lördag, december 31

Några såna där löften

Det är urtöntigt med nyårslöften, jag vet. Men nyårsönskningar är inne, visst?

För 2012 vill jag:
- komma ihåg att jag gillar att träna
- ha köttfria måndagar
- inte slarva med hudprodukterna
- gå en styckningskurs/köttkurs
- laga söndagsstek
- kolla på fler bra teveserier
- hitta mitt jobbjag
- göra iordning sovrummet och hallen
- fixa bänkskivan i köket och en ny soffa
- vara kär
- ha en frisk mamma
- vara snäll
- skratta mycket
- köpa enbart ekologiska mejeriprodukter
- resa till Warzawa

Så går ett år och kommer inte åter

Alla ba gör årslistor och det är ju kul läsning och så tänkte jag att hey, nu när jag sitter här och dricker vin i min ensamhet så kanske det är ett ypperligt tillfälle att göra en egen? Sen kände jag att näe, jag orkar absolut inte gå igenom 1670 inlägg för att välja ut dom bästa så det blir ingen länkfest. Eller jo, nu blir det där ändå. Jag ger er Best of Linn 2011 edition.

Januari
Farmor rimmar. På riktigt, ni måste läsa min farmors genialitet.

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Med ett hjärta av stål

Jag dricker vin igen. Det är gott. Också har jag köpt en sån där hdmi-sladd till datorn/teven så jag kan se på film på teven. Det tog bara två och ett halvt år, men idag vandrade jag minsann de långa fem minutrarna ner till affärn, langade fram telefonen och visade fotot på jacken i teven och ba ge mig nåt som ger bild genom dom här. Vadårå? Det är väl mycket enklare att visa nån finnig technisse vad det finns för uttag än att stå och rabbla modellnamn på dator/teve? Och allvar, vem vet modellnamn på teven anyways? Kille i teknikbutik var MYCKET imponerad över min uppfinningsrikedom. Bläddrade fram rätt sladd på nån sekund och tittade på mig med hundvalpsögon. Själv fattade jag inte riktigt varför han inte bara langade fram sladden direkt, men han kanske också ville visa att han kunde vara pe-da-go-gisk.

...

Tappade lite tråden där för att jag var tvungen att simultankolla facebook och då blev jag irriterad och avföljde ännu en person. Ration folk jag följer vs folk jag har unsubscribat på facebook - 1:3. Folk är förbannat tråkiga alltså. Eller så är jag förbannat lättirriterad, det beror på hur man ser det. Anywho, händelser som får mig att unsubscribea: 
- statusuppdateringar som innehåller orden "älskling", "fredagsmys" eller "powerwalk". Eller "kladdkaka".
- bilder på "söta" djur
- stackars djuret-poster
- politik

fredag, december 30

Hoppas det inte är några barn där

Om man sätter en bib i handen på mig när jag inte har druckit alkohol på tio dagar så kommer den gå åt. Det är en lärdom vi kan dra av igår. Inatt vaknade jag och skulle gå på toaletten och höll på att svimma så jag fick lägga mig på golvet med fötterna upp mot väggen och kallsvettas pärlor på armarna tills det gick över. Jag hoppas verkligen att det är alkoholrelaterat, annars måste jag bli orolig och det vill jag inte. Idag är jag iallafall bakfull. (Nähe?) Jag är bakfull och har druckit tusen koppar kaffe och ska snart åka till Ikea med min bästabästa.

torsdag, december 29

'Cause I'm the judge of cool pt. 18

Inne:
Ikea
Don Pedro
Finblommor

Ute:
Mellandagsjobb
Skryt
Nyårsfirande

Jag gillar inte påven heller

Igår lagade jag lasagne enligt konstens alla regler, bara för att liksom se om det blir godare när man gör "rätt". Det var pancetta och det var nötfärs och det var selleri och morötter och färsta örter och färska tomater och fan och hans moster. Två timmar höll det på och bubblade i grytan och jag saltade och kryddade och citronade och höll på. Sen gjorde jag en perfekt bechamél med färsk parmesan och stoppade in hela baletten i ugnen. Vet ni vad det smakade? Ingenting. Det smakade ingenting!

Jag brukar alltid ha ketchup i mina köttfärssåser. För att det är gott, för att det smakar mycket tomat, för att...ja för att jag alltid har det. Och ketchup är väl en av de sju katolska dödssynderna som jag har förstått det så det hade jag inte i igår. Det fick jag ha på idag för att det överhuvudtaget skulle smaka nånting. Nä, jag tror att jag återgår till mitt halvfuskrecept med ketchup och soja och chili. Och blåmögelostsås istället för trökig vetemjölsblandning. Konsten och dess regler kan faktiskt högaktningsfullt dra åt pipsvängen.

Rent inne, rent i sinne?

Jag förtjänar inte min säng just nu. Den är vit och nybäddad och fluffig och luktar gott och jag är, well, jag. Oduschad. Olena ben. Så. Nya sängkläder förtjänar en nyduschad kropp, men alltså jag orkar inte. Kuriosa för övrigt: när jag var ihop med min första kille så kunde jag få vredesutbrott om han gick och tog oskulden på dom nytvättade sängkläderna eller "värmde upp sängen". "Man" har varit charmig i sina dar. Kanske karman från det förhållandet som har skapat mitt singelskap. Gudarna ska veta att jag var en riktig liten häxa då. Numera dock möcke snäll. Jättemöcke snäll faktiskt. Aja, sov gott iallafall.

onsdag, december 28

I want my kväll back

Min dag: jobba (APPLÅDER!) handla laga lasagne baka (applåder) städa toan byta lakan (APPLÅDER IGEN!) och så vips bara så har hela kvällen gått. Hur ska jag nu hinna titta på SoA sista 2 avsnitten? Va? Vem ersatte tevefreaket med en hemmafru? Sjukt taskigt yo. Jag ville se på pangpang och vara sur, inte knåda böllar och fkn hemmanjuta.

Skam den som ger sig

I will contact you as soon as possible.

I will contact you as soon as possible.

I will contact you as soon as possible.

Jag har en kund som enbart skriver den meningen i ett mail, om och om och om och om igen. Det spelar ingen roll vad jag svarar, personen fortsätter bara skicka samma mening igen. Och det tar inte slut heller. Vi är nu inne på dag 10. Etta nolla.

I will contact you as soon as possible.

Jag skulle bli väldigt tacksam om du inte gjorde det, faktiskt.

