lördag, december 31

Några såna där löften

Det är urtöntigt med nyårslöften, jag vet. Men nyårsönskningar är inne, visst?

För 2012 vill jag:
- komma ihåg att jag gillar att träna
- ha köttfria måndagar
- inte slarva med hudprodukterna
- gå en styckningskurs/köttkurs
- laga söndagsstek
- kolla på fler bra teveserier
- hitta mitt jobbjag
- göra iordning sovrummet och hallen
- fixa bänkskivan i köket och en ny soffa
- vara kär
- ha en frisk mamma
- vara snäll
- skratta mycket
- köpa enbart ekologiska mejeriprodukter
- resa till Warzawa

Så går ett år och kommer inte åter

Alla ba gör årslistor och det är ju kul läsning och så tänkte jag att hey, nu när jag sitter här och dricker vin i min ensamhet så kanske det är ett ypperligt tillfälle att göra en egen? Sen kände jag att näe, jag orkar absolut inte gå igenom 1670 inlägg för att välja ut dom bästa så det blir ingen länkfest. Eller jo, nu blir det där ändå. Jag ger er Best of Linn 2011 edition.

Januari
Farmor rimmar. På riktigt, ni måste läsa min farmors genialitet.

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Med ett hjärta av stål

Jag dricker vin igen. Det är gott. Också har jag köpt en sån där hdmi-sladd till datorn/teven så jag kan se på film på teven. Det tog bara två och ett halvt år, men idag vandrade jag minsann de långa fem minutrarna ner till affärn, langade fram telefonen och visade fotot på jacken i teven och ba ge mig nåt som ger bild genom dom här. Vadårå? Det är väl mycket enklare att visa nån finnig technisse vad det finns för uttag än att stå och rabbla modellnamn på dator/teve? Och allvar, vem vet modellnamn på teven anyways? Kille i teknikbutik var MYCKET imponerad över min uppfinningsrikedom. Bläddrade fram rätt sladd på nån sekund och tittade på mig med hundvalpsögon. Själv fattade jag inte riktigt varför han inte bara langade fram sladden direkt, men han kanske också ville visa att han kunde vara pe-da-go-gisk.

...

Tappade lite tråden där för att jag var tvungen att simultankolla facebook och då blev jag irriterad och avföljde ännu en person. Ration folk jag följer vs folk jag har unsubscribat på facebook - 1:3. Folk är förbannat tråkiga alltså. Eller så är jag förbannat lättirriterad, det beror på hur man ser det. Anywho, händelser som får mig att unsubscribea: 
- statusuppdateringar som innehåller orden "älskling", "fredagsmys" eller "powerwalk". Eller "kladdkaka".
- bilder på "söta" djur
- stackars djuret-poster
- politik

fredag, december 30

Hoppas det inte är några barn där

Om man sätter en bib i handen på mig när jag inte har druckit alkohol på tio dagar så kommer den gå åt. Det är en lärdom vi kan dra av igår. Inatt vaknade jag och skulle gå på toaletten och höll på att svimma så jag fick lägga mig på golvet med fötterna upp mot väggen och kallsvettas pärlor på armarna tills det gick över. Jag hoppas verkligen att det är alkoholrelaterat, annars måste jag bli orolig och det vill jag inte. Idag är jag iallafall bakfull. (Nähe?) Jag är bakfull och har druckit tusen koppar kaffe och ska snart åka till Ikea med min bästabästa.

torsdag, december 29

'Cause I'm the judge of cool pt. 18

Inne:
Ikea
Don Pedro
Finblommor

Ute:
Mellandagsjobb
Skryt
Nyårsfirande

Jag gillar inte påven heller

Igår lagade jag lasagne enligt konstens alla regler, bara för att liksom se om det blir godare när man gör "rätt". Det var pancetta och det var nötfärs och det var selleri och morötter och färsta örter och färska tomater och fan och hans moster. Två timmar höll det på och bubblade i grytan och jag saltade och kryddade och citronade och höll på. Sen gjorde jag en perfekt bechamél med färsk parmesan och stoppade in hela baletten i ugnen. Vet ni vad det smakade? Ingenting. Det smakade ingenting!

Jag brukar alltid ha ketchup i mina köttfärssåser. För att det är gott, för att det smakar mycket tomat, för att...ja för att jag alltid har det. Och ketchup är väl en av de sju katolska dödssynderna som jag har förstått det så det hade jag inte i igår. Det fick jag ha på idag för att det överhuvudtaget skulle smaka nånting. Nä, jag tror att jag återgår till mitt halvfuskrecept med ketchup och soja och chili. Och blåmögelostsås istället för trökig vetemjölsblandning. Konsten och dess regler kan faktiskt högaktningsfullt dra åt pipsvängen.

Rent inne, rent i sinne?

Jag förtjänar inte min säng just nu. Den är vit och nybäddad och fluffig och luktar gott och jag är, well, jag. Oduschad. Olena ben. Så. Nya sängkläder förtjänar en nyduschad kropp, men alltså jag orkar inte. Kuriosa för övrigt: när jag var ihop med min första kille så kunde jag få vredesutbrott om han gick och tog oskulden på dom nytvättade sängkläderna eller "värmde upp sängen". "Man" har varit charmig i sina dar. Kanske karman från det förhållandet som har skapat mitt singelskap. Gudarna ska veta att jag var en riktig liten häxa då. Numera dock möcke snäll. Jättemöcke snäll faktiskt. Aja, sov gott iallafall.

onsdag, december 28

I want my kväll back

Min dag: jobba (APPLÅDER!) handla laga lasagne baka (applåder) städa toan byta lakan (APPLÅDER IGEN!) och så vips bara så har hela kvällen gått. Hur ska jag nu hinna titta på SoA sista 2 avsnitten? Va? Vem ersatte tevefreaket med en hemmafru? Sjukt taskigt yo. Jag ville se på pangpang och vara sur, inte knåda böllar och fkn hemmanjuta.

Skam den som ger sig

I will contact you as soon as possible.

I will contact you as soon as possible.

I will contact you as soon as possible.

Jag har en kund som enbart skriver den meningen i ett mail, om och om och om och om igen. Det spelar ingen roll vad jag svarar, personen fortsätter bara skicka samma mening igen. Och det tar inte slut heller. Vi är nu inne på dag 10. Etta nolla.

I will contact you as soon as possible.

Jag skulle bli väldigt tacksam om du inte gjorde det, faktiskt.

Halvåtta hos mig

Jag gick och handlade. Utan lista. Då kan lite vadsomhelst hända tydligen för notan slutade på 701 kronor. Jahapp. För en del av dom 701 kronorna står jag nu och lagar lasagne på det italienska sättet, eller hur jag inbillar mig att det italienska sättet är; nötfärs, pancetta, lök, selleri, vitlök, citron, färsk rosmarin, färsk timjan, svartpeppar, körsbärstomater, mutti-tomater, tomatpuré, vin, balsamvinäger, råsocker. Massor av allt för så jobbar jag. Ska snart göra en bechamél med parmesan och vitpeppar och sen i väntan på gratinering ska jag sätta en deg till nån form av solrosbröd.

Det här med att laga mat har väldigt lugnande effekt på mig måste jag säga.

Sen är det lite mysigt också

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: tuttar, den bästa handvärmaren ever. 

Mvh,

Hon som sitter med händerna i behån för att värma upp stelfrusna datafingrar

tisdag, december 27

Spoiler alert SoA säsong 4

Jag HATAR den där jävla åklagaren. Och Clay, den jävla fittan. Är på episode 9, så förstör inte framåt pretty please, men IRRITATIONEN och PANIKEN i min kropp just nu: ENORM.
Jag känner mig liten. Det var bara det.

Det bokstavligt knullar i munnen här

Man ska inte skryta eller så, men jag lagade precis mat som var så god så håret på huvudet reste sig i godhetsrysningar två gånger. Och jag hittar inte ens på det. Håret. Reste sig. På huvudet. Av gott. Det var som en liten miniorgasm, fast bara i huvudet. Kantarelltoast med parmesan och en tomatsallad med rödlök och balsamvinäger. Superlätt att göra, men svårt att få till perfekt. Tills nu!

Tid att ta det lugnt

En hemmagjord rosavit bukett på bordet. En ihopskruvad sodastreamer (visst, vissa är miljömedvetna nuförtin). Kantarelltoast och en tomatsallad på menyn. Fyra avsnitt SoA, två avsnitt Dexter i datorn. Vill ni mig nåt ligger jag i soffan.

Rena dumheter egentligen

Det är jag och tre till på kontoret. Förut när vi åt lunch så släcktes den rörelsekänsliga belysningen, så lugnt är det. Jag får MASSOR gjort och kommer kunna ta ledigt den där veckan i januari utan att behöva känna att jag egentligen borde jobba. Det är annars en rätt generell känsla när jag inte är på jobbet. Kvart över nio på kvällen - borde jobba. Juldagens morgon - borde jobba. Juldagens kväll - jobbade. Jobbjobbjobbjobbjobb. Det är kul ibland, men när jag väl har kommit in i jobbmode så har jag jättesvårt att stänga av och tänka ledigt. I eftermiddag till exempel har jag ingenting planerat. Jag skulle alltså kunna gå hem, städa lite, packa upp väskan och gå och köpa lite fina blommor och lägga mig på soffan och läsa eller kolla nån serie eller så. Men jag har svårt att släppa den där jävla telefonen och möjligheten att "bara kolla lite mail".

måndag, december 26

En sån där förebild

Pappa, min fina starka stöniga gubbpappa, är så himla mycket mjukis innerst inne. Han vill egentligen lika mycket som mamma att jag ska sitta mellan dom i soffan, men han säger inte det. Han kommer och kramas i smyg istället, klappar mig på knät i förbifarten, pussar mig i håret, säger jag tror på dig med ord och utan. Han sitter och säger att han borde ha bannor för att inte ha jobbat hårdare med att få in kvinnor i styrelser och mitt hjärta blir helt varmt. Visst, först lite bannor, men sen varmt. Han vet och han kan påverka och prata gubbspråk med gubbarna om att alla är lika. Min älskade pappa, den största anledningen av alla till att jag försöker se personen och inte stereotypen.

Min pappa som är så jävla rolig och så jävla envis och dum ibland. Som löser Suduko och för gräsklipparstatistik och kommer ihåg en tipsrad i huvudet så han inte behöver kupong när han rättar. Som lägger en filt över mig när jag somnar i soffan och skriker på mig när jag är dum.

Den finaste pappan jag vet.

Hissa intresseflaggan!

Det är Zorro på teve och jag äter chips till middag. Imorn ska jag jobba.

Fula jeans hade han också

Och så rullar jag in i Stockholm efter en förhållandevis smidig tågtur, minus bajsande barnet på sätet mittemot (alltså EUW!) och en dryg snubbe med en riskkapitalbok som satt och armbågade mig i sidan HELA TIDEN trots att jag inte satt ens i närheten av armstödet. Glodde på honom med avsmak när jag gick av. Kände för att säga att jag aceade den tentan när jag läste samma sak. För sju år sen. Sitta där och malla upp sig bara för att jag läste Nesbøs Huvudjägarna i pocketformat och inte orkade fkn klä upp mig för att åka tåg. Men i övrigt var allt bra. Vi kom i tid och så. Och när vi rullade in i Stockholm lugnade sig mitt bankande hjärta igen. Lugnet på landet i all ära, men det här är en city girl by heart.

