Jag är ett skämt när jag får hicka. Kroppen ställer in sig på hicka och då VET jag att jag kommer att ha hicka minst 2 gånger till innan dagen är slut. Slår aldrig fel. Hatar't.
Som folk är mest, fast kanske lite mer öppet grinig. Jag har en man och två barn och ett hus i en småstad. Förut var jag en sån som läste böcker och drack öl, lagade mat och var härlig. Nu är jag mest en morsa med för lite tid som käkar kycklingpinnar och förtielva pastor med tomatsås.
5 kommentarer:
Jag är ett skämt när jag får hicka. Kroppen ställer in sig på hicka och då VET jag att jag kommer att ha hicka minst 2 gånger till innan dagen är slut. Slår aldrig fel. Hatar't.
Du vet väl att man får hicka när någon tänker på en? Okej, kanske inte vetenskapligt bevisat, men en fin tanke i en ensam värld.
Annika: Helt korrekt! Och när man hickar ska man tänka på någon och slutar man hicka var det den personen som tänkte på en!
Sofia: hahah! Så är jag med nysningar. Nyser alltid minst tre gånger i rad. Är iofs glad att jag inte har mammas gener för hon nyser minst tio.
Annika: hah! det hade jag glömt av. Men vad sällan nån tänker på mig då isåfall. Buhu.
Annie: Åh, borde samla ihop alla såna där barndomsskrönor och fnittra lite åt dom nån dag.
På tal om nysningar och barndomsskrönor:
1 = Tur
2 = Otur
3 = Pengar
4 = Kärlek
Skicka en kommentar