Imoegon drar vi till Köpenhamn och shoppar. Det blir bra det här.

lördag, juli 25

Att toasta ett bröllop


Kan du inte skriva ett inlägg om att vara toastmaster (och vad man har för förväntningar på dem som ska va det när man gifter sig). Jag ska vara toastis på min kompis bröllop i september och jag känner mig helt lost.

Tack på förhand/Emma


Hej Emma!

Jag kan nog inte skriva ett inlägg som är representativt för alla, men jag kan ju ge min syn på saken och vad jag tror/tycker förväntas och vad jag tycker brudparet ska tänka på vid valet av personer. Allting bestäms ju i slutändan av vad för sorts personer det är som gifter sig och vad dom har för förväntningar/önskemål och vad för sorts bröllop det är.

Det som generellt alltid förväntas av toastpersonerna är att dom håller i trådarna under middagen och desamma som ska se till att allting flyter på och att serveringen timeas med dom tal/sånger/lekar som hålls och i slutändan också ser till att middagen inte håller på i evigheters evigheter (om inte brudparet vill att middagen ska vara till mitt i natten, isåfall är det toastarnas jobb att sprida ut talen för att det ska funka). Det är alltså viktigt att ta reda på när brudparet planerar att middagen ska starta, hur många rätter som ska serveras och hur (buffé eller servering vid bord) och när ungefär dom vill att middagen ska vara klar. Antal gäster spelar roll i hur lång tid in- och avdukning kommer att ta och står till exempel förrätten redan på plats när gästerna sätter sig så går det såklart snabbare att komma igång. Generellt tror jag att man kan räkna med att servering åt endera håll tar minst 10 minuter och sen ska det förmodligen fyllas på nån form av dryck också. Kolla med brudparet om dom tycker att det är okej att dryck serveras under talen eller om de vill att det sker under "tysta" perioder och kommunicera det till serveringspersonal/serveringschef. Generellt: be om kontaktuppgifter till serveringsansvarig och prata direkt med hen för att sätta ett schema för kvällen. Dom är ofta rätt vana och kan hjälpa till med tidsangivelser.

Sen är det ännu viktigare att ta reda på/känna in hur brudparet vill att middagen ska bli. Varken jag eller Andreas är speciellt spexiga och jag har världens lägsta skämströskel så för oss var det viktigt att det inte blev en massa studentikosa lekar och skämt, men jag har kompisar som älskar sånt och deras bröllop var betydligt mer lekfullt än vårt. Stämningen sätts ju såklart av lokal/pynt/personer, men som toastmaster har man ju ett stort ansvar i att sätta en nivå på nåt sätt. Vanligtvis känner man ju sitt brudpar rätt väl om man blir tillfrågad att toasta, men annars: fråga hur dom vill ha det.

Att toasta ett bröllop handlar, tycker jag, inte så mycket om att synas massor utan mest om att se till att schemat för middagen hålls och att presentera dom som ska tala. Se till att dina kontaktuppgifter kommer ut till alla gäster och be folk anmäla tal senast tre dagar innan bröllopet. Det kommer alltid komma sista minuten-tal så planera in ett par extra slots i schemat för sånt och säg gärna i vid välkomstskålen att spontantal är välkomna, men att den som vill säga nåt gärna får säga till dig innan så du kan påannonsera talet när det passar.

Vanligtvis följer talordningen brudens föräldrar - brudgummens föräldrar - resten. Det går säkert att googla talordning bröllop om man vill vara jättestrikt, men annars är det väl bra att blanda lite så det inte bara blir tal av brudens vänner/släkt och sen bara av brudgummens och fråga gärna när folk anmäler sig vad dom har tänkt göra/prata om så behöver du inte lägga två bildspel av barndomskompisar efter varandra. Just det! Kolla om det finns projektor/ljudslinga samt om det finns tillgång till mikrofoner. Generellt är det bättre att försöka att köra micklöst för folk blir så himla nervösa av att hålla i nåt och prata samtidigt, men om det är mycket folk eller stor lokal eller dålig akustik så är mick ändå att föredra framför att ingen hör nånting.

Vi kör en kort recap:

1) Ta reda på hur brudparet vill att middagen ska vara, menyn, antal gäster och kontaktuppgifter till serveringsansvarig

2) Ta reda på hur brudparet vill att middagen ska vara

3) Se till att dina uppgifter meddelas ut till gästerna och be om maillista till gästerna så du kan skicka ut ett litet mail ett par veckor innan bröllopet och påminna om tal osv.

4) Be om info om talarna så du har något att säga vid presentationen och ta reda på om dom behöver projektor/ljudslinga och be att få materialet ett par dagar innan bröllopet så du kan lägga det lokalt på en dator du har med dig för att slippa vara at the mercy av internetuppkoppling.

5) Ha kul!