Att komma hem. Jag älskar att komma hem. Höra dörrlåsen knarra, slänga väskan i hallen. Bestämma själv över teven. Titta på den döda blombuketten på köksbordet. Sitta i soffan. Mitt hem, min borg verkligen.

Monday blues

Ångesten i kroppen just nu: enorm. Hinner inte med räcker inte till finns inte syns inte. Vill inte åka tåg. Vill inte åka hem. Vill inte jobba. Är inte värd att tyckas om.

Julen, jag förklarar dig jobbig

Julen alltså, så jävla flängig och stressig och fylld av måsten. Måste åka hit måste laga mat måste äta. Måste slå in klappar måste gå ut och gå måste äta. Måste jobba måste jobba måste jobba. Jag vill inte läsa ett jävla ord om en gullig lugn rofylld kärlekspackad gullegull-jul. Jag är extremt bitter och det tar inte direkt fram mina finare sidor, om vi säger så. Tänk på att jag är ledig i januari istället hjälper inte ett skit heller FÖR DÅ ÄR INGEN ANNAN LEDIG och JAG MÅSTE ÅKA TÅGHELVETE IGEN och JAG VILL BARA LIGGA I SOFFAN SOM EN GRÖNSAK.

Sur, som sagt.

söndag, december 25

Julens boktips

Man vet att en bok är bra när man lägger ner den 04:34 för att det var helt omöjligt att sova innan den var utläst och kudden är helt genomblöt av tårar. Lucy Dillon har skrivit en bok för alla oss som gjorde bibliotekariernas liv lite jobbigare för vi redan hade läst det dom hade inne. Det är en bok för alla oss som har sökt skydd eller tröst i Roahl Dahl eller Maria Gripe eller Fem-serien. För oss som inte kan läsa en bok med dåligt språk och dålig editering (dock slarvfel i början när Owen tar av sig skorna och sidan senare lägger upp skofötter på bordet, but I'll let that one slip). För oss som gillar chicklit men ogillar att känna oss dumma i huvet efteråt. The secret of happy ever after är en bok för oss som bara måste läsa en sida till bara en sida till när vi är jullediga. Eller annars. Det är en bok utan död och utan backstabbing och utan blod. Det är mänsklighet och så himla mycket värme att man bara smäller av. Och till råga på allt så handlar den om den där bokhandeln vi alla drömmer om mer eller mindre i hemlighet.

Lucy Dillons the secret of happy ever after alltså folket, marsch och köp!

lördag, december 24

God Jul älskade vänner!

Jag sitter i baksätet och lyssnar på mamma och pappas jiddrande och tittar ut över oktoberliknande landskap. Vi är oå väg till Karlstad och pappas släkt och det ska bli urmysigt. Jag har ätit gröt och skinkmacka och spelat lite jullåtar på pianot. Det var ovant och jag blev skitsur när jag spelade fel, men för att ite ha spelat på ungefär tio år så gick det rätt bra.

Jag vill bara önska er en fantastisk jul. Jag hoppas att ni kommer få allt ni vill ha och dränkas i kärlek. Tack för att ni läser här!

fredag, december 23

Kvinnor som jag verkligen inte känner att jag behöver stödja also known as Cosmopolitans redaktion

Det finns tjejmagasin, bara att det finns tjej- och killmagasin är ju sjukt till att börja med men whatevs, som på riktigt gör att jag känner att det inte är så jävla konstigt att världen ser ut som den gör när det kommer till jämställdhet och arbetsliv och så. Cosmopolitan med sitt "Så fångar du drömkillen" och "Så klär du dig för din drömkarriär" är ett typiskt skräpmagasin som enligt chefredaktören vill kommunicera att läsaren är "...underbar och värdefull och vi tror på henne till 100% procent. ...Efter att ha läst tidningen ska hon känna sig hoppfull, stark och bekräftad."

Förlåt, men tillåt mig hånle. Den totala smörjan som kommer ut ur tryckpressarna och stämplas med ett "Cosmopolitan" är allt annat än bekräftande och gör att läsaren känner ungefär noll procents tillit. Vi kan ju låta den urgulliga lilla artikeln  "50 saker du inte bör sluta med i ett förhållande" statuera exempel här, shall we?

För er som inte orkar få en hjärnblödning genom att kolla länken kommer här lite bekräftande och självkänslestöttande exempel:

14. Undvik onödigt tjafs genom att ibland välja väninnorna istället för din pojkvän när du behöver snacka av dig om något som stör dig. Ofta är män mer problemslösningsorienterade, och är det inte en lösning du är ute efter pratar ni lätt förbi varandra.

23. Bär söta, matchande mjukisdresser när ni hänger hemma en söndagseftermiddag. Jo, de är faktiskt lika bekväm som dina urgamla basketshorts och ditt urtvättade slapparlinne.

25. Skratta åt hans skämt - även om du inte håller med honom om att han minsann är roligare än David Batra.

43. Smyg snabbt in på toan och dra några drag med tandborsten innan det mysiga morgonkelet.

Det bara oozar ju du duger som du är av det här. Iallafall om du är en barbiedocka. För oss övriga dödliga kvinnor som lever och rör oss och tänker och andas så kommunicerar det mest att det finns en sorts kille och en sorts tjej och det är exakt så alla ska leva. Killar måste föredra sminkade tjejer som skrattar, om de skrattar för att de faktiskt tycker att det är kul eller inte spelar ingen roll. Tjejer sen då, ja vi finns ju mest bara till för att se till att killarna har det bra. Och skulle det vara så att våra små dumma hjärnor ibland känner att vi inte håller med den stora manshjärnan, ja då är det bäst att vi pratar med varandra och inte stör männen med våra petitesser.

Notera att det inte är en man av Ulf Brunnberg-karaktär som har skrivit det här. Den här artikeln publiceras inte i Moore eller Playboy eller annan random tutt-tidning. Den publiceras i världens största magasin för unga kvinnor. Artikeln är skriven och framtagen av två kvinnor och det är en kvinna som har valt att publicera den. I en tidning som fungerar lite som informationsbank för osäkra tonåringar som väldigt gärna vill vara vuxna, men inte vet riktigt hur.

Hörrni Cosmopolitan, Ulrika Ek (chefredaktör) till exempel, hur vore det om ni steg ut ur det där lilla rosa barbiehuset och in i verkligheten? Hur vore det om ni tog lite ansvar för den påverkningskraft ni har på era 160.000 läsare? Eller helt enkelt bara följde den briefen på magasinet som ni ändå går ut med publikt?

Ni kan få lite punkter som ni kan ha med i nästa tipsartikel:

1. Försök att verkligen prata med din kille eller tjej. Ingenting är lika fint som att känna att det finns nån man kan berätta allt för.


2. Om hanhon är kär i den sminkade utsidan kan hanhon dra åt helvete.


3. Bli ihop med nån du inte behöver fejka ett skratt för att dra av ett asgarv åt.

Det kostar gratis, varsågoda.

Dagens hat i kvadrat

Ahmen guuuuuuu vad det är roligt att vara förkyld. Jag är hellre magsjuk än förkyld ungefär alla dagar i veckan. Jag HATAR att vara förkyld. Hatar hur saker smakar, hatar hur det inte luktar, hatar känslan i halsen. Hatar att snyta mig, hatar att huvudet är tungt, hatar att pulsen går upp av tanken på att röra mig. Hatar att halsen gör ont, hatar att hosta, hatar hur det gör ont i hårbotten. Framförallt så hatar jag att det alltid händer när det är några dagars ledighet på G.

torsdag, december 22

You don't mess with mama's girl

Det blir möcke familj nu men det är för det är möcke familj. Familj och snytpapper för jävlar vad jag blev förkyld på två röda när den värsta oron för lille mamman släppte. Jallafall. Jag frös förut och tyckte att pappa kunde dra igång en brasa. Nääää, tyckte han (på skämt, klart ongen ska ha en brasa) och om blickar kunde döda då. Mamma må bli sur och skrika på oss men satan om pappa nekar sin sjuka dotter nånting så simpelt som en eld. Vips så stack det upp ett blont huvve mellan kuddarna och filtarna i soffan, som en liten och mycket arg surikat. Gör en brasa! väste surikaten, rynkade pannan och slängde sig tillbaka i soffhörnet med en demonstrativ suck.

Jag gick och lade mig för en halvtimma sen. Mamma också. Men pappa är uppe och har brasvakt tills det är varmt! han.

Ja, förutom juleskum då. Men det är ju inte hemmagjort.

Vill ni veta en hemlis? Jag förknippar inte jul med godis. Vi har på sin höjd haft knäck hemma på jul och det är inte ens särskilt gott. Fattar inget av hetsen kring sockret som alla andra verkar koppla ihop med tomten. Min jul består mest av kött i diverse former istället.

Och den som filmade Tinas mat, förresten? Den måste varit extremt packad, aldrig sett på teve samt heller aldrig lagat mat. *zoomar in kanten av en stålkastrull*

Vi kan säga att hon får feeling, det kan vi säga

Min mamma, helt totalt bananas. Hon kryper under granen och muttrar för sig själv. Granen är sned. SNED!  En sekund senare kommer hon in i köket med en amaryllis i ena handen och en kökskniv i den andra och ba den är ful! Sen fanns det ingen amaryllis mer. Blomman och stjälken dängde hon två gånger i köksbänken innan hon småfnittrade lite och pulade ner den i soporna.

Ni förstår varför jag är som jag är, ja?

Men förihelvete!

Linn: Mamma, nu kommer jag hem, men jag MÅSTE JOBBA. Fattaru? Jag är inte till för hopp och lek, jag ska jobba. Okej?
Mamman: Okej! Inga problem, jag ska fixa saker hemma. Jag kommer inte störa ett dugg. Jag fattar. Du ska J-O-B-B-A. 
.....
Mamman: Ska vi hitta på nåt? Ska vi åka till morfar? Ska vi gå på stan? Ska vi fika? Ska vi laga lunch? Ska vi klä granen? Ska vi ska vi ska vi?

onsdag, december 21

All I want for Christmas is you

Det går inte att med ord förklara känslan i min bröstkorg just nu. Jag vill ringa mamma ungefär hela tiden och ba äre sant? På riktigt sant? Äre det? Vi ska inte ta ut hela segern i förskott, men herrejävlar vad det är fantastiskt att min mamma inte har cancer i levern. Det som för tio dagar sedan kändes som världens ände känns idag så otroligt långt borta. Långt borta där det hör hemma.

Och om vi ska vara små samtidigt så är det skönt att ha fått julen tillbaka. Nu ska det bli urmysigt att komma hem istället för ångestladdat och skräckfyllt. Vi kan öppna julklappar på julaftonsmorgon äta skinkmackor skratta kramas utan att ha världens ände hängande över axeln. Vi kan skämta liksom med hela kroppen, inte bara som en skyddsmekanism. Vi kan speglas i ögonen och julkulorna och leendena. Vi kan fucking andas igen.

Tomten/gud/ödet/slumpen, det här gjorde du bra! Och mamma? Jag älskar dig.

Bästa julklappen EVER

Det här att min mamma precis ringde och sa att två cystjoxar är godartade och att det är ungefär ett mirakel och ingen fara alls och att den tredje är opererbar och att det inte borde vara några problem att ta bort. Lättnaden just nu; det känns som att jag kan flyga. Jag är så jävla jävla jävla jävla jävla glad.

Ett par svarta lackskor med klossklack på det och vi är game

Jag funderar på att klä mig helt i rött på julafton. Bara för att det skulle se så jävla roligt ut med en vuxen som såg ut som ett litet barn. En röd klänning med vitt band i midjan, röda stickade strumpbyxor med nåt snöflingemönster, ett rött hårband i silke eller så. Maniskt leende. Manikyr med såna där vita toppar. Pärlörhangen. Alltså, potentialen i det är är borderline genial om jag får säga det själv.

tisdag, december 20

Jag ser ljuset, Jonathan!