Halvåtta hos mig

Jag gick och handlade. Utan lista. Då kan lite vadsomhelst hända tydligen för notan slutade på 701 kronor. Jahapp. För en del av dom 701 kronorna står jag nu och lagar lasagne på det italienska sättet, eller hur jag inbillar mig att det italienska sättet är; nötfärs, pancetta, lök, selleri, vitlök, citron, färsk rosmarin, färsk timjan, svartpeppar, körsbärstomater, mutti-tomater, tomatpuré, vin, balsamvinäger, råsocker. Massor av allt för så jobbar jag. Ska snart göra en bechamél med parmesan och vitpeppar och sen i väntan på gratinering ska jag sätta en deg till nån form av solrosbröd.

Det här med att laga mat har väldigt lugnande effekt på mig måste jag säga.

Sen är det lite mysigt också

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: tuttar, den bästa handvärmaren ever. 

Mvh,

Hon som sitter med händerna i behån för att värma upp stelfrusna datafingrar

tisdag, december 27

Spoiler alert SoA säsong 4

Jag HATAR den där jävla åklagaren. Och Clay, den jävla fittan. Är på episode 9, så förstör inte framåt pretty please, men IRRITATIONEN och PANIKEN i min kropp just nu: ENORM.
Jag känner mig liten. Det var bara det.

Det bokstavligt knullar i munnen här

Man ska inte skryta eller så, men jag lagade precis mat som var så god så håret på huvudet reste sig i godhetsrysningar två gånger. Och jag hittar inte ens på det. Håret. Reste sig. På huvudet. Av gott. Det var som en liten miniorgasm, fast bara i huvudet. Kantarelltoast med parmesan och en tomatsallad med rödlök och balsamvinäger. Superlätt att göra, men svårt att få till perfekt. Tills nu!

Tid att ta det lugnt

En hemmagjord rosavit bukett på bordet. En ihopskruvad sodastreamer (visst, vissa är miljömedvetna nuförtin). Kantarelltoast och en tomatsallad på menyn. Fyra avsnitt SoA, två avsnitt Dexter i datorn. Vill ni mig nåt ligger jag i soffan.

Rena dumheter egentligen

Det är jag och tre till på kontoret. Förut när vi åt lunch så släcktes den rörelsekänsliga belysningen, så lugnt är det. Jag får MASSOR gjort och kommer kunna ta ledigt den där veckan i januari utan att behöva känna att jag egentligen borde jobba. Det är annars en rätt generell känsla när jag inte är på jobbet. Kvart över nio på kvällen - borde jobba. Juldagens morgon - borde jobba. Juldagens kväll - jobbade. Jobbjobbjobbjobbjobb. Det är kul ibland, men när jag väl har kommit in i jobbmode så har jag jättesvårt att stänga av och tänka ledigt. I eftermiddag till exempel har jag ingenting planerat. Jag skulle alltså kunna gå hem, städa lite, packa upp väskan och gå och köpa lite fina blommor och lägga mig på soffan och läsa eller kolla nån serie eller så. Men jag har svårt att släppa den där jävla telefonen och möjligheten att "bara kolla lite mail".

måndag, december 26

En sån där förebild

Pappa, min fina starka stöniga gubbpappa, är så himla mycket mjukis innerst inne. Han vill egentligen lika mycket som mamma att jag ska sitta mellan dom i soffan, men han säger inte det. Han kommer och kramas i smyg istället, klappar mig på knät i förbifarten, pussar mig i håret, säger jag tror på dig med ord och utan. Han sitter och säger att han borde ha bannor för att inte ha jobbat hårdare med att få in kvinnor i styrelser och mitt hjärta blir helt varmt. Visst, först lite bannor, men sen varmt. Han vet och han kan påverka och prata gubbspråk med gubbarna om att alla är lika. Min älskade pappa, den största anledningen av alla till att jag försöker se personen och inte stereotypen.

Min pappa som är så jävla rolig och så jävla envis och dum ibland. Som löser Suduko och för gräsklipparstatistik och kommer ihåg en tipsrad i huvudet så han inte behöver kupong när han rättar. Som lägger en filt över mig när jag somnar i soffan och skriker på mig när jag är dum.

Den finaste pappan jag vet.

Hissa intresseflaggan!

Det är Zorro på teve och jag äter chips till middag. Imorn ska jag jobba.

Fula jeans hade han också

Och så rullar jag in i Stockholm efter en förhållandevis smidig tågtur, minus bajsande barnet på sätet mittemot (alltså EUW!) och en dryg snubbe med en riskkapitalbok som satt och armbågade mig i sidan HELA TIDEN trots att jag inte satt ens i närheten av armstödet. Glodde på honom med avsmak när jag gick av. Kände för att säga att jag aceade den tentan när jag läste samma sak. För sju år sen. Sitta där och malla upp sig bara för att jag läste Nesbøs Huvudjägarna i pocketformat och inte orkade fkn klä upp mig för att åka tåg. Men i övrigt var allt bra. Vi kom i tid och så. Och när vi rullade in i Stockholm lugnade sig mitt bankande hjärta igen. Lugnet på landet i all ära, men det här är en city girl by heart.

Att komma hem. Jag älskar att komma hem. Höra dörrlåsen knarra, slänga väskan i hallen. Bestämma själv över teven. Titta på den döda blombuketten på köksbordet. Sitta i soffan. Mitt hem, min borg verkligen.

Monday blues

Ångesten i kroppen just nu: enorm. Hinner inte med räcker inte till finns inte syns inte. Vill inte åka tåg. Vill inte åka hem. Vill inte jobba. Är inte värd att tyckas om.

Julen, jag förklarar dig jobbig

Julen alltså, så jävla flängig och stressig och fylld av måsten. Måste åka hit måste laga mat måste äta. Måste slå in klappar måste gå ut och gå måste äta. Måste jobba måste jobba måste jobba. Jag vill inte läsa ett jävla ord om en gullig lugn rofylld kärlekspackad gullegull-jul. Jag är extremt bitter och det tar inte direkt fram mina finare sidor, om vi säger så. Tänk på att jag är ledig i januari istället hjälper inte ett skit heller FÖR DÅ ÄR INGEN ANNAN LEDIG och JAG MÅSTE ÅKA TÅGHELVETE IGEN och JAG VILL BARA LIGGA I SOFFAN SOM EN GRÖNSAK.

Sur, som sagt.

söndag, december 25

Julens boktips

Man vet att en bok är bra när man lägger ner den 04:34 för att det var helt omöjligt att sova innan den var utläst och kudden är helt genomblöt av tårar. Lucy Dillon har skrivit en bok för alla oss som gjorde bibliotekariernas liv lite jobbigare för vi redan hade läst det dom hade inne. Det är en bok för alla oss som har sökt skydd eller tröst i Roahl Dahl eller Maria Gripe eller Fem-serien. För oss som inte kan läsa en bok med dåligt språk och dålig editering (dock slarvfel i början när Owen tar av sig skorna och sidan senare lägger upp skofötter på bordet, but I'll let that one slip). För oss som gillar chicklit men ogillar att känna oss dumma i huvet efteråt. The secret of happy ever after är en bok för oss som bara måste läsa en sida till bara en sida till när vi är jullediga. Eller annars. Det är en bok utan död och utan backstabbing och utan blod. Det är mänsklighet och så himla mycket värme att man bara smäller av. Och till råga på allt så handlar den om den där bokhandeln vi alla drömmer om mer eller mindre i hemlighet.