Nu står min pappa och tjatar om att jag ska sluta så vi kan gå ut och äta så got to go, hej.







tisdag, juli 21

Det regnar sånt regn man blir dyblöt av. Det är min andra semesterdsg och jag har rastat pappa på mio/jula/biblioteket och nu sitter jag i soffhörnet i vardagsrummet och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Kanske bada och basta? Kanske läsa en bok? Se en dokumentär? Ernst? Åka till brädgårn och fixa reglar till loppisbordet? Gå ut i lilla stugan och städa och riva tapeter? Det är fan jobbigt det här med beslut alltså.

söndag, juli 19

Så jävla nära semester nu va

I fredags drog jag ner till pappa via Maria och Björn i Örebro och en liten tripp till Andreas pappa för att hämta Andreas. Eller ja, dagen började ju med att jag låste in bilnycklar, hemnycklar, extranycklar, telefon och cirka alla våra grejer i bilen och fick ringa låssmed som kom på en kvart, dyrkade upp dörren på 30 sekunder och fakturerade 1350kr för besväret. Det var...värt. Efter det blev det iallafall bättre och igår var vi på mammas grav och jag grinade lite i Andreas skjorta i solen och sen fick jag en hörsel inne i huvudet med mammaord och så log jag lite i det ledsna och så drog vi på en liten loppistur och hittade världens finaste slagbordsskiva för en hunka. Den och ananaslampan alltså, mina bästa fynd. Vi var också tvungna att storhandla eftersom pappa inte var hemma och ringde tidigt på morgonen och fnissade det är ett ungkarlskylskåp i telefonen. Jag gissade på att handlingen skulle gå på 1411 kronor och var 26 kronor off. Det finns nog ingenting som imponerar mer på Andreas än när vi storhandlar och jag kan plocka alla varor på listan i butiksordning utan att missa nånting och sen gissa nästan helt rätt på kostnaden. Det skulle kanske vara om jag lyckades föda kattungar då, men det känns inte så realistiskt. Sen kom Stina och så hade vi lyxhäng i huuuuur många timmar som helst och grillade och gjorde nästan-färdigt körschemat på bröllopet vi ska toasta om två veckor.

Idag drog vi till Sara på landet-landet och drack kaffe och kramades med hennes ongar och hade det gött. Herregud vad tre barn är fler än noll barn. Jag var helt slut när vi åkte därifrån. Närå, men helt slut var jag efter att jag och Andreas ÖVNINGSKÖRDE FÖR FÖRSTA GÅNGEN. Ja, det kräver versaler för 1) han ska (äntligen) ta körkort och 2) vi var as-sams hela tiden och 3) jag är så vuxen så jag kan instruera andra att köra bil.

Nu sitter jag och jobbar lite och imorgon måste jag också jobba lite, men sen är det SEMESTER.

torsdag, juli 16

Don't smoke weed peeps

Idag är det fyra år sen en väldigt fin person dog. Fyra år som han borde ha levt tillsammans med så himla många till. Ett liv som försvann i dimmorna av weed och annan skit som var en följd av hans eviga rökande. I Australien röker alla på. Att gå hem från krogen en kväll är att kryssa genom doftmoln av det där söta, sticksiga, lite granaktiga. Att vara på fest i Australien är att sitta i röken. En del tycker att det är fantastiskt och det kanske är det, för dom. Men jag och alla som med mig älskade Sam vet hur baksidan av skiten ser ut. En baksida som vida överstiger vilken positiv upplevelse som helst. Det är en drog och den har potentialen att förstöra liv om än på ett mer långsiktigt sätt än herion. För mycket weed och korrelationen mellan depression och rökande är oundviklig eftersom centrat i hjärnan som reglerar kroppens egna må bra-hormoner går sönder. Det är inte en ofarlig drog peoples. Den kan ta kära kära fina fantastiska skrattande bubblande duktiga kreativa människor och göra dom till hålögda trasiga skuggor. Ingen rolig kväll borde vara värt det.

måndag, juli 13

När jag googlar skilja sig två månader

Är det bara jag som bråkar med min kille varje gång vi har semester? Alltså inte nödvändigtvis stora, uppslitande NU GÖR VI SLUT-bråk, men liksom surerier? Inte för att det händer varje dag eller hela tiden, men jag tror inte att vi har varit på en enda semester utan att bli iallafall lite osams. Nu för tiden har vi ju lärt oss att vi måste äta på regelbundna tider eftersom 90% av alla gräl orsakas av hunger och/eller törst och/eller för varmt, men oavsett det så finns ju resterande 10% av grälande. Vi kan ju strunta i att gå in på varför vi grälar eftersom det ungefär aldrig faktiskt är nåt av vikt, men snälla säg att det inte bara är vi? Och när vi ändå är inne på både bråkspåret och fråga bloggen-spåret: är jag ensam om att känna HUR SKA JAG KUNNA LEVA MED DEN HÄR PERSONEN RESTEN AV MITT LIV FY FAN NEJJE vid grältillfällen? När vi precis hade blivit ihop fick jag så sjukt dåligt samvete för att jag tänkte så för jag blev livrädd att det på nåt sätt skulle göra att jag skulle bli mindre kär och att jag därmed skulle förstöra nåt som egentligen var bra bara för att jag var förbannad på nånting. Nu? HAHAHA, nä. Jag har inte så dåligt samvete över att jag ligger i mörkret i sovrummet med telefonen under täcket (Andreas blir så sur för att det är ljust från telefonen annars) och kollar vilka 2:or i närheten jag skulle ha råd med ensam är jag är förbannad. Jag har insett att det går över snabbare om jag får sura ordentligt och jag menar det måste ju vara bättre att jag googlar det lite i smyg än att jag säger det i ett gräl eftersom det skulle vara sjukt sårande och helt osant egentligen. Jag berättade det för Andreas häromdagen i en helt vanlig konversation och han blev så_sårad, men sen fick jag honom att erkänna att han minsann inte heller känner sig så jävla pepp på att leva resten av livet med mig när han är sur.