Det här med att se solen, en ganska så bra uppfinning det. Synd bara att jag kommer bli överöst med hat efter idag för jag måste göra en jobbig grej på jobbet. Kanske kan försöka förtränga det och göra nåt kul ikväll. Som att leka "hitta botten på flaskan" eller så.

måndag, december 19

I wish upon a little star

Topp tre önskemål just nu:
Rövmassage
En full plånbok
Beslutsförmåga

Det är synd om mig

Alltså. Jag får sitta och skicka fkn paket hela dagen och det är jättetråkigt och så får jag massa sura mail och till råga på allt så känns det som att jag ska DÖ av mensvärk trots att jag inte alls har mens nu. Och dessutom mår jag illa. Och dessutom ska ALLA vara freaking lediga över jul och jag ska jobba. Det är väldigt mycket vem ska trösta knyttet över mig idag.

Veckans boktips v. 51

Och som vanligt är det tjejen på headern som har skrivit boktipset.

söndag, december 18

Pappa. Pappa! Kolla! Lilla My!




Alltså man kan ju fatta vad min kollegas unge menade, det kan man.

Baby, I've got baby blues!

När jag åker hem över jul ska jag bada i bebisar. Fy fan vad jag längtar efter en tjock liten kropp i knät och knubbiga fingrar som drar mig i håret och efter att bli biten i hakan. Jag vet att jag tjatar, men det är på riktigt det absolut bästa jag vet. Eller nej, det absolut bästa jag vet är när jag får dom att pärlskratta. Det är som en glädjebomb i hjärtat när såna där små tittar uppfodrande på en och sen gurglar fram ett skratt.

Dagens hat

I väntan på att mina gäster ska komma tillbaka lyssnar jag på Musikhjälpen (ni har väl skänkt pengar?) och en av mina hatlåtar spelas just nu: What a feeling. Då kommer jag osökt att tänka på mina andra hatlåtar: Kom igen Lena, It's raining men och valfri Kentlåt. Jag kan på riktigt bli sur av att höra nån av låtarna ovan. Dom är provocerande jävla skräniga och ja, blä helt enkelt.

lördag, december 17

Kokar lite kaffe bara





Lady in black

Tänk om jag kunde få ha en färgtröja utan matfläckar på? Samtliga kläder jag äger slutar alltid med en jävla fettfläck på magen från någon matlagningssession. Jag ger upp. Hör ni det? Jag ger upp!

När lammen tystnar

Nånstans är det så skönt att ha vardag; regn på rutan fjäskblommor dammsuga diska borsta toaletten. Att göra någonting med händerna. Att få ett syfte. Det är tiden däremellan som är tyngst. Minuterna mellan att lägga ner boken och sovet. Promenaden till affären. Sånt.

Jag märker att tystnaden som i vanliga fall är min bästa kompis är en fiende. Vart jag än går har jag musik eller en välkänd röst i öronen, hemma spelar jag låtlista efter låtlista på repeat. Jag lyssnar på texten känner tonerna gå genom kroppen fylla huvudet. Allt för att slippa det där vacuumet där tankarna kan vandra fritt.

Det är ingen idé att ta ut sorgen i förskott. Vi vet ju inget än. Det kommer bli bra. Såklart kommer det bli bra. Lätt att säga, svårt att hålla tankarna till.

Vardag. Fan vilket fint ord ändå. Vardag. Varje vanlig jävla dag. Gå upp ät jobba titta på teve sov. Skratta. Livet är rätt fullkomligt när det är vardag. Jag ska komma ihåg det sen när allting är som vanligt igen.

Note to self

Du är inte en florist.



Hur man mutar fram en städning





Till morgonkaffet

Tänkte skriva nåt om blowjobs, men det blev så vulgärt och jag är ju en söt liten flicka så jag lät bli. Bra för er. Borde städa och handla och pynta och baka. Gör: sitter i soffan och läser skvaller och kollar på skidor. Funderar på att trycka en bok. Jag har fått tillbaka lässuget och fullkomligt plöjer böcker. Prozac Nation, How to be a woman, Nick and Norah's infinite playlist, Zlatan, Clean. Ja, en hög till faktiskt. Böcker va? Vilken grej det är ändå.

fredag, december 16

Things we do while we wait

Printscreenmailar snyggaste liggen till en bästis. Jorå, det finns plats för ytlighet också. Dock att snyggaste liggen inte alls är lika med bästa liggen eller bästa känslan eller person jag började tycka om. Enbart looks. Vissa dagar kan man behöva det också. Lite omg, I tapped that! över det hela. Vuxet. Fint. Gulligt av mig. Och så.

Helgen

Snart ska jag bli matad och vinfylld och sen ska jag somna och inte vakna mitt i natten helt iskall med ångest som ett berg i hjärtat av mardrömmar där alla blir knivhuggna och dör. (Vart kommer all konstig fantasi ifrån egentligen? Så himla mycket Criminal Minds och Dexter har jag faktiskt inte sett.) Imorgon ska jag gå på stan! I julhandeln! Och bli irriterad! Men det blir nog mysigt. Sen kommer Jennie och hennes kille från Australien och hänger här tills på måndag, tror jag. Det ska bli jävligt roligt att få prata lite engelska och gå omkring som en liten turist bland alla andra som leker turister i Gamla stan.

Mvh,
Avdelningen för Nyttig Samhällsinformation

Dagens rätt åt dig (Jaja, Karma lugna ner dig lite)

Den som googlade "fotsvamp Hunter Östermalm" och kom hit; välkommen välkommen, vill du slå dig ner? Inte det? Vad tråkigt. Hoppas du finner bot på fotsvampen då iallafall.

Vi skiter i det här med bloggtystnad va?

Varför har man hicka? Det kan ju vara den kanske sjukaste grejen kroppen kommer på i nyktert tillstånd. När man är lite på lyset kan man ju förstå att kroppen är lite anything goes, men nu 16.33 en fredag så sitter jag och hickar så att hela jag skakar. Känner: ej normalt.

Jag åkte tåg förut förresten. Första klass, tyst avdelning. Jag och fem män. En man hade snott min plats (till sin väska) och även om det var typ tomt i resten av vagnen så blir jag liksom eh flåt men det där är min plats. Han tittade på mig som att jag var en T-Rex och han var ett köttstycke och innan han mötte min blick så tittade han sig omkring i hela kupén och sen muttrade han nåt om sätta dig nån annanstans. Alltså, jag behöver väl inte prompt sitta på min plats när det finns andra lediga i kupén såklart, men det ligger ju alltid en viss "kommer det att komma nån?"-stämning över hela grejen men jag blev så paff så jag satte mig på en annan plats, snett bakom honom (för det var den första jag fick syn på). Sen satt han, och I kid you not, och sneglade bakåt på mig HELA JÄVLA TÅGRESAN. När jag gick av lutade jag mig fram emot honom och väste jag vet var du bor och sen gick jag lugnt av. Tänkte att eftersom han ändå verkade tro att jag skulle mörda honom så kan han ju lika gärna tro det lite mer. Nej, det sa jag såklart inte. Jag gick av tåget helt lugnt efter att ha stirrat honom i ögonen ett par gånger när han glodde. Men vad kul det hade varit om jag hade gjort det.

torsdag, december 15

Det där livet och så

Och jag sitter och dinglar ena tofflan från foten, den andra invikt under mig, och lyssnar på mammaröst och papparöst och önskemusik på radion. Och jag glor in i skärmen och gör sista jobbet för dagen och planerar kvällsmat. Livet är normalt, fast inte. Min mamma har nåt jox i kroppen som förmodligen inte ska vara där och familjen är allt just nu. Vi tittar på varandra med kärleksögon, försöker förstå varandras tankar. Det är ingen idé att sminka sig på morgonen, för tårarna tvättar bort allting på några minuter iallafall.

Det är så himla konstigt det här med cancer eller tumör eller cystor eller så. När det har hänt andra har jag blivit en paralyserad kompis som inte alls har vetat hur jag ska bete mig för jag har tagit för givet att det är ett all consuming besked. Det visar sig att det inte är det, inte för mig. Det är klart att det finns en massa oro och en massa rädsla och en släng skräck. Men det finns också värme och kärlek och skratt och ett liv som inte alls verkar stanna som en gammal klocka utan batteri. Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen; ingen känsla är solitär och bestående. Nu kan jag säga att det gäller även i situationer som sätter resten av livet på ganska så pyttig distans. Det går att åka buss och försöka lyssna på texten och melodin i öronen det hårdaste som går för att hålla tårarna i schack och samtidigt irritera sig på att gubben bredvid tar för mycket plats. Det går att oroa sig för en liten mamma och titta på Bonde söker fru samtidigt. Det går att gråta och skratta samma minut. Det finns rum för alla känslor, konstigt nog. Det finns rum för alla känslor och tydligen så finns det rum för att vara lite rationell och tänka strategi och jobb. Det finns rum att bli sur och irriterad och men vad fan lyssna på mig då!. Det går tydligen att bråka om struntsaker även nu, who would've known?

Den bästa medicinen av dom alla pt.2

Och så tar jag en paus mellan kaffekopparna och mailandet och grinandet och blir klappad i ansiktet av en unge. En dregglande fnittrande liten tjock sak som lägger handen i min nacke och kinden mot min och bara sitter så en stund. Och igår hade jag en lite äldre lite roligare lite spralligare version i knät som sprang och tog på sig mina skor när jag skulle gå för att jag inte skulle gå därifrån. Som viskade att jag skulle stanna och sova där och vakna där och köra henne till dagmamman. Som kramade mig i hjärtat.

Barn är livet. Barn är nu. Barn är bara pangbomraktpå jaggillardig!
Precis vad jag behöver.

tisdag, december 13

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som tycker att det är ett krav att supporta varandra

Jag vill leva i en värld av individer. Det är så lätt. Jag vill leva i en värld av individer där det inte spelar någon roll vad som pågår nedanför halsen as far as smarthet och respekt innebär. Där rosa bara är en jävla färg som alla andra och barn som gillar traktorer får göra det. Barbie kan dra åt helvete oavsett om en snopp eller en snippa tycker den är kul att leka med.

Jag vill leva i en värld där jag omger mig med folk för att jag gillar dom; där jag håller med för att jag håller med om poängen eller syftet och inte för att vi har ett könsorgan gemensamt. Därför tycker jag att det är så oerhört märkligt med hela den här "kvinnor måste hålla ihop"-grejen. Varför måste vi det? För att så gör männen?

Vet ni vad? Om vi nu lever i ett samhälle där det fortfarande finns en social struktur som dödar jämlikhet, blir det mer rätt för att vi skapar en motrörelse baserad på samma princip; du har en fitta, alltså finns du? Jag känner nej. Jag känner starkt jävla mycket nej. För det första så är det jävligt orättvist att säga att "männen gör..." för jag vet en hel drös med snoppbärare som behandlar alla dom möter på samma sätt och precis som jag inte vill klumpas ihop med Linda Rosingar så vill dom inte förknippas med Ulf Brunnbergare. Och för det andra så vill jag ju inte själv bli ihopklumpad till "kvinnor gör...", precis som jag inte vill tillskrivas värderingar eller åsikter bara för att jag bor i Stockholm eller är vit eller äger en lägenhet.