Lucy Dillons the secret of happy ever after alltså folket, marsch och köp!

lördag, december 24

God Jul älskade vänner!

Jag sitter i baksätet och lyssnar på mamma och pappas jiddrande och tittar ut över oktoberliknande landskap. Vi är oå väg till Karlstad och pappas släkt och det ska bli urmysigt. Jag har ätit gröt och skinkmacka och spelat lite jullåtar på pianot. Det var ovant och jag blev skitsur när jag spelade fel, men för att ite ha spelat på ungefär tio år så gick det rätt bra.

Jag vill bara önska er en fantastisk jul. Jag hoppas att ni kommer få allt ni vill ha och dränkas i kärlek. Tack för att ni läser här!

fredag, december 23

Kvinnor som jag verkligen inte känner att jag behöver stödja also known as Cosmopolitans redaktion

Det finns tjejmagasin, bara att det finns tjej- och killmagasin är ju sjukt till att börja med men whatevs, som på riktigt gör att jag känner att det inte är så jävla konstigt att världen ser ut som den gör när det kommer till jämställdhet och arbetsliv och så. Cosmopolitan med sitt "Så fångar du drömkillen" och "Så klär du dig för din drömkarriär" är ett typiskt skräpmagasin som enligt chefredaktören vill kommunicera att läsaren är "...underbar och värdefull och vi tror på henne till 100% procent. ...Efter att ha läst tidningen ska hon känna sig hoppfull, stark och bekräftad."

Förlåt, men tillåt mig hånle. Den totala smörjan som kommer ut ur tryckpressarna och stämplas med ett "Cosmopolitan" är allt annat än bekräftande och gör att läsaren känner ungefär noll procents tillit. Vi kan ju låta den urgulliga lilla artikeln  "50 saker du inte bör sluta med i ett förhållande" statuera exempel här, shall we?

För er som inte orkar få en hjärnblödning genom att kolla länken kommer här lite bekräftande och självkänslestöttande exempel:

14. Undvik onödigt tjafs genom att ibland välja väninnorna istället för din pojkvän när du behöver snacka av dig om något som stör dig. Ofta är män mer problemslösningsorienterade, och är det inte en lösning du är ute efter pratar ni lätt förbi varandra.

23. Bär söta, matchande mjukisdresser när ni hänger hemma en söndagseftermiddag. Jo, de är faktiskt lika bekväm som dina urgamla basketshorts och ditt urtvättade slapparlinne.

25. Skratta åt hans skämt - även om du inte håller med honom om att han minsann är roligare än David Batra.

43. Smyg snabbt in på toan och dra några drag med tandborsten innan det mysiga morgonkelet.

Det bara oozar ju du duger som du är av det här. Iallafall om du är en barbiedocka. För oss övriga dödliga kvinnor som lever och rör oss och tänker och andas så kommunicerar det mest att det finns en sorts kille och en sorts tjej och det är exakt så alla ska leva. Killar måste föredra sminkade tjejer som skrattar, om de skrattar för att de faktiskt tycker att det är kul eller inte spelar ingen roll. Tjejer sen då, ja vi finns ju mest bara till för att se till att killarna har det bra. Och skulle det vara så att våra små dumma hjärnor ibland känner att vi inte håller med den stora manshjärnan, ja då är det bäst att vi pratar med varandra och inte stör männen med våra petitesser.

Notera att det inte är en man av Ulf Brunnberg-karaktär som har skrivit det här. Den här artikeln publiceras inte i Moore eller Playboy eller annan random tutt-tidning. Den publiceras i världens största magasin för unga kvinnor. Artikeln är skriven och framtagen av två kvinnor och det är en kvinna som har valt att publicera den. I en tidning som fungerar lite som informationsbank för osäkra tonåringar som väldigt gärna vill vara vuxna, men inte vet riktigt hur.

Hörrni Cosmopolitan, Ulrika Ek (chefredaktör) till exempel, hur vore det om ni steg ut ur det där lilla rosa barbiehuset och in i verkligheten? Hur vore det om ni tog lite ansvar för den påverkningskraft ni har på era 160.000 läsare? Eller helt enkelt bara följde den briefen på magasinet som ni ändå går ut med publikt?

Ni kan få lite punkter som ni kan ha med i nästa tipsartikel:

1. Försök att verkligen prata med din kille eller tjej. Ingenting är lika fint som att känna att det finns nån man kan berätta allt för.


2. Om hanhon är kär i den sminkade utsidan kan hanhon dra åt helvete.


3. Bli ihop med nån du inte behöver fejka ett skratt för att dra av ett asgarv åt.

Det kostar gratis, varsågoda.

Dagens hat i kvadrat

Ahmen guuuuuuu vad det är roligt att vara förkyld. Jag är hellre magsjuk än förkyld ungefär alla dagar i veckan. Jag HATAR att vara förkyld. Hatar hur saker smakar, hatar hur det inte luktar, hatar känslan i halsen. Hatar att snyta mig, hatar att huvudet är tungt, hatar att pulsen går upp av tanken på att röra mig. Hatar att halsen gör ont, hatar att hosta, hatar hur det gör ont i hårbotten. Framförallt så hatar jag att det alltid händer när det är några dagars ledighet på G.

torsdag, december 22

You don't mess with mama's girl

Det blir möcke familj nu men det är för det är möcke familj. Familj och snytpapper för jävlar vad jag blev förkyld på två röda när den värsta oron för lille mamman släppte. Jallafall. Jag frös förut och tyckte att pappa kunde dra igång en brasa. Nääää, tyckte han (på skämt, klart ongen ska ha en brasa) och om blickar kunde döda då. Mamma må bli sur och skrika på oss men satan om pappa nekar sin sjuka dotter nånting så simpelt som en eld. Vips så stack det upp ett blont huvve mellan kuddarna och filtarna i soffan, som en liten och mycket arg surikat. Gör en brasa! väste surikaten, rynkade pannan och slängde sig tillbaka i soffhörnet med en demonstrativ suck.

Jag gick och lade mig för en halvtimma sen. Mamma också. Men pappa är uppe och har brasvakt tills det är varmt! han.

Ja, förutom juleskum då. Men det är ju inte hemmagjort.