onsdag, juli 8

Regnet det bara öser ner osv

Vi åker till min syster och hennes kille i England i eftermiddag (wiie!) så jag jobbar hemifrån idag, eller försöker jobba hemifrån idag iallafall. Det går både jättebra och jättedåligt. Jättedåligt för att jag har nån form av sms-raid med halva min telefonbok om diverse saker, men mest en lampa som en av dom skickade en bild på och sen sa att hon inte fick köpa den för sin kille så om jag kanske vill ha det istället och som i sin tur gjorde att jag skickade sms till Andypants för leken veto eller ok och sen på hans kör! startade en kedja av sms till diverse andra för att skryta. Jag har alltså köpt en ljuskrona/taklampa i formen av en jävligt stor ananas i mässing. FÖR FYRA HUNDRA KRONOR. Var tvungen att smsa min kompis som är expert på loppisgrejer och ba kollahärå! och hon sa att den säkert är värd några tusenlappar. Sån känsla av winning på det. Nu ska vi ju visserligen hänga upp den nånstans i vårt hem, men känslan av att ha fyndat är fanimig en av mina bästa känslor.

tisdag, juli 7

Kan inte tänka på nåt annat än att äga det där huset i Simrishamn. Har nu i flera timmar funderat på om jag kan jobba hemifrån, om Andreas kan jobba hemifrån, kollat flyg ToR malmö-sthlm samt kostnad för detta och sen läste jag prospektet igen och insåg att man kan hyra ut "annexet" för 5000kr/vecka under sommaren vilket innebär att driftskostanden as they tell it blir täckt. Kan. Inte. Sluta. Tänka. På. Att. Vi. Skulle. Ha. Råd.

Sak på dagens att göra-lista: värdera lägenhet 14.00

Helvete. Hittade ett hus på Österlen igår by chance och det är allting jag fucking drömt om. Det ligger fantastiskt. Det är snyggt. Det finns en liten ateljé på gården. Det finns riktiga träluckor, såna som gjordes förr, med glas i i köket. DET FINNS ALLTING. Mailade till Andreas ungefär 30 sekunder efter att jag hade tittat på sista bilden och ba BABY JAG LÄGGER ETT OSETT BUD. Det gjorde jag såklart inte för vi ska inte flytta till Skåne och vi ska framförallt inte flytta till Skåne on a whim och vi ska absolut inte flytta till Skåne och ett massa miljon kronors hus utan att ha jobb. Ja, här är det om ni är nyfikna. Det är bara det att vi har bokat in en värdering av vår lägenhet sen veckor tillbaka idag och om två veckor ska vi bo i grannhuset till drömhuset och herrejävlar vad sugen jag kommer bli på att iallafall boka en visning om den här värderingen visar crazeysiffror.

torsdag, juli 2

Tips till entreprenörer

Om någon skulle uppfinna en dräkt som är lite som en rymddräkt fast gjort i material som kyler ner sig självt kontinuerligt så skulle det finnas en marknad. Marknaden kan också tänka sig nån form av sån där nackkudde som är användbara på flygplan med is i och tillhörande tofflor och vantar. Just sayin.
Imorse klädde jag mig under devisen vad känns mest som att vara naken och nu har jag tagit av mig skorna och sitter barfota på jobbet för HERREGUD DET ÄR SÅ VARMT. Igår kom Amanda och hämtade min älskade röda soffa och jag grät lite inombords. Jag vet att det inte är helt sunt att hysa så stora känslor för döda ting, men röda älsklingssoffan har liksom funnits där, kramat mig när jag har varit ledsen (fo realz yo, lägger man sig i lilla skeden längst in vid kanten så blir den rundade soffryggen en perfekt storsked och fjädringen gör att man sjunker ner helt perfekt) och framförallt varit så jävla snygg. Nu har vi blåa soffan som Andreas har börjar gilla väldigt mycket och som också är jättefin, men den är inte röda soffan etc. Idag ska jag grilla med Nellie. Jag kommer vara varm och sur och törstig och trött. Det blir kul för henne.

onsdag, juli 1

Stating the obvious

Det är tusen grader varmt ute. Jag hatar det. Välkommen arga perioden av året.