Jag vill bli behandlad som en individ, damn it. Och jag tror att det bästa sättet att bli det är att börja behandla andra likadant. Teama upp med dom som man gillar och som är vettiga, be it a boy or a girl. Att stötta någon enbart på grund av det som finns mellan benen är för mig helt obegripligt. Jag måste inte alls stötta mina medsystrar. Jag måste stötta mina medmänniskor.

[pausmusik]

Jag har lite livet att deala med just nu, så det blir kanske lite tyst här ett tag. Sånivet.

lördag, december 10

En av tursakerna i mitt liv; att känna honom

Åh! Jag pratade precis med min förra chef på telefon och jag saknar honom jag saknar honom jag saknar honom! Och jag saknar att prata engelska märkte jag precis. Jag är fan skitgrym på engelska. (Doh!) Men James alltså, min allra bästaste chef nånsin. Han ba (på tal om veta vad man vill jobba med) it'll come to ya. You've got the skills and the brains and the drive. It'll find ya. I know it will. Och när vi lade på I love you, fake kid sister. Fluffet i hjärtat nu va, obeskrivligt.

En enkel tröst

Och så fick jag sällskap igår och jag fick skratta och fnittra och vi åt svingod mat och drack vin och jag fick somna till ett det kommer bli bra i örat. Och nu är det skidor på teve och tända ljus och ett halvlöst korsord och jag känner mig lugn. Det är fint.

fredag, december 9

Och såna dagar får man gå hem från jobbet klockan ett

Debbie skrev häromdagen att hennes sätt att orka med livet var att se livet som en vågskål med gott och ont i balans. Får man femtio kilo skit får man femtio kilo guld, ungefär. Och jag har tänkt jättemycket på det där. Men inte för att jag tänker att det är rätt, utan för att jag för min egen del hoppas att det inte är det. Jag förstår att det låter skitkonstigt, men jag har haft sån otrolig jävla tur i livet så ångestberget som finns i att tänka att jag ska få sona för det är så stort så det är ohanterligt. Så klart att jag önskar att inget ont skulle hända nån nånsin. Det går väl inte att önska nåt annat? Men också såklart att jag för min del, i mitt liv, också måste tro att det är okej att gå runt och ha det bra utan att att tänka att det kommer en hemsk payback för det senare. Ibland kraschar det och så kan jag inte tro det och så gråter jag så jag hulkar och ögonen sprutar och mamma inte hör vad jag säger på andra sidan telefonen för jag är så himla övertygad om att hon ska dö ifrån mig bara för att det liksom inte är rättvist att vi har det så bra. Att jag får panik på jobbet och känner mig ensam ibland och har lite allmänna genfel är liksom inte riktiga problem. Ingenting är riktiga hot förutom att nåt skulle hända en av mina käraste och när det hotet kommer blir det kortslutning i hjärnan I had it coming I had it coming I had it coming I had it coming, på loop i takt med tårarna.

torsdag, december 8

Life just got better

Och så kom jag hem och slängde ihop det jag har spridit på jobbet som allt-i-panna, vilket innebär kikärtor, lök, vitlök, vitkål, körsbärstomater, vitkål, chorizo och chili i en panna i några minuter. Krydda med random krydda hemma (jag tog garam masala och cayennepeppar) och klicka på creme fraiche på maten på tallriken. Det låter urtråkigt men smakar gudomligt. Och nu är det How to lose a guy in ten days på teve. Only min favoritfilm. Dinner and a movie, den som kom på det begreppet visste hur en blir lycklig helt enkelt.

Men ÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!

Så jag köpte biljetter till en föreställning till mammy. Och en liten timma efter jag hade bokat biljetter (ticnet, ej refundable) så fick jag en inbjudan till ÅRETS FEST samma datum. Känner stor misströstan just nu. Dessutom är jag osams på jobbet (jag har rätt) och har betat av kanske 1/3 av det jag skulle ha gjort den här veckan. Vill lägga mig ner på marken och sparka och slåss och ba uuuuuuääääääääh!

Är jag inte göllig så säg?

Eftersom jag är lite sådär lagom självgod så roar jag mig med att gå omkring och säga Alla borde ha en Linn! med pigg stämma lite titt som tätt om dagarna. När jag hämtar kaffe åt min kollega Alla borde ha en Linn! eller när jag säger nåt roligt skämt i lunchrummet Alltså alla borde ha en Linn! Ibland varierar jag mig och säger istället Gud vad nån borde vara kär i mig! också. Typ när jag lagar mat eller när jag har städat eller när jag ger bort saker. Typ då kan jag ju tycka att det är JÄTTE_KONSTIGT att ingen är vidare kär i mig.

Det här med julklappar

Jag är redan klar med julklappar till pappa. Det är alltid så himla lätt att köpa julklappar till honom för han gillar ungefär allting och blir typ glad om han får en bok och ett par strumpor (alltid dessa strumpor!). Mamma däremot, hon är lite svårare. Mest för att hon önskar sig saker till hemmet och dom redan har ungefär allting. Dessutom tycker jag att det är lite tråkigt att ge pappagrejer till pappa men hemmabådagrejer till mamma. Jag vill liksom skämma bort mamma lika mycket, om ni fattar vad jag menar.

Men så här: Min mamma är en liten blond jättesöt femtioåring som gillar golf, sticka och att pyssla hemma. Hon läser mest böcker om kvinnor som åker till/är i Afrika (t ex Den vita massajens dotter) eller Amelia. Hon somnar tio minuter in i alla teveprogram och snor pappas korsord med lite sura kommentarer om han börjar utan henne. Förra året fick hon handdukar och grejer till badrummet och en bok om stickning. Året innan fick hon nån Odd Molly-skjorta. Hon brukar bli glad för ungefär allt.

Nån som har några förslag? Som känner att ni sitter inne med en sån här måste hon ha!-tips?

onsdag, december 7

Ja, jag tjatar om mina kompisar men det är bara för att dom är väldigt bra

Varje gång jag träffar Sofia känner jag att shit, vilken person jag sitter här mittemot! Förutom att vi har himla roligt så är hon så himla smart och öppen. Och den blandningen gör att jag känner att jag måste tänka till och vrida och vända och våga. Att träffa Sofia är som att få en privatkväll med en terapeut och det menar jag verkligen bara på det bästa sättet. Det är en lyx är vad jag menar. Och innan ni springer iväg och tror att jag utnyttjar henne och att vi bara pratar mig mig mig så vill jag stoppa er. Det handlar inte ens om att prata om mig. Det handlar om att saker hon säger får mig att fundera och vilja bli bättre verkligare smartare. Det och tusen saker till gör att jag är så himla glad att vi hittade varandra.

Det är bara att bestämma att skiten är klar

Det var ungefär jättelängesen jag gick en InDesignkurs och ungefär lika längesen jag gjorde hyllpratare och broschyrer, men nu får jag göra det igen och det är faktiskt ganska roligt. Förutom den lilla detaljen att man (jag) kan sitta och pilla i timmar på att flytta en bild några millimeter eller ändra fontstorlek en halv punkt eller så. Hela eftermiddagen har liksom bara sprungit bort för mig på grund av just det. Jag ska bara...lite...men... Så låter det i mitt huvud hela tiden.

Bloggen undrar

Jag har oregelbunda hjärtslag och har haft det i typ två dagar. Hjärtat ba bam-bam-bam-badadadaadadabam. Helt på random tidpunkter och oberoende av fysisk aktivitet. Är det farligt? Ska jag gå till doktorn? Nån som vet?

tisdag, december 6

Till exempel ska vi äta mat

Hej bloggen!

Imorn ska jag hänga med Sofia. Jag längtar ungefär SÅHÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR mycket. Sofia: Mycket Bra Person.

Godnatt!

Veckans NAAAAW!

Igår fick jag ett sms av Maria där hon berättade att hennes unge förtjust utbrast luktar Linn! om sin kudde varje gång han skulle sova efter jag hade åkt hem. Jag sov alltså i hans säng. Ja, han låg alltså inte i den då. Erkänn gölligt då!

Lika förvånande varje gång faktiskt (TMI)

Eh, jag har ingen porrsamling. Det var ett skämt bara. Känner att jag måste klargöra det innan jag kan fortsätta med vad jag egentligen skulle säga nu. Så.

Varje månad blir jag: grinig ledsen uppsvälld vrålkåt hungrig sugen. Varje månad kommer det som en SURPRISE! att jag får mens. Ska vi prata om det eller? Jag fick mens när jag var tretton. Nu är jag tjugoåtta. Vi pratar alltså om femton år, tolv månader per år, alltså i runda slängar etthundraåttio gånger som ovan händelseförlopp har inträffat. Man kan ju tycka att jag borde ha förstått tecknen by now, men nej.

Snigelspår på intåg

Min favvokille på jobbet (han som skulle spoona med mig häromdagen) tog precis av sig sin stickade tröja (stickat = hett) och under hade han en halvtajt vit långärmad tisha. Alltså. ALLTSÅ. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Vita tishor och jeans på killar är en hit!

Typiskt osmart

Jag åt precis så mycket mat och kaffe så det känns som att min mage ska spricka. Alltså jag vet att det är ett uttryck, men det känns faktiskt som om den kommer explodera vilken sekund som helst. Isåfall vill jag att bloggen tillfaller er. Och min porrsamling ligger i garderoben, visa inte för mamma. Okej?

måndag, december 5

Bloggstinens much?

Det är lite synd om mig också faktiskt. Jag har pmsliknande värk inuti skelettet och är trött och liksom sugen. På mat, på götte, på ligga, det spelar inte så stor roll bara slutresultatet är tillfredställelse. Istället ligger jag här och dricker Ramlösa. Ej så mkt win på den. Buhu.

Varsågod för information

Är extremt sugen på att ligga.

Enough with the housewiving goddamnit!

Mitt liv just nu, bloggen att döma: städa jobba upprepa. Nu har jag köpt blommor och tvättat så nu blir det inget mer hemarbete på ÅR! Min kollega laddar över SoA säsong fyra till mig as we speak och jag har två osedda Dexteravsnitt och en hel hög med böcker som är bra! och olästa!. Nu ska vi ha ordning på torpet, okej?

Ni ba *bryr er*

Idag ska jag "ta med mig jobbet hem". Närå, men jag måste dra från jobbet halv fyra för att min bostadsrättsförening tycker att två tvättstugor är enough på 103 lägenheter. Alltså det är O-MÖJ-LIGT att få tvättid så idag 16.00-19.00 är den enda tiden på två (2) veckor jag kan få tvättid och låt oss bara säga att det skulle vara minimal skillnad mellan mig och kaffe-te-bagladyn om jag inte får tvätta de närmsta två veckorna.

Because I'm worth it?

Har bokat biljett hem över jul nu. Satt mycket länge och kontemplerade över balansen mellan att få åka första klass (TYST! LUGNT!) för 600 kronor mer än kettle class (VILL MÖRDA BARN) på en tvåtimmars resa. Snålheten vann till slut, men jag hade den dyrare varianten sparad i varukorgen hemskt länge innan jag ba NÄE! Fy mig! Men på riktigt, jag hatar folk som inte är tysta på tåg. Har flertalet gånger kontaktat SJ och gett förslag om att ha tysta tåg med pratavdelning istället för tvärtom. Jo, det är sant. Hepp, nu måste jag jobba igen.

Jobb en masse

Skulle behöva en lista för typ varje dag den här veckan för hjärnan kan enbart sortera tankar om jobb just nu. Är så begravd i jobb att jag till och med drömmer jobb. Jobb och knull i och för sig, ej relaterade med varandra, fritt att tolka. Har en to do-lista precis till höger om mig för att kunna bocka av när jag är duktig. Tyvärr fylls den på i snabbare takt än jag hinner bocka av, vilket kan bero på att jag fram till nu 11:38 har skickat 43 mail. Oh the joy av måndagar alltså.

söndag, december 4

Still to do

Baka, byta sängkläder och gå och handla. Sen. Sen ska jag fan lägga upp fötterna på soffbordet och röra noll delar av mig på resten av kvällen.

Men vad stort jag bor!

Mamma och pappa har hjälpt mig tömma lägenheten på skräp och pant och allmänt bös. Hela bilen full med saker som ska till olika återvinningsställen faktiskt och dom har ingen liten bil heller. Nu kan jag till exempel ta ut dammsugaren utan att först lyfta bort fyra påsar med petflaskor. Jag kan också stänga köksskåpen och jag ser vad jag har för kläder i garderoben. Och som grädde på moset så äger jag nu en kaffekokare och mycket fina koppar. Yey! liksom.

Andra advent

Vaknar av barnvisk och tassar ner för en trapp i ljuset av en fönsterstjärna. Maria skjutsar in mig till tåget och vi ser gryningen över fälten. En syn jag fotograferar med näthinnan för dagar när jag undrar varför jag bor i Sverige. Det är tyst och tomt på tåget och vi åker genom soluppgången. På perrongen när jag kommer fram kommer mamma och pappa att stå. Att hänga en helg med en familj såhär gör att jag längtar massor efter min egen, även om det är jag som är barnet i den konstellationen. Tänker inte ena bli irriterad när mamma klappar mig på kinden hela tiden.

lördag, december 3

Terapihelg

Start rapport: Barnvaktar, leker astronaut och läser sagor. Bakar pepparkakor och petar in vedträn i elden. Dricker glögg och lyssnar på julmusik. Skrattar. Slut rapport.

fredag, december 2

Jag ska krama dig så där hårt också

Jag har bytt om. Sitter nu istället i raggsockar och en grön luvtröja och myser. Min kollega har lovat att vi ska spoona i soffan sen och att jag ska få vara lillskeden. Jag älskar honom för det.

Fredagslistan

Peppe gör en lista. Jag gillar listor. Och fredagar. Och även om jag har gjort den här en gång förut så gör vi den igen.

Vad åt du till frukost?
En lingongrova med ost och skinka och en polarkaka med ost och skinka och en balja kolsvart kaffe. Och kanske snart en clementin.

Vad har fått dig att skratta idag?
Att min kollega trodde hon hade mailat sin chef och två till i sömnen inatt och ba Ligga? samt att hon har dubbelkollat mailen fyra gånger nu på morgonen för att verkligen se till att det inte har hänt.

Vad har du på dig just nu?
Same as every year, James. Nä, men svarta strumpbyxor, svart kjol, randig tisha, svart stickad kofta.

Hur ser resten av dagen ut?
Jag ska jobba fram till ungefär halv tre. Då ska jag åka till Maria och hjälpa till att packa in barn i bilen och sen åka till hennes stuga.

Vad händer ikväll?
Då ska jag först hetsbusa med ungarna så dom blir exalterade och inte kan sova (sån är jag liksom) och sen ska jag dricka vin och äta godis och gagga. Det blir fint.


Och på lördag?
Göra saker man gör med barn på landet. I dunno. Plus dricka vin och äta godis och gagga. Det blir fint.

Och på söndag?
Åka hem och snabbstäda min lägenhet innan mamma-führern kommer och inspekterar. Försöka övertyga mamma-führern om att vi ska åka till Ikea och köpa en soffa samt få pappa att bära bort mina pantflaskor. Sen ska jag äta nåt gött och kramas lite.

Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan?
Det har faktiskt inte varit en så himla bra vecka det här. Men igår var jävligt roligt faktiskt. Då käkade jag fondue och drack vin hos Lisa. Det var gott och gott och roligt.

Och det absolut sämsta/tråkigaste?
Måndagskvällen som spenderades hulkandes i soffan i fosterställning.

Hur lyder dina senast tre inkomna sms?
"Ingen fara! Vi kan höras idag under dagen om mat och vin, men om du har nån bra musik på cd att lyssna på i bilen, ta gärna med det då!"
"Tack själv! Jättemysigt! Ses vid skrivbordet imorn, gillart. Sov gott!! Puss"
"Inte skitdåligt :-)"


Vad dricker du i helgen?
Vin. Och vatten. Och kanske lite kaffe.


Bästa bakfylletips?
1. Ät ordentligt innan fyllan.
2. Drick ett glas vatten innan du går och lägger dig.
3. Micra handdukar att lägga på huvudet ifall punkt 1 och 2 inte hade nån verkan.

Sleepy head

En av anledningarna till att jag älskar höst och vinter är att jag sover så himla skönt. Inget flyta bort av svett, bara skönt fluffigt varmt täcke. Tyvärr är det så skönt att det är skitjobbigt, ja snudd på omöjligt, att gå upp på morgonen. Hjärnan ba gå upp på kalla golvet och hårda ljuset vs ligga kvar i den perfekta sängen i den perfekta ställningen? Svårt alltså.

Nu går jag ju upp till slut eftersom jag är en människa med sånt där "jobb", men gud vad jag hellre skulle ha legat under det där täcket nu istället för att trängas på en buss.

Ba en sak till

Min största rädsla i livet är inte att inte träffa nån. Det är att inte träffa nån tillräckligt tidigt för att hinna skaffa barn. Jag har inte bråttom att bli ihop med nån, men tanken att det ska gå så lång tid innan nån hittar mig så att jag blir för gammal för kids skrämmer ihjäl mig. Jag tror faktiskt att föräldraskapet skulle passa mig.

Kom ihåg var ni läste det först

Alltså, en sak till innan jag somnar: det är sjukt tufft med vigselring. Lätt tuffaste accessoaren så här inför Spring 2012. Funderar på att bli sån där galen tant och gifta mig med ett objekt, typ kanske ett systembolag, bara för att få sporta en.
Är ett vinskrälle faktiskt. I säng nu, men tog lite fel på dagar så jag trodde att idag var onsdag. Men vem har koll på sånt liksom? Har iallafall inte packat inför helgen med Maria i stugan, men tänker raggsockar, tights och nån form av sopsäcksliknande kläder. Och lite mera vin (i love vin). Och kanske en tandborste och lite barnlekar, men hey, sist jag var där funkade det ju att utrota djur så jag kör väl på det igen helt enkelt. Ska bli fantastiskt jävla mysigt att få sitta i en soffa och titta på brasan och prata med en av dom bästa jag vet. Och sjukt välbehövligt att leka med ungar. Det var alldeles för länge sen. Men först sova.

torsdag, december 1

Vi är så att säga lite familjära med varandra här

Min kollega demonstrerade precis hur man får en tjej att få fontänorgasm. Med rörelser. Känner mig slightly smutsig faktiskt.

onsdag, november 30

Jag gör en mean fajita också

Ljudet av när nån annan borstar tänderna duschar grejar i badrummet är så himla mysigt. Sjukt att inte komma ihåg när det var standard sist. Har druckit vin och konjak/cognac (skillnad nån?). Är lite full. Gillar lite full. Godnatt.

tisdag, november 29

Mnåh! Känner verkligen för att titta på teve nu och så finns det inget att titta på. Sur smiley. Jättesur smiley faktiskt.

En annan sorts dag

Men hörrni! ÅH! liksom. Livet innan blogg: så himla mycket fattigare. Det kanske är skönt för er att höra att jag inte alls tänker grina nåt idag. Att jag och mina fina killar har haft möte i ett hus på landet med tänd brasa och skratt. Att idag är en sån dag där vuxenskapet känns rätt jävla okej ändå.

måndag, november 28

Jag är ju iallafall snygg i håret. Alltid nåt.

Jag har grinat mig till huvudvärk och snyter mig tills jag blir yr av trycket i öronen. Tittar upp och möter ett par randiga kinder rödsprängda ögon svullna läppar. Mina läppar blir alltid så himla svullna när jag gråter. Jag vet inte vart jag ska med mitt liv och det är så himla jobbigt att alltid fatta beslut på egen hand. Motigt plingade upp i en wordfeudmatch för en stund sen.

Motigt in-fucking-deed.

Jag stirrar in i mina egna pupiller, försöker finna svar där svar kommit så många andra gånger. Idag finns det bara tårar som sakta droppar ner på kinderna medan jag sänker huvudet. Jag vilar händerna på varsin sida av det kalla handfatet, pannan mot kranen, och drar några hackiga djupa andetag. Vissa dagar är helt enkelt jobbigare i det här med vuxenskapet än andra.

Kan du vara lite mer konstant i dina känslostämningar tror du?

Och så kommer Lisa och sätter sig bredvid mig och för varje minut blir jag lite mera hel. Tänk att såna man tycker om kan fixa så himla mycket bara genom att sitta bredvid och vara tyst (och jobba, mind you. Hon jobbar bredvid mig i tysthet.). Det är fint.

En så kallad dålig dag

Ska klippa mig klockan tre. Klippa mig och bli rödhårig igen i nåt försök att återfå nån form av snygghetskänsla. Den är himla låg nu, snygghetskänslan. Känner mig mest bortkommen och liksom fel. Känner mest känslan av sådär, SÅDÄR vill jag se ut! när jag tittar på alla andra. Det är mycket som är fel nu i och för sig. Mycket som gör att jag mest bara vill låsa in mig och kolla på SoA 22 avsnitt på raken och inte svara i telefon och inte prata med nån och inte jobba och göra planer och vara peppad och hjälpa till. Det är fel i insidan av mig och jag vet att det går över och jag vet att jag kan laga och det är ingen fara. Det är ingens fel och det beror inte på nån annan, det är liksom bara fel i nån jävla koppling i huvvet som gör att jag känner mig rätt så ovärd just nu. Så är livet också ibland.

Rekord! Jag slog rekord!

Vårt måndagsmöte öppnades med att presentera mig som den nya rekordinnehavaren av antal program av en tv-serie sedda under en helg. Lisa hade förra rekordet på 18 avsnitt. Jag är stolt över mina 22. Jag tittade alltså på 22 avsnitt av Sons of Anarchy i helgen. Jo, det gjorde jag visst det. Som ni kan räkna ut så gjorde jag inte så mycket mer på dagarna än så. Och idag känns mer som en transportsträcka till kvällen när jag kan se resterande tre avsnitt av säsong tre. Jag är omvänd nu.

Dagens hat

Folk som pratar bebisspråk med annat än just bebisar borde skjutas. Åh tjitta vijken söt tjöja! Det är inte kokett. Det är inte gulligt. Det är absolut inte en önskvärd egenskap överhuvudtaget. Och framförallt så är det måndag och jag har bara druckit en kopp kaffe och är verkligen inte på humör.

fredag, november 25

Typiskt bra fredag

1) Lön. Jag gillar dineros. Eller jag gillar att spendera dineros.

2) Trädfan är fällt och min buss går som vanligt.

3) Jag vann vårt jobbquiz (ALLA RÄTT) och fick därför PRESENTER. Jag är en sucker för presenter.

Snart vet ni allt om mig.