Vill ni veta en hemlis? Jag förknippar inte jul med godis. Vi har på sin höjd haft knäck hemma på jul och det är inte ens särskilt gott. Fattar inget av hetsen kring sockret som alla andra verkar koppla ihop med tomten. Min jul består mest av kött i diverse former istället.

Och den som filmade Tinas mat, förresten? Den måste varit extremt packad, aldrig sett på teve samt heller aldrig lagat mat. *zoomar in kanten av en stålkastrull*

Vi kan säga att hon får feeling, det kan vi säga

Min mamma, helt totalt bananas. Hon kryper under granen och muttrar för sig själv. Granen är sned. SNED!  En sekund senare kommer hon in i köket med en amaryllis i ena handen och en kökskniv i den andra och ba den är ful! Sen fanns det ingen amaryllis mer. Blomman och stjälken dängde hon två gånger i köksbänken innan hon småfnittrade lite och pulade ner den i soporna.

Ni förstår varför jag är som jag är, ja?

Men förihelvete!

Linn: Mamma, nu kommer jag hem, men jag MÅSTE JOBBA. Fattaru? Jag är inte till för hopp och lek, jag ska jobba. Okej?
Mamman: Okej! Inga problem, jag ska fixa saker hemma. Jag kommer inte störa ett dugg. Jag fattar. Du ska J-O-B-B-A. 
.....
Mamman: Ska vi hitta på nåt? Ska vi åka till morfar? Ska vi gå på stan? Ska vi fika? Ska vi laga lunch? Ska vi klä granen? Ska vi ska vi ska vi?

onsdag, december 21

All I want for Christmas is you

Det går inte att med ord förklara känslan i min bröstkorg just nu. Jag vill ringa mamma ungefär hela tiden och ba äre sant? På riktigt sant? Äre det? Vi ska inte ta ut hela segern i förskott, men herrejävlar vad det är fantastiskt att min mamma inte har cancer i levern. Det som för tio dagar sedan kändes som världens ände känns idag så otroligt långt borta. Långt borta där det hör hemma.

Och om vi ska vara små samtidigt så är det skönt att ha fått julen tillbaka. Nu ska det bli urmysigt att komma hem istället för ångestladdat och skräckfyllt. Vi kan öppna julklappar på julaftonsmorgon äta skinkmackor skratta kramas utan att ha världens ände hängande över axeln. Vi kan skämta liksom med hela kroppen, inte bara som en skyddsmekanism. Vi kan speglas i ögonen och julkulorna och leendena. Vi kan fucking andas igen.

Tomten/gud/ödet/slumpen, det här gjorde du bra! Och mamma? Jag älskar dig.

Bästa julklappen EVER

Det här att min mamma precis ringde och sa att två cystjoxar är godartade och att det är ungefär ett mirakel och ingen fara alls och att den tredje är opererbar och att det inte borde vara några problem att ta bort. Lättnaden just nu; det känns som att jag kan flyga. Jag är så jävla jävla jävla jävla jävla glad.

Ett par svarta lackskor med klossklack på det och vi är game

Jag funderar på att klä mig helt i rött på julafton. Bara för att det skulle se så jävla roligt ut med en vuxen som såg ut som ett litet barn. En röd klänning med vitt band i midjan, röda stickade strumpbyxor med nåt snöflingemönster, ett rött hårband i silke eller så. Maniskt leende. Manikyr med såna där vita toppar. Pärlörhangen. Alltså, potentialen i det är är borderline genial om jag får säga det själv.

tisdag, december 20

Jag ser ljuset, Jonathan!

Det här med att se solen, en ganska så bra uppfinning det. Synd bara att jag kommer bli överöst med hat efter idag för jag måste göra en jobbig grej på jobbet. Kanske kan försöka förtränga det och göra nåt kul ikväll. Som att leka "hitta botten på flaskan" eller så.

måndag, december 19

I wish upon a little star

Topp tre önskemål just nu:
Rövmassage
En full plånbok
Beslutsförmåga

Det är synd om mig

Alltså. Jag får sitta och skicka fkn paket hela dagen och det är jättetråkigt och så får jag massa sura mail och till råga på allt så känns det som att jag ska DÖ av mensvärk trots att jag inte alls har mens nu. Och dessutom mår jag illa. Och dessutom ska ALLA vara freaking lediga över jul och jag ska jobba. Det är väldigt mycket vem ska trösta knyttet över mig idag.

Veckans boktips v. 51

Och som vanligt är det tjejen på headern som har skrivit boktipset.

söndag, december 18

Pappa. Pappa! Kolla! Lilla My!




Alltså man kan ju fatta vad min kollegas unge menade, det kan man.

Baby, I've got baby blues!

När jag åker hem över jul ska jag bada i bebisar. Fy fan vad jag längtar efter en tjock liten kropp i knät och knubbiga fingrar som drar mig i håret och efter att bli biten i hakan. Jag vet att jag tjatar, men det är på riktigt det absolut bästa jag vet. Eller nej, det absolut bästa jag vet är när jag får dom att pärlskratta. Det är som en glädjebomb i hjärtat när såna där små tittar uppfodrande på en och sen gurglar fram ett skratt.

Dagens hat

I väntan på att mina gäster ska komma tillbaka lyssnar jag på Musikhjälpen (ni har väl skänkt pengar?) och en av mina hatlåtar spelas just nu: What a feeling. Då kommer jag osökt att tänka på mina andra hatlåtar: Kom igen Lena, It's raining men och valfri Kentlåt. Jag kan på riktigt bli sur av att höra nån av låtarna ovan. Dom är provocerande jävla skräniga och ja, blä helt enkelt.

lördag, december 17

Kokar lite kaffe bara





Lady in black

Tänk om jag kunde få ha en färgtröja utan matfläckar på? Samtliga kläder jag äger slutar alltid med en jävla fettfläck på magen från någon matlagningssession. Jag ger upp. Hör ni det? Jag ger upp!

När lammen tystnar

Nånstans är det så skönt att ha vardag; regn på rutan fjäskblommor dammsuga diska borsta toaletten. Att göra någonting med händerna. Att få ett syfte. Det är tiden däremellan som är tyngst. Minuterna mellan att lägga ner boken och sovet. Promenaden till affären. Sånt.

Jag märker att tystnaden som i vanliga fall är min bästa kompis är en fiende. Vart jag än går har jag musik eller en välkänd röst i öronen, hemma spelar jag låtlista efter låtlista på repeat. Jag lyssnar på texten känner tonerna gå genom kroppen fylla huvudet. Allt för att slippa det där vacuumet där tankarna kan vandra fritt.

Det är ingen idé att ta ut sorgen i förskott. Vi vet ju inget än. Det kommer bli bra. Såklart kommer det bli bra. Lätt att säga, svårt att hålla tankarna till.

Vardag. Fan vilket fint ord ändå. Vardag. Varje vanlig jävla dag. Gå upp ät jobba titta på teve sov. Skratta. Livet är rätt fullkomligt när det är vardag. Jag ska komma ihåg det sen när allting är som vanligt igen.

Note to self

Du är inte en florist.



Hur man mutar fram en städning





Till morgonkaffet

Tänkte skriva nåt om blowjobs, men det blev så vulgärt och jag är ju en söt liten flicka så jag lät bli. Bra för er. Borde städa och handla och pynta och baka. Gör: sitter i soffan och läser skvaller och kollar på skidor. Funderar på att trycka en bok. Jag har fått tillbaka lässuget och fullkomligt plöjer böcker. Prozac Nation, How to be a woman, Nick and Norah's infinite playlist, Zlatan, Clean. Ja, en hög till faktiskt. Böcker va? Vilken grej det är ändå.

fredag, december 16

Things we do while we wait

Printscreenmailar snyggaste liggen till en bästis. Jorå, det finns plats för ytlighet också. Dock att snyggaste liggen inte alls är lika med bästa liggen eller bästa känslan eller person jag började tycka om. Enbart looks. Vissa dagar kan man behöva det också. Lite omg, I tapped that! över det hela. Vuxet. Fint. Gulligt av mig. Och så.

Helgen

Snart ska jag bli matad och vinfylld och sen ska jag somna och inte vakna mitt i natten helt iskall med ångest som ett berg i hjärtat av mardrömmar där alla blir knivhuggna och dör. (Vart kommer all konstig fantasi ifrån egentligen? Så himla mycket Criminal Minds och Dexter har jag faktiskt inte sett.) Imorgon ska jag gå på stan! I julhandeln! Och bli irriterad! Men det blir nog mysigt. Sen kommer Jennie och hennes kille från Australien och hänger här tills på måndag, tror jag. Det ska bli jävligt roligt att få prata lite engelska och gå omkring som en liten turist bland alla andra som leker turister i Gamla stan.

Mvh,
Avdelningen för Nyttig Samhällsinformation

Dagens rätt åt dig (Jaja, Karma lugna ner dig lite)

Den som googlade "fotsvamp Hunter Östermalm" och kom hit; välkommen välkommen, vill du slå dig ner? Inte det? Vad tråkigt. Hoppas du finner bot på fotsvampen då iallafall.

Vi skiter i det här med bloggtystnad va?

Varför har man hicka? Det kan ju vara den kanske sjukaste grejen kroppen kommer på i nyktert tillstånd. När man är lite på lyset kan man ju förstå att kroppen är lite anything goes, men nu 16.33 en fredag så sitter jag och hickar så att hela jag skakar. Känner: ej normalt.

Jag åkte tåg förut förresten. Första klass, tyst avdelning. Jag och fem män. En man hade snott min plats (till sin väska) och även om det var typ tomt i resten av vagnen så blir jag liksom eh flåt men det där är min plats. Han tittade på mig som att jag var en T-Rex och han var ett köttstycke och innan han mötte min blick så tittade han sig omkring i hela kupén och sen muttrade han nåt om sätta dig nån annanstans. Alltså, jag behöver väl inte prompt sitta på min plats när det finns andra lediga i kupén såklart, men det ligger ju alltid en viss "kommer det att komma nån?"-stämning över hela grejen men jag blev så paff så jag satte mig på en annan plats, snett bakom honom (för det var den första jag fick syn på). Sen satt han, och I kid you not, och sneglade bakåt på mig HELA JÄVLA TÅGRESAN. När jag gick av lutade jag mig fram emot honom och väste jag vet var du bor och sen gick jag lugnt av. Tänkte att eftersom han ändå verkade tro att jag skulle mörda honom så kan han ju lika gärna tro det lite mer. Nej, det sa jag såklart inte. Jag gick av tåget helt lugnt efter att ha stirrat honom i ögonen ett par gånger när han glodde. Men vad kul det hade varit om jag hade gjort det.

torsdag, december 15

Det där livet och så

Och jag sitter och dinglar ena tofflan från foten, den andra invikt under mig, och lyssnar på mammaröst och papparöst och önskemusik på radion. Och jag glor in i skärmen och gör sista jobbet för dagen och planerar kvällsmat. Livet är normalt, fast inte. Min mamma har nåt jox i kroppen som förmodligen inte ska vara där och familjen är allt just nu. Vi tittar på varandra med kärleksögon, försöker förstå varandras tankar. Det är ingen idé att sminka sig på morgonen, för tårarna tvättar bort allting på några minuter iallafall.

Det är så himla konstigt det här med cancer eller tumör eller cystor eller så. När det har hänt andra har jag blivit en paralyserad kompis som inte alls har vetat hur jag ska bete mig för jag har tagit för givet att det är ett all consuming besked. Det visar sig att det inte är det, inte för mig. Det är klart att det finns en massa oro och en massa rädsla och en släng skräck. Men det finns också värme och kärlek och skratt och ett liv som inte alls verkar stanna som en gammal klocka utan batteri. Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen; ingen känsla är solitär och bestående. Nu kan jag säga att det gäller även i situationer som sätter resten av livet på ganska så pyttig distans. Det går att åka buss och försöka lyssna på texten och melodin i öronen det hårdaste som går för att hålla tårarna i schack och samtidigt irritera sig på att gubben bredvid tar för mycket plats. Det går att oroa sig för en liten mamma och titta på Bonde söker fru samtidigt. Det går att gråta och skratta samma minut. Det finns rum för alla känslor, konstigt nog. Det finns rum för alla känslor och tydligen så finns det rum för att vara lite rationell och tänka strategi och jobb. Det finns rum att bli sur och irriterad och men vad fan lyssna på mig då!. Det går tydligen att bråka om struntsaker även nu, who would've known?

Den bästa medicinen av dom alla pt.2

Och så tar jag en paus mellan kaffekopparna och mailandet och grinandet och blir klappad i ansiktet av en unge. En dregglande fnittrande liten tjock sak som lägger handen i min nacke och kinden mot min och bara sitter så en stund. Och igår hade jag en lite äldre lite roligare lite spralligare version i knät som sprang och tog på sig mina skor när jag skulle gå för att jag inte skulle gå därifrån. Som viskade att jag skulle stanna och sova där och vakna där och köra henne till dagmamman. Som kramade mig i hjärtat.

Barn är livet. Barn är nu. Barn är bara pangbomraktpå jaggillardig!
Precis vad jag behöver.

tisdag, december 13

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som tycker att det är ett krav att supporta varandra

Jag vill leva i en värld av individer. Det är så lätt. Jag vill leva i en värld av individer där det inte spelar någon roll vad som pågår nedanför halsen as far as smarthet och respekt innebär. Där rosa bara är en jävla färg som alla andra och barn som gillar traktorer får göra det. Barbie kan dra åt helvete oavsett om en snopp eller en snippa tycker den är kul att leka med.

Jag vill leva i en värld där jag omger mig med folk för att jag gillar dom; där jag håller med för att jag håller med om poängen eller syftet och inte för att vi har ett könsorgan gemensamt. Därför tycker jag att det är så oerhört märkligt med hela den här "kvinnor måste hålla ihop"-grejen. Varför måste vi det? För att så gör männen?

Vet ni vad? Om vi nu lever i ett samhälle där det fortfarande finns en social struktur som dödar jämlikhet, blir det mer rätt för att vi skapar en motrörelse baserad på samma princip; du har en fitta, alltså finns du? Jag känner nej. Jag känner starkt jävla mycket nej. För det första så är det jävligt orättvist att säga att "männen gör..." för jag vet en hel drös med snoppbärare som behandlar alla dom möter på samma sätt och precis som jag inte vill klumpas ihop med Linda Rosingar så vill dom inte förknippas med Ulf Brunnbergare. Och för det andra så vill jag ju inte själv bli ihopklumpad till "kvinnor gör...", precis som jag inte vill tillskrivas värderingar eller åsikter bara för att jag bor i Stockholm eller är vit eller äger en lägenhet.

Jag vill bli behandlad som en individ, damn it. Och jag tror att det bästa sättet att bli det är att börja behandla andra likadant. Teama upp med dom som man gillar och som är vettiga, be it a boy or a girl. Att stötta någon enbart på grund av det som finns mellan benen är för mig helt obegripligt. Jag måste inte alls stötta mina medsystrar. Jag måste stötta mina medmänniskor.

[pausmusik]

Jag har lite livet att deala med just nu, så det blir kanske lite tyst här ett tag. Sånivet.

lördag, december 10

En av tursakerna i mitt liv; att känna honom

Åh! Jag pratade precis med min förra chef på telefon och jag saknar honom jag saknar honom jag saknar honom! Och jag saknar att prata engelska märkte jag precis. Jag är fan skitgrym på engelska. (Doh!) Men James alltså, min allra bästaste chef nånsin. Han ba (på tal om veta vad man vill jobba med) it'll come to ya. You've got the skills and the brains and the drive. It'll find ya. I know it will. Och när vi lade på I love you, fake kid sister. Fluffet i hjärtat nu va, obeskrivligt.

En enkel tröst

Och så fick jag sällskap igår och jag fick skratta och fnittra och vi åt svingod mat och drack vin och jag fick somna till ett det kommer bli bra i örat. Och nu är det skidor på teve och tända ljus och ett halvlöst korsord och jag känner mig lugn. Det är fint.

fredag, december 9

Och såna dagar får man gå hem från jobbet klockan ett

Debbie skrev häromdagen att hennes sätt att orka med livet var att se livet som en vågskål med gott och ont i balans. Får man femtio kilo skit får man femtio kilo guld, ungefär. Och jag har tänkt jättemycket på det där. Men inte för att jag tänker att det är rätt, utan för att jag för min egen del hoppas att det inte är det. Jag förstår att det låter skitkonstigt, men jag har haft sån otrolig jävla tur i livet så ångestberget som finns i att tänka att jag ska få sona för det är så stort så det är ohanterligt. Så klart att jag önskar att inget ont skulle hända nån nånsin. Det går väl inte att önska nåt annat? Men också såklart att jag för min del, i mitt liv, också måste tro att det är okej att gå runt och ha det bra utan att att tänka att det kommer en hemsk payback för det senare. Ibland kraschar det och så kan jag inte tro det och så gråter jag så jag hulkar och ögonen sprutar och mamma inte hör vad jag säger på andra sidan telefonen för jag är så himla övertygad om att hon ska dö ifrån mig bara för att det liksom inte är rättvist att vi har det så bra. Att jag får panik på jobbet och känner mig ensam ibland och har lite allmänna genfel är liksom inte riktiga problem. Ingenting är riktiga hot förutom att nåt skulle hända en av mina käraste och när det hotet kommer blir det kortslutning i hjärnan I had it coming I had it coming I had it coming I had it coming, på loop i takt med tårarna.

torsdag, december 8

Life just got better

Och så kom jag hem och slängde ihop det jag har spridit på jobbet som allt-i-panna, vilket innebär kikärtor, lök, vitlök, vitkål, körsbärstomater, vitkål, chorizo och chili i en panna i några minuter. Krydda med random krydda hemma (jag tog garam masala och cayennepeppar) och klicka på creme fraiche på maten på tallriken. Det låter urtråkigt men smakar gudomligt. Och nu är det How to lose a guy in ten days på teve. Only min favoritfilm. Dinner and a movie, den som kom på det begreppet visste hur en blir lycklig helt enkelt.

Men ÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!

Så jag köpte biljetter till en föreställning till mammy. Och en liten timma efter jag hade bokat biljetter (ticnet, ej refundable) så fick jag en inbjudan till ÅRETS FEST samma datum. Känner stor misströstan just nu. Dessutom är jag osams på jobbet (jag har rätt) och har betat av kanske 1/3 av det jag skulle ha gjort den här veckan. Vill lägga mig ner på marken och sparka och slåss och ba uuuuuuääääääääh!

Är jag inte göllig så säg?

Eftersom jag är lite sådär lagom självgod så roar jag mig med att gå omkring och säga Alla borde ha en Linn! med pigg stämma lite titt som tätt om dagarna. När jag hämtar kaffe åt min kollega Alla borde ha en Linn! eller när jag säger nåt roligt skämt i lunchrummet Alltså alla borde ha en Linn! Ibland varierar jag mig och säger istället Gud vad nån borde vara kär i mig! också. Typ när jag lagar mat eller när jag har städat eller när jag ger bort saker. Typ då kan jag ju tycka att det är JÄTTE_KONSTIGT att ingen är vidare kär i mig.

Det här med julklappar

Jag är redan klar med julklappar till pappa. Det är alltid så himla lätt att köpa julklappar till honom för han gillar ungefär allting och blir typ glad om han får en bok och ett par strumpor (alltid dessa strumpor!). Mamma däremot, hon är lite svårare. Mest för att hon önskar sig saker till hemmet och dom redan har ungefär allting. Dessutom tycker jag att det är lite tråkigt att ge pappagrejer till pappa men hemmabådagrejer till mamma. Jag vill liksom skämma bort mamma lika mycket, om ni fattar vad jag menar.

Men så här: Min mamma är en liten blond jättesöt femtioåring som gillar golf, sticka och att pyssla hemma. Hon läser mest böcker om kvinnor som åker till/är i Afrika (t ex Den vita massajens dotter) eller Amelia. Hon somnar tio minuter in i alla teveprogram och snor pappas korsord med lite sura kommentarer om han börjar utan henne. Förra året fick hon handdukar och grejer till badrummet och en bok om stickning. Året innan fick hon nån Odd Molly-skjorta. Hon brukar bli glad för ungefär allt.

Nån som har några förslag? Som känner att ni sitter inne med en sån här måste hon ha!-tips?

onsdag, december 7

Ja, jag tjatar om mina kompisar men det är bara för att dom är väldigt bra

Varje gång jag träffar Sofia känner jag att shit, vilken person jag sitter här mittemot! Förutom att vi har himla roligt så är hon så himla smart och öppen. Och den blandningen gör att jag känner att jag måste tänka till och vrida och vända och våga. Att träffa Sofia är som att få en privatkväll med en terapeut och det menar jag verkligen bara på det bästa sättet. Det är en lyx är vad jag menar. Och innan ni springer iväg och tror att jag utnyttjar henne och att vi bara pratar mig mig mig så vill jag stoppa er. Det handlar inte ens om att prata om mig. Det handlar om att saker hon säger får mig att fundera och vilja bli bättre verkligare smartare. Det och tusen saker till gör att jag är så himla glad att vi hittade varandra.

Det är bara att bestämma att skiten är klar

Det var ungefär jättelängesen jag gick en InDesignkurs och ungefär lika längesen jag gjorde hyllpratare och broschyrer, men nu får jag göra det igen och det är faktiskt ganska roligt. Förutom den lilla detaljen att man (jag) kan sitta och pilla i timmar på att flytta en bild några millimeter eller ändra fontstorlek en halv punkt eller så. Hela eftermiddagen har liksom bara sprungit bort för mig på grund av just det. Jag ska bara...lite...men... Så låter det i mitt huvud hela tiden.

Bloggen undrar

Jag har oregelbunda hjärtslag och har haft det i typ två dagar. Hjärtat ba bam-bam-bam-badadadaadadabam. Helt på random tidpunkter och oberoende av fysisk aktivitet. Är det farligt? Ska jag gå till doktorn? Nån som vet?

tisdag, december 6

Till exempel ska vi äta mat

Hej bloggen!

Imorn ska jag hänga med Sofia. Jag längtar ungefär SÅHÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR mycket. Sofia: Mycket Bra Person.

Godnatt!

Veckans NAAAAW!

Igår fick jag ett sms av Maria där hon berättade att hennes unge förtjust utbrast luktar Linn! om sin kudde varje gång han skulle sova efter jag hade åkt hem. Jag sov alltså i hans säng. Ja, han låg alltså inte i den då. Erkänn gölligt då!

Lika förvånande varje gång faktiskt (TMI)

Eh, jag har ingen porrsamling. Det var ett skämt bara. Känner att jag måste klargöra det innan jag kan fortsätta med vad jag egentligen skulle säga nu. Så.

Varje månad blir jag: grinig ledsen uppsvälld vrålkåt hungrig sugen. Varje månad kommer det som en SURPRISE! att jag får mens. Ska vi prata om det eller? Jag fick mens när jag var tretton. Nu är jag tjugoåtta. Vi pratar alltså om femton år, tolv månader per år, alltså i runda slängar etthundraåttio gånger som ovan händelseförlopp har inträffat. Man kan ju tycka att jag borde ha förstått tecknen by now, men nej.

Snigelspår på intåg

Min favvokille på jobbet (han som skulle spoona med mig häromdagen) tog precis av sig sin stickade tröja (stickat = hett) och under hade han en halvtajt vit långärmad tisha. Alltså. ALLTSÅ. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Vita tishor och jeans på killar är en hit!

Typiskt osmart

Jag åt precis så mycket mat och kaffe så det känns som att min mage ska spricka. Alltså jag vet att det är ett uttryck, men det känns faktiskt som om den kommer explodera vilken sekund som helst. Isåfall vill jag att bloggen tillfaller er. Och min porrsamling ligger i garderoben, visa inte för mamma. Okej?

måndag, december 5

Bloggstinens much?

Det är lite synd om mig också faktiskt. Jag har pmsliknande värk inuti skelettet och är trött och liksom sugen. På mat, på götte, på ligga, det spelar inte så stor roll bara slutresultatet är tillfredställelse. Istället ligger jag här och dricker Ramlösa. Ej så mkt win på den. Buhu.

Varsågod för information

Är extremt sugen på att ligga.

Enough with the housewiving goddamnit!

Mitt liv just nu, bloggen att döma: städa jobba upprepa. Nu har jag köpt blommor och tvättat så nu blir det inget mer hemarbete på ÅR! Min kollega laddar över SoA säsong fyra till mig as we speak och jag har två osedda Dexteravsnitt och en hel hög med böcker som är bra! och olästa!. Nu ska vi ha ordning på torpet, okej?

Ni ba *bryr er*

Idag ska jag "ta med mig jobbet hem". Närå, men jag måste dra från jobbet halv fyra för att min bostadsrättsförening tycker att två tvättstugor är enough på 103 lägenheter. Alltså det är O-MÖJ-LIGT att få tvättid så idag 16.00-19.00 är den enda tiden på två (2) veckor jag kan få tvättid och låt oss bara säga att det skulle vara minimal skillnad mellan mig och kaffe-te-bagladyn om jag inte får tvätta de närmsta två veckorna.

Because I'm worth it?

Har bokat biljett hem över jul nu. Satt mycket länge och kontemplerade över balansen mellan att få åka första klass (TYST! LUGNT!) för 600 kronor mer än kettle class (VILL MÖRDA BARN) på en tvåtimmars resa. Snålheten vann till slut, men jag hade den dyrare varianten sparad i varukorgen hemskt länge innan jag ba NÄE! Fy mig! Men på riktigt, jag hatar folk som inte är tysta på tåg. Har flertalet gånger kontaktat SJ och gett förslag om att ha tysta tåg med pratavdelning istället för tvärtom. Jo, det är sant. Hepp, nu måste jag jobba igen.

Jobb en masse

Skulle behöva en lista för typ varje dag den här veckan för hjärnan kan enbart sortera tankar om jobb just nu. Är så begravd i jobb att jag till och med drömmer jobb. Jobb och knull i och för sig, ej relaterade med varandra, fritt att tolka. Har en to do-lista precis till höger om mig för att kunna bocka av när jag är duktig. Tyvärr fylls den på i snabbare takt än jag hinner bocka av, vilket kan bero på att jag fram till nu 11:38 har skickat 43 mail. Oh the joy av måndagar alltså.

söndag, december 4

Still to do

Baka, byta sängkläder och gå och handla. Sen. Sen ska jag fan lägga upp fötterna på soffbordet och röra noll delar av mig på resten av kvällen.

Men vad stort jag bor!

Mamma och pappa har hjälpt mig tömma lägenheten på skräp och pant och allmänt bös. Hela bilen full med saker som ska till olika återvinningsställen faktiskt och dom har ingen liten bil heller. Nu kan jag till exempel ta ut dammsugaren utan att först lyfta bort fyra påsar med petflaskor. Jag kan också stänga köksskåpen och jag ser vad jag har för kläder i garderoben. Och som grädde på moset så äger jag nu en kaffekokare och mycket fina koppar. Yey! liksom.

Andra advent

Vaknar av barnvisk och tassar ner för en trapp i ljuset av en fönsterstjärna. Maria skjutsar in mig till tåget och vi ser gryningen över fälten. En syn jag fotograferar med näthinnan för dagar när jag undrar varför jag bor i Sverige. Det är tyst och tomt på tåget och vi åker genom soluppgången. På perrongen när jag kommer fram kommer mamma och pappa att stå. Att hänga en helg med en familj såhär gör att jag längtar massor efter min egen, även om det är jag som är barnet i den konstellationen. Tänker inte ena bli irriterad när mamma klappar mig på kinden hela tiden.

lördag, december 3

Terapihelg

Start rapport: Barnvaktar, leker astronaut och läser sagor. Bakar pepparkakor och petar in vedträn i elden. Dricker glögg och lyssnar på julmusik. Skrattar. Slut rapport.

fredag, december 2

Jag ska krama dig så där hårt också

Jag har bytt om. Sitter nu istället i raggsockar och en grön luvtröja och myser. Min kollega har lovat att vi ska spoona i soffan sen och att jag ska få vara lillskeden. Jag älskar honom för det.

Fredagslistan

Peppe gör en lista. Jag gillar listor. Och fredagar. Och även om jag har gjort den här en gång förut så gör vi den igen.

Vad åt du till frukost?
En lingongrova med ost och skinka och en polarkaka med ost och skinka och en balja kolsvart kaffe. Och kanske snart en clementin.

Vad har fått dig att skratta idag?
Att min kollega trodde hon hade mailat sin chef och två till i sömnen inatt och ba Ligga? samt att hon har dubbelkollat mailen fyra gånger nu på morgonen för att verkligen se till att det inte har hänt.

Vad har du på dig just nu?
Same as every year, James. Nä, men svarta strumpbyxor, svart kjol, randig tisha, svart stickad kofta.

Hur ser resten av dagen ut?
Jag ska jobba fram till ungefär halv tre. Då ska jag åka till Maria och hjälpa till att packa in barn i bilen och sen åka till hennes stuga.

Vad händer ikväll?
Då ska jag först hetsbusa med ungarna så dom blir exalterade och inte kan sova (sån är jag liksom) och sen ska jag dricka vin och äta godis och gagga. Det blir fint.


Och på lördag?
Göra saker man gör med barn på landet. I dunno. Plus dricka vin och äta godis och gagga. Det blir fint.

Och på söndag?
Åka hem och snabbstäda min lägenhet innan mamma-führern kommer och inspekterar. Försöka övertyga mamma-führern om att vi ska åka till Ikea och köpa en soffa samt få pappa att bära bort mina pantflaskor. Sen ska jag äta nåt gött och kramas lite.

Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan?
Det har faktiskt inte varit en så himla bra vecka det här. Men igår var jävligt roligt faktiskt. Då käkade jag fondue och drack vin hos Lisa. Det var gott och gott och roligt.

Och det absolut sämsta/tråkigaste?
Måndagskvällen som spenderades hulkandes i soffan i fosterställning.

Hur lyder dina senast tre inkomna sms?
"Ingen fara! Vi kan höras idag under dagen om mat och vin, men om du har nån bra musik på cd att lyssna på i bilen, ta gärna med det då!"
"Tack själv! Jättemysigt! Ses vid skrivbordet imorn, gillart. Sov gott!! Puss"
"Inte skitdåligt :-)"


Vad dricker du i helgen?
Vin. Och vatten. Och kanske lite kaffe.


Bästa bakfylletips?
1. Ät ordentligt innan fyllan.
2. Drick ett glas vatten innan du går och lägger dig.
3. Micra handdukar att lägga på huvudet ifall punkt 1 och 2 inte hade nån verkan.

Sleepy head

En av anledningarna till att jag älskar höst och vinter är att jag sover så himla skönt. Inget flyta bort av svett, bara skönt fluffigt varmt täcke. Tyvärr är det så skönt att det är skitjobbigt, ja snudd på omöjligt, att gå upp på morgonen. Hjärnan ba gå upp på kalla golvet och hårda ljuset vs ligga kvar i den perfekta sängen i den perfekta ställningen? Svårt alltså.

Nu går jag ju upp till slut eftersom jag är en människa med sånt där "jobb", men gud vad jag hellre skulle ha legat under det där täcket nu istället för att trängas på en buss.

Ba en sak till

Min största rädsla i livet är inte att inte träffa nån. Det är att inte träffa nån tillräckligt tidigt för att hinna skaffa barn. Jag har inte bråttom att bli ihop med nån, men tanken att det ska gå så lång tid innan nån hittar mig så att jag blir för gammal för kids skrämmer ihjäl mig. Jag tror faktiskt att föräldraskapet skulle passa mig.

Kom ihåg var ni läste det först

Alltså, en sak till innan jag somnar: det är sjukt tufft med vigselring. Lätt tuffaste accessoaren så här inför Spring 2012. Funderar på att bli sån där galen tant och gifta mig med ett objekt, typ kanske ett systembolag, bara för att få sporta en.
Är ett vinskrälle faktiskt. I säng nu, men tog lite fel på dagar så jag trodde att idag var onsdag. Men vem har koll på sånt liksom? Har iallafall inte packat inför helgen med Maria i stugan, men tänker raggsockar, tights och nån form av sopsäcksliknande kläder. Och lite mera vin (i love vin). Och kanske en tandborste och lite barnlekar, men hey, sist jag var där funkade det ju att utrota djur så jag kör väl på det igen helt enkelt. Ska bli fantastiskt jävla mysigt att få sitta i en soffa och titta på brasan och prata med en av dom bästa jag vet. Och sjukt välbehövligt att leka med ungar. Det var alldeles för länge sen. Men först sova.

torsdag, december 1

Vi är så att säga lite familjära med varandra här

Min kollega demonstrerade precis hur man får en tjej att få fontänorgasm. Med rörelser. Känner mig slightly smutsig faktiskt.