Mitt tjugoåriga jag hade fått rysningar av blotta tanken

Jag vet ju hur mycket ni går som på nålar i väntan på att få reda på mina kvällsplaner. Ska hon dricka sprit? Ska hon dansa på bardiskar? Ska hon vara en jävla kärring? Jag ska vara en jävla kärring. Ämnar gå från jobbet till Cajsa Warg och köpa en entrecote och sen gå hem och göra potatisgratäng och lägga mig i soffan. Sen ska jag dricka ett (1) glas vin, titta på På Spåret och gå och lägga mig. Och hela kvällen ska jag njuuuuuuuuta så jävla mycket av att det är nystädat och luktar gott och framförallt av att vara själv.

Egentligen vill jag ju vara ljuv och späd och blyg

På riktigt, nu har jag skrattat åt den där jävla katten tills jag började gråta två gånger under en fyratimmarsperiod. Min kollega kom precis upp för trappen och frågade om jag hade en bra dag eftersom han inte tyckte att jag har gjort nåt annat än att skrattat hela dagen. Jag har ett sånt där högljutt skratt, you see. Inget litet gölligt fniss här inte.

'Cause I'm the judge of cool pt. 16

Inne:
Fredagar
Vin
Kalkon

Ute:
Trädkramare
Rött nagellack
Caffé Latte

Nu är livet slut

Började dagen med att titta på en katt som säger nononono och skratta tills tårarna rann. Jomensatte, en har gått och blivit sån där LOL-katt-person. This is the new me.

Edit: Ja, jag är sist på bollen. Jag är okej med det.

torsdag, november 24

Tusen frågor

Ikväll ska jag städa. Det ska bli...kul. På rikt, hur mycket SKIT kan det samlas i en lägenhet på en liten vecka? Är jag en lortgris? Är mina kompisar lortgrisar? Vad är problemet? Spelar det verkligen så stor roll att jag springer omkring på jobbet utan skor varje dag? Kan det vara det? Bestämmer redan nu att jag är värd att köpa nya blommor och att jag ska göra nåt med korv till kvällsmat. Belöningssystem FTW liksom.
Igår sa min kompis att jag är klok. Det tyckte jag var fint av henne faktiskt. Klok är nog en av topp tre saker jag vill vara.

onsdag, november 23

Det här är viktigt, folket.

Det finns viktiga saker att försöka förändra bortom jävla ekar och sjuka små ekorrar. Viktiga saker där viktiga riktiga liv står på spel. Där det står en människa som behöver hjälp men som av dåliga konstiga vidriga anledningar inte får hjälp. Det tycker jag är värt att lägga ner tid och resurser på. Läs Klaras text här. Läs Klaras text och fundera på om det ändå inte finns nåt ni kan göra för att få alla Klaror att få den hjälp de har rätt till.

När man tror att folk inte kan vara dummare

Eh okej. TV-eken är dessutom fucking rutten och har dömts ut av naturexpert. Det är farligt för allmänheten att den står kvar eftersom den kan falla ihop när som helst och då träffa fotgängare eller trafik. Då ställer sig ett gäng i fotriktiga skor med en förkärlek till beige och håller hand och sjunger kumbaja för att hejda den skymf mot mänskligheten och demokratin som ett fällande av trädet skulle innebära. Herre. Gud.

Vad jag gjorde på lunchen?

Kollade på SoA. Satt med min halsduk som skäms-/skrämskudde och gnydde. Jag börjar gilla't nu.

Stockholmsproblematik

I Stockholm, för er som inte bor här eller har hört om det, så står det ett gammelt träd utanför SVT. Nu vill kommunen fälla trädet. Det vill inte trädkramarna, som gråtande talar ut i teve om att det är ett hot mot demokratin att fälla eken, så dom har bosatt sig i trädet, tänt gravljus vid trädet, bildat människomur kring trädet. Det hela styr om trafik och kollektivtrafik i närheten, tar polisresurser och är allmänt jävla idiotiskt. Egypten demonstrerar för demokrati och frihet. Andra länder kan inte ens demonstrera. Men Stockholm, Stockholm tycker att det är helt okej att fullkomligt ösa pengar på att det är synd om träd. Plus: jag måste gå femhundra meter extra till och från bussen varje dag. Det är skitjobbigt. 

Om ingen hugger ner det där jävla trädet innan jag åker hem idag kommer jag personligen gå dit och spränga det i bitar.

tisdag, november 22

Åh mitt fluffiga täcke, I adore you!

Jag var helt övertygad om att det var onsdag idag och så visar det sig att det bara är tisdag. Suck. Fick dock ett nytt Dexter av min källa så jag kollade på två tredjedelar på lunchen, sen hann jag inte mer. Nu sitter jag och gör allt sånt där som jag inte hinner i vanliga fall dvs sorterar, resizear bilder, beställer grejer och sånt. Vill bestämma hur och när jag ska åka hem i jul, men kan inte riktigt fatta nåt beslut för jag är så himla rådvill. Imorse var den första tanken det är bara åtta timmar tills jag får gå och lägga mig igen så idag kanske inte är en dag för nån form av beslut.

måndag, november 21

Ensam mamma söker - The Hype

Ikväll ska jag ha EMS-kväll. Emster kommer och min kompis Lisa kommer och Josefine är med i våra hjärtan/via internetz. Vi ska dricka Gosa och käka tacos och prata jättemycket skit om dom vi inte gillar. Till exempel hon den fjantiga som fajtas mot Jane. Henne ska vi prata ner totalt. Och Mys mesar till män. Ropen skalla, mer tåga till alla! Är ganska pepp kan man säga.

Livet och treårscyklerna och kliet

Från skolåldern har mitt liv gått ut på treårscykler. Lågstadiet (ny skola), mellanstadiet (ny skola, ny stad), högstadiet (ny skola), gymnasiet (ny skola). Direkt till högskolan och ny stad, tre år. Sen ett litet skruttit halvår på bank och så Melbourne i ganska så exakt tre år. Tionde december i år har jag varit hemma i tre år och nu pirrar det i kroppen efter förändring igen. Inte samma sorts förändring, för nu vill jag inte flytta, men förändring none the less.

Ranting lite ba

Vet ni vem som skulle vara en trovärdig Jax? Vin Diesel. Hård, mörk basröst, muskler och tatueringar. Bam! ba. Skulle sitta som jävla klistrad. Eller Colin Farrell. Nu googlade jag precis "tuffa killar" och det kan jag inte rekommendera er att göra för där kom det bara upp massa wannabe HA med halskedjor och tintinfrisyrer, men ni fattar. Det ska vara en TUFF kille som man är rädd för. Jax är ju för fan rädd för sin egen skugga.

Men jag vill ju tycka om!

Alltså Sons of Anarchy, jag känner nej. Det är fan PLÅGSAMT att titta på den där fula frisyren, prettyboy-smilet och wigga-gången. För att inte tala om dom extremt fula spongebob squarepants-jeansen Jax sportar. Eller hans otroligt fjantiga munsnörp varje gång han säger nåt. Säg att han klipper sig och skaffar en stil säg i S01E07 annars kommer jag inte kunna fortsätta titta. Dom enda man gillar: Elvisgubben, han med huvvetatueringen, läkaren och han med skägg som är pappa. Alla andra: nej.

ÅH! Nu stör jag mig jättemycket bara av att tänka på SoA. Kan inte ha varit jättesvårt att casta Jax. Krav: Titta under lugg, le med ena mungipan, prata med tyck synd om mig-röst. Urtypen av den där killen alla vill ha i romantiska high school-filmer fast med motorcykel och tatueringar. Vet ni vem han är? Dylan i bevvan fast med långt hår. Enda gången han är uthärdlig är när han inte har några kläder på sig samt dricker sprit direkt ur flaskan.

söndag, november 20

Och en söndag att smaka som en fest

Efter några timmars Californicationmaraton har jag övergått till terapisätt nummer två; laga mat. Det finns nåt så extremt lugnande att känna dofterna av hackad timjan och vitlök och olivolja på varm potatis. Kanske även också i att hålla i en stor kniv och hackhackhackhacka lätthanterade äpplen som på löpande band. Alltså. God mat slår godis och chips any day of the week så jävla mycket, därför lagar jag idag äppelmarinerad fläskfilé med rosmarinpotatis. Om jag inte blir glad av det så är jag nog ett obotligt case.

Strö lite socker på mig är du vänlig

Ni vet när det ligger som ett extra hudlager av osäkerhet? När magkänslan inte vill jävla bestämma sig utan mest bara hoppar runt i magen som en annan jelloshot? När tårarna sitter i halsen och ovanför ögonen bakom pannbenet och fötterna är för kalla? En sån dag är det.

Jag ligger i soffan med datorn på knäna och liksom känner efter. Man ska inte känna så jävla mycket efter, men det är mycket enklare att predika än att leva efter faktiskt. Jag har tänt ljus och mina tulpaner börjar växa sig fint vilda ur vasen och det står nypressad apelsinjuice i ett sånt därnt fint gammelglas en armlängd ifrån mig. Teven är på, men ljudet är av. Jag gillar att ha tyst när jag skriver, men musik när jag läser förresten. Är inte det lite konstigt? Om orden ska komma ut av sig själva så måste dom få utrymme för det på nåt sätt. När vi läste James Frey i bokcirkus! så berättade nån att han skriver mening efter mening av sina böcker. Att han inte har nåt färdigt manusskelett utan låter orden styra en mening efter den andra. Så skriver jag också, om än inte vare sig i romanform eller med samma kvalitet. Jag har absolut ingen aning om vad som kommer ut när jag öppnar bloggen. Förutom när jag ska berätta om nåt som har hänt förstås. Då skriver jag ju som det är. Men annars. En mening efter den andra och sen i slutet: publicera.

Juicen är lite sur förresten. Jag gjorde den på gamla apelsiner och en blodgrape som luktade sött, men smakade beskt. Tänker att det väl inte kan vara nåt farligt med att äta mjuka apelsiner. Och så ringde jag mamma förut, bara för att få höra lite fluff. Älskade vännen. Lilla gumman. Åh, vilken tur att du finns! Sånt.

Söndagsproblematik

Okej folket. Jag har ingen frukost hemma och kommer således vara tvungen att äta gröt eller gå och handla = oönskat en söndagmorgon. Dessutom. Dessutom så är jag motarbetad på Twitter i vad gegget i ögonen på morgonen heter. Jag hävdar gröschel. Lisa säger gomorra och Maria hävdar att det heter kladd. Maria har ju givetvis mest fel eftersom kladd inte är ett dugg ett eget ord utan mest beskriver en konsistens, men Lisa är lite tuffare. Kan ni hjälpa mig här? Rösta på mig!

lördag, november 19

Att få en lördag att smaka som en fredag

För att fira att det är lördag så äter jag resterna från middagen igår. För det är precis lika gott idag eftersom jag värmer det i ugnen istället för i micron. Egentligen tycker jag att microvågsugnen är en totalt onödig uppfinning eftersom allting går att värma på spis/i ugn, men skit i det. Om ni sitter därhemma nu och ba vad ska jag laga för mat?! Det ska vara gott och det ska vara gott och ja, det ska vara gott! så tycker jag att ni ska klicka och läsa hur ni lagar spenat- och svampfyllda canneloni med körsbärstomatsås och mozzarellatäcke. Ni kommer inte ångra er. Vad vet jag, ni kanske till och med får ligga.

Tack Internet för alla fina människor

Åh! Känslan när man får en ny vän, så där vän, är obeskrivlig. När man känner att helvete vad vi är lika tänker lika pratar lika. När det inte finns nåt gammalt lim som håller ihop utan allt är nytt men ändå bara liksom sitter.

Tänk att jag var rädd för internet för fem år sen. Det är konstigt faktiskt.

fredag, november 18

Bliss

Hur tråkigt det än är att städa och tvätta så är det tre gånger så skönt att komma hem efter jobbet på fredagen och sätta på lite bra musik, tända ett altare med ljus och ba näe, inget som behöver göras. Friheten i det är värd mitt anletes svett kan jag säga.

Fredagsmat

Eftersom Omomigen har kärleksförklarat sig så fint så kan jag ju passa på att meddela att det kommer komma ett recept på svamp- och spenatfyllda canneloni i hemmaputtrad tomatsås på Jag lagar mat också i helgen. Och eftersom Omomigen är ett vinproffs så kommer ni även få vinrekommendation den här gången. Bra va? Och sen funderar jag på nån efterrätt kanske och alltså det är ju kul med såna där fina grejer, men banan och choklad och glass är ju ändå det som är typ godast så det blir förmodligen nåt sånt. Eller en affogato. Kanske en affogato ändå. Jag menar kaffe, glass, sprit. Kan det bli fel?

Folket, det är fredag

Har fått ny jacka och nya vinterskor. Reppar och känner mig schnygg. Chefen drog precis på Magnus Ugglas Joey Killer på högsta volym och dansar i korridoren. Den dagen jag inte jobbar här längre kommer jag se tillbaka på det här och ba fy fan vad fantastiskt vi hade det.

torsdag, november 17

Vänligen applådera

Har även dammsugit, torkat golven (två gånger), städat toaletten, rensat avloppet (!), gjort iordning garderoben, torkat ur kylskåpet och tagit bort mitt gamla nagellack.

Jag är så jävla duktig tycker jag.

Det är bara att fokusera på slutresultatet

Paus två. Har möblerat om tavlor, duschat blommor, städat fönster, lagt i en tvätt, städat köksskåpen, gått ut med soporna, dammtorkat och köpt blommor. Och kanske bestämt sofftyg samt läst en tidning.

Hälften kvar.

Nån som vill ha pengar?

Har redan tagit första pausen. Pantflaskorna är mig övermäktiga. Jag HATAR pant. Jävla skitidé. Om nån är sugen på att panta åt mig för pengarna så är det bahahara att säga till. Skulle ha tagit erbjudandet om att gå och panta med sällskap häromdagen. Eller så gör jag en konstinstallation av det hela och bara staplar skiten i vardagsrummet. Pantat ska verket heta. Aja. Jag har iallafall en skitbra spellista att ostäda till.

Men jag påverkas inte alls av mörkret. Nej. Nope. Inte alls.

Förut ba urpepp på att gå hem och städa och putsa och tvätta och köpa blommor och ha det fint. Efter mörkrets inbrott är jag sugen på att gå hem och lägga mig i soffan med en påse typ ostbågar eller nåt.

Men nu säger jag här att jag SKA hem och städa. Jag ska dammsuga och sen ska jag våttorka golvet och sen ska jag tvätta. Och köpa blommor. Okej? Kan ni kolla in här vid tio och ba HARU STÄDAT VAVAVA? Och sen skrika att jag är en dålig människa om jag inte har gjort det?

Tack på förhand!

Lyckan, jag förklarar krig mot dig

En sak som gör mig ledsen är attityden att inte vara lycklig är ett misslyckande. Som att man alltid måste gå omkring och vara så jävla lycklig. Som om alla andra hela tiden går runt och är så jävla lyckliga. Det finns en väldigt självförminskande effekt på det tänket som jag tycker är rent av skadligt. Det finns så himla mycket andra grejer i livet som gör att man känner sig skit ibland helt utan att behöva tänka jag måste vara lycklig! Är jag lycklig nu? hela tiden.

Folket, lyssna på mig nu: det är helt okej att bara vara lite jävla vardag ibland. Man går till jobbet, man äter mat, man går hem och tvättar och städar och går och lägger sig och känner sig totalt ospännande och ganska tråkig. Det är okej att känna sig som sämst i världen också. Det är okej att göra fel. Det är okej att vara ledsen. Det är okej att hela hemmet faller ihop och det är smutstvätt överallt och dammråttor i hörnen och smulor i sängen. Det är okej att inte skratta sig igenom livet.

Jag har lärt mig the hard way att livet blir mycket enklare när man tillåter sig att vara ett knytte ett härke ett skräp ibland. Jag tycker nog till och med att vi är lite orättvisa när vi diskriminerar känslor. Glad = bra. Ledsen = dåligt. Vem har sagt det? Jag tror att det är jättebra att känna lite av allting, för så är ju livet. Lite glatt, lite ledset, lite argt. Men väldigt mycket snällt. Snäll är jätteviktigt. Framförallt så blir det lättare att känna dom mörkare känslorna om vi inte tänker att det är ett failure att just göra det. Och så slipper vi kanske den där härliga spiralen av oh nej, jag är ledsen det är hemskt att vara ledsen ingen annan är ledsen jag är ensam ingen kan tycka om mig jag är inte värd nåt nu blir jag ännu mer ledsen. 

Om vi istället tänker att jaha, så här känns det att vara lite ledsen vilsen arg sur ensam så är det himla lätt att också sen tänka jaha, så här känns det att vara glad lycklig kär rolig omtyckt. Och helt plötsligt så blir alla känslor lite mindre farliga, gör lite mindre ont. Eller nej, där ljög jag. Dom gör fortfarande jävligt ont när dom händer, men dom kanske inte river riktigt lika länge eller lika hårt.

Det som gör mig mest förbannad är dom som använder sina kommunikationsplattformar till att förstärka intrycket av att alla andra är så jävla lyckliga. Där allt är rosa och guld och gröna skogar. Där livet alltid är en fest. För det är så jävla osant. 

Människan har känslor. Vi känner av allihop. När vi är små lär vi oss att göra miner som är ledsna och rädda och glada och busiga och arga. Och sen nånstans på vägen så lär vi oss att bara minerna med uppåtmungipor är okej. Att man inte är riktigt lika bra som andra om man inte är glad.

Bull-fucking-shit.

Vi är människor, vi känner. Alla känner. 
Och det är helt okej.

onsdag, november 16

Cause I'm the judge of cool pt. 15

Inne:
Weekendresor
Berättelser
Äkthet

Ute:
Ylletröjor
Årtal
Högläsning

Lyxfällan, here I come

Det här med att jag alltid har utgifter som är högre än mina inkomster, ska vi prata om det eller? Okej, jag ljög. Men det är fanimig nästan alltid plusminusnoll på kontot i slutet av månaden. Jag vet att ni är några här som gillar att spara (hrrr, hemska ord), kan ni skälla lite på mig nu?

Inte många fel där faktiskt

Ibland blir jag lite lycklig i hjärtat. Typ som när Maria ba häng med till mitt torp (fast det är ett hus) och drick vin och ät choklá och häng med mig och min familj. Fattar ni? Jag ska få 1) åka till torp 2) dricka vin med Maria och 3) hänga med kiddos.

Jag som bara tänkte vara fin till festen ikväll

När jag har utsläppt hår kan jag liksom få för mig att jag blir extra varm (Det kan bero på att jag äger ungefär tre kilo hår på huvudet.) och då tycker jag att jag blir konstig i huden i ansiktet. Samma sak händer när jag har ylle på mig. Varm, konstig i ansiktet. Idag har jag både ylletröja och utsläppt hår och känner mig således som om jag har blivit inlåst i ett solarium några kvartar för länge. Vilken tur att det är just idag som jag ska gå på nån modegrej efter jobbet. Alltså, verkligen. Kanske kan köra en systrarna Olsen och gömma mig bakom manen hela kvällen?

Somliga går med trasiga skor. Somliga har inga alls.

Jag blev blixtindragen i ett möte med vår finanschef och nån chefssnubbe från nån bankgrej så jag satte på mig skorna. Man kan faktiskt inte skaka hand med gubbe i kavaj i strumplästen. Herregud, Ribbing skulle skjuta mig. Plus jag sportar regelrätt knullrufs idag och nån måtta får det vara på att vara edgy. Så, jag satte på mig skorna. Mötet gick bra. Jag sa saker som tillväxtmarknad och bedrägeripolicy och i dagsläget, typiska tecken på vuxenmöte. När vi hade skakat hand och jag var på väg tillbaka till mitt skrivbord så kommenterade hela tre personer det faktum att jag var skoburen. En meddelade att vår produktionschef till och med kommenterat det i ett möte häromdagen.

Ribbing skulle skjuta mig ändå va? Med eller utan viktig gubbe?

Julklappstips!

Jag är ju bannad här i bloggen, men inte på bokcirkus! tack och lov. Eller ja, där hade jag väl också varit bannad om jag hade särskrivit, men det har jag inte så nu finns det lite julklappstips där. Klicka och läs om pophipstern Paul.

tisdag, november 15

Men det här skäms jag för!

Men för i helvete! Jag har särskrivit! Ser ni? Hemma_gjord. Alltså, nu får jag sparken från bloggen. Inga fler ord förrän jag har fyllt svarta tavlan med jag ska inte särskriva jag ska inte särskriva jag ska inte särskriva...

Mindfulness

Vissa ska ju käka pizza, hemma gjord mind you, och kolla på fotboll ikväll dårå. Trots att vissa inte är värda det för vissa skickade ett mail till en utomkontoring med jätteviktig inomkontorsinfo för att hon var lite för snabb i fingrarna. Det var pinsamt.

En sak som jag faktiskt är rätt bra på nu för tiden är att skaka av mig jobbigheter such as ovan. Förut skulle jag angstat hela kvällen och ba oh noes! Nu får jag sparken! Nu ba ojoj, det var dumt. Aja, shit happens. För vet ni? Det är verkligen ingen som bryr sig om att man gör lite fel ibland. Man får inte sparken för att man gör fel av misstag. Man kan få sparken när man gör fel med flit, men det är en helt annan grej.

Det är charmigt att vara självgod, visst?

Magnus, hur skulle du klara dig utan mig?

Magnus är den roliga killen som sitter mittemot mig på jobbet. Magnus skulle inte klara sig en dag utan mig, svarar han. (Det skulle han inte.) Lisa säger att ingen klarar sig utan mig, egentligen. Och det är ju faktiskt lite sant. Jag är mycket användbar faktiskt.

måndag, november 14

Loss is never far from sight

Pastor Sam är min Sam in disguise. Dom rör sig likadant. Dom pratar likadant. Dom ler likadant. Det är fint i hjärtat, men det gör ont också. Den rösten är bland det bästa jag vet nämligen.

Måndag in my heart ändå

Jag åt inte glass till kvällsmat. Jag åt tre knäckemackor och en påse djungelvrål. Vuxet värre. Nu njuter vi av Dexter medan nåt pulver förhoppningsvis fräter bort mina hudrester från avloppet på toan.
Har läst ut bok. Den var...bra. Eller ja, hade den varit svensk så hade typ Leif G.W skrivit handlingen och hon Jag ska sjunga dig milda sånger-Linda ( Linda väl?) Ohlsson orden. Den är sävlig och lite som en dimmig morgon över öppna fält, där man helt plötsligt hittar en kropp i diket när man kör hem traktorn. Och sen ska hela byn intervjuas om kroppen och så. Men jag gillar språket som blir vid en översättning från japanska till engelska. Det är nåt med verben som blir så rent och rätt. Tänker definitivt beställa fler böcker av Keigo Higashino, men först ska jag bestämma om det är okej att äta glass till middag.

Får jag se en till jävla mini-keso slår jag nån

Alltså. Minilightsötningsmedelsfolket. Vad. Är. Problemet? Nej, jag tar bara lite Lätt-Kesella med Fun light här. En timma senare: Åååååh, jag är så himla hungrig! En kvart senare: Jag tror att jag har blodsockerfall. Jag måste nog ta en energibar. Ytterligare cirka en halv sån där timma senare: Nu går jag och tränar, men jag känner mig helt svag idag. 


Nähe? Gör du? Så himla konstigt!

Säg efter mig nu: Lightprodukter äro utav djävulen komna. Lightprodukter äro utav djävulen komna. Lightprodu...ja, ni fattar.

Ishitakasimimuta

Ska nog läsa bok också, The Devotion of Suspect X av Keigo Higashino som enligt min kompis japanska kompis ska vara The Big Thing i le Japan i sällskap med Murakami. So far är den ju inte ett dugg lik Murakami, förutom att boken utspelar sig i Japan, och den känns rätt simpel, men jag känner ett längt till att läsa i maggropen så den kanske är rätt bra ändå. Eventuellt (alltså ev-en-tu-ellt) kanske jag läser istället för att dammsuga. Det är rätt tråkigt att dammsuga och så himla smutsigt är det nog inte hemma ändå.

Tummen upp på det?

Passade på att köpa lite sån där cognac/konjak på flygplatsen så nu blir jag snart så där full och rolig här på bloggen igen ety jag köpte en hel liter av det göttiga. Nom nom nom och så.

Vad jag ska göra ikväll? Tja, kanske dammsuga och äta nåt och kolla på Dexter (iiiih!) och kolla på Californication eller nån film samt DRICKA cognac/konjak.

Pausunderhållning

Ni ba men säg nåt kul! Jag ba näe, vissa dagar jobbar jag faktiskt. Men om ni vill läsa nåt som är oerhört roligt så ska ni klicka här. Om ni blir hungriga är det inte mitt fel.

Vissa ska man hålla tag i och hålla tag i dom hårt

Jag har ingen röst kvar överhuvudtaget, men jag är hemma lycklig. Vilken resa! Vi har varit på tortyrmuseum och gått längst floden i solnedgången, druckit lokal öl och åkt tåg på tjeckisk landsbygd. Vi har fotat slott i solnedgången och sett bisarra konstinstallationer med döda djur, druckit mintdryck och skrattat. Och pratat pratat pratat från vi vaknade tills vi somnade. Vi snackar klockan sex torsdag morgon till och med idag tjugotretolv. You do the maths. Stina är en mycket mycket mycket fin kompis och jag är förbannat glad att jag har'na.

Hejdå Prag, jag hoppas vi ses igen!



lördag, november 12

Tjeckien är ungefär som Sverige fast ungefär bättre. Så känner jag. Det är vackrare, trevligare, lättare att ta sig fram. Nu sitter jag på ett tåg från Kutná Hora där vi har kollat på kyrkor med skelettinredning och sen åkt lokalbuss upp till centrum och nån annan bjässekyrka som också byggdes innan 1500-talet. Solen fångar alla färger i fälten och träden och himlen och kupén är lagom varm. Jag har ätit St Martin goose, vilket vi gissar är Mårten gås, med potatis och surkål och typ dött matdöden för fy i helvete vad gott det var! Jag har absolut ingen röst kvar, men det är en petitess. Ibland känner jag att livet va, inte så himla dumt ändå.



fredag, november 11

Turist, javisst!

Det är lite kallt, tycker vi.


Men fint!


Till exempel kan man kolla på över tusen år gamla kyrkor.


Ungefär tusen meters takhöjd.


Nån är jättejättetörstig!


Vadårå? Det smittade!


Streetartutställning.


Jesus gillade gympa. Faktiskt. (Den är ca fyra meter hög btw.)


Ända tills han dog.


Ahmeh jarå? Ställ ut mig rå! Nähe, F U.



torsdag, november 10

Also

Fattar ni hur fint det är att känna nån i femton år och ändå lära sig nya saker om varandra? Och ändå ha nog att prata om i sexton timmar? Och ändå tycka om varandra fast man får se det svartaste?

Stina är min klippa min livboj mitt magskratt min hjärna min vän.

It's alive (eller jag då om vi ska vara petiga)

Att resa med allergikern.




Får man checka in nu?




Men tyst! Säg inte kommuniststat högt! Då är du dödens död.




Titta fint då!




Ge mig en öl äru gölli?!




onsdag, november 9

Prisa gudarna, jag har noll mail i inboxen!

Jag gillar dagar med press eller deadline. Det finns ingen gång jag är så effektiv så smart så bra som då. Typ som idag när jag vet att jag måste jobba av allting innan jag går hem för dagen för annars kommer vi ha massa sura kunder och jag kommer ha ett helvete på måndag. Men nu så. NOLL MAIL. ALLA SAKER AVBOCKADE. JAG ÄR SIMLA DÖKTIG!

Så går vi hem och tvättar lite på det va? Sen blir det SEMESTER. Märker ni att jag ÄR EXALTERAD?

Ananalog

Har även skrivit ut allergilappar. Ni vet, Resa med allergikern; en serie i tolv delar. Nä, men översättningslappen med mathandikappet så jag slipper prova den tjeckiska sjukvården. Är helt nöjd med att enbart prova ölen och kullerstenarna. Efter jag hade skrivit ut lapparna och klippt till dom till plånboksstorlek (nej, jag skojar inte. Skärp er! Det är faktiskt inte roligt.) kom jag på att jag ju hade kunnat lägga in texten i min telefon istället för att springa runt med massa papperslappar i plånboken, men gjort är gjort.

Old Skool

Om jag precis copy-pasteade era kommentarer i mitt tigginlägg om Pragtips och sen printade ut sidan med tipsen? Ja. Om jag printade ut menyer och hemsidor ni tipsade om? Ja.

Men orka ta med sig en jävla dator på resan liksom.

tisdag, november 8

En dagens utsikt på det också





Resfeber

Och NU slog det mig att jag åker till Prag på torsdag. Och bor i en tvåvåningssvit. Iiiiih! Lyxen i det! Och lyxen i att det är Stina som ska med! Och lyxen i att vi älskar öl! Och ja, ni fattar.

Fråga Linn (igen) pt. 5

josefin undrar:

Hur ser en perfekt dag ut för dig? Inga begränsningar här, det får vara precis hur urflippat och omöjligt som helst.
Ni ställer ju omöjliga frågor! Jag måste ju TÄNKA EFTER och det är ju JOBBIGT. Skoja ba, det är kul. Men jag måste säga att en perfekt dag börjar med att vakna kanske halv elva, ha lite slött morgonsex och sen gå upp och käka lyxfrukost dvs gott bröd, god juice, starkt kaffe, god ost, skinka, nån form av grönsak och yoghurt. En dagstidning ska givetvis också läsas och ljus ska vara tända och musik ska vara på lågt i bakgrunden. Nästa steg är jag lite kluven till eftersom jag både älskar att ligga hemma i soffan och gillar att typ  slögå på stan. Vi kör en blandning. Den perfekta dagen behöver man inte duscha eller klä på sig eller sminka sig för man har en perfekt hårdag och sminket finns redan och kläderna är vrålsnygga och liksom bara flyger på så det är bara att gå ut en sväng efter frukosten. Kanske kolla lite inredningsaffärer och definitivt minst två bokhandlar och eventuellt Monki eftersom det alltid går att stödköpa nånting där inne. Sen är det kaffedags och då får man sitta på ett mysigt kafé i en jävligt skön stol och prata jättemycket med ett helt gäng kompisar som liksom bara droppar in så vi tillslut nästan har tagit över kaféet. Sen kan jag krypa hem, för kaféet ligger så nära mig, och gå till Cajsa Warg och köpa ingredienser till kvällens middag och sen tvärsöver gatan och köpa massa fina blommor. Och sen får jag hacka lite och pilla lite och så luktar det gott och allting bara diskas vips puts väck och lägenheten är nystädad och tvätten tvättad och tro fan om inte avloppet är rengjort bara sådär vips utan att jag behöver göra det själv. Och sen på kvällen så kommer det kanske åtta nio tio elva tolv roliga personer och maten blir en succé och vi skrattar jättemycket och jag blir perfekt full och sen dansar vi i soffan och jag somnar klockan fyra och då har hela lägenheten igen städat sig själv.

Vilken är din bästa chipssort?
Åh! Alla sorters chips. Eller såna där finchips som man kan köpa på Cajsa Warg som är "handgjorda" i "England". Eller ja, England då. Med havssalt. Jag tror faktiskt att jag gillar bara saltade chips bäst.

Vilka politiska sakfrågor tycker du är dom viktigaste? Vilken ideologi ligger dig närmast?
Eh. Pass? Sist röstade jag på arbeit machts frei-moderaterna. (Alltså vanliga moderaterna, ingen jävla rasistskit). Precis som jag skrev i en tidigare fråga så tror jag på eget ansvar och jag tror på arbetslinjen i stort. Det betyder inte att jag står bakom varje beslut den sittande regeringen fattar eller att jag tycker att det är okej att utförsäkra cancerpatienter eller köra ut flyktingar i landet. Jag är inte Satan. Men jag står bakom mer av den blåa politiken än vad jag gör den röda. Just nu.

Om du har varit i förhållanden; hur har dom varit?
Det första var tonårsbråkigt och stormigt och en stor jävla trygghet. Allting var nytt och allting skulle utforskas och ja, det var lite treårstrots över det. Mysigt, men också ganska gränstestande på alla sätt och vis. Den andra var aldrig uttalat att det var vi, fast det typ ju var det. Det var ett och ett halvt år av hattande fram och tillbaka, med jättemycket kemi fast också en jag vill inte vara i förhållande-panik.

Vad saknar du mest med Melbourne? Vad fick dig att flytta därifrån? Vad tycker du om Australien som land och om australier som folk?
Det jag saknar mest är att det är så levande. Det är så mycket folk och så mycket barer och restauranger och klubbar och ja, rent socialt så finns det verkligen ingenting som saknas där. Jag flyttade för att det passade in i mitt liv och jag kände att jag var tvungen att prova Sverige som vuxen innan jag bestämde mig för att bosätta mig på andra sidan jordklotet för gott. Sen saknade jag det som är baksidan av det übersociala; bristen på djup. Jag saknade att PRATA med folk. Politik, uppfostran, ämnen som berör. Det är locket på i Australien på sånt. Jag både gillar och ogillar Australien som land. Det är fantastiskt vackert och på så många sätt fantastiskt välkomnande. Om man är tjej och skandinav iallafall. Men det är också jätterasistiskt och samhället är byggt på väldigt förlegade könsroller som nästan alla känner ett behov av att försvara med näbbar och klor. Dom är där Sverige var för femtio år sen ungefär. Detsamma gäller australiensare; urtrevliga på ytan, jättelätta att hänga med, men det är svårt som tjej att få respekt för annat än utseende och det är väldigt mycket fokus på att gifta sig och skaffa barn. Det var också en av anledningarna till att jag ville hem; jag kan inte på nåt sätt tänka mig att skaffa barn och låta dem växa upp i den sortens miljö.

Hur har du känt dig precis innan du varit i stånd med att träffa människor från internet?
Första gången var jag så nervös så jag skakade och vacklade på rösten. Andra gången var jag också jättenervös. Tredje gången lite mindre och tja, det är ju alltid nervöst att träffa nya människor och kommer dom vara som man har tänkt sig och kommer man komma överens och kommer man ha kul? Men nu har jag träffat så mycket helt fantastiska människor från internet att jag börjar tycka att det är bland det roligaste jag vet.

Om du fick behålla din nuvarande inkomst, skulle du sluta jobba och börja plugga då?
Jag vet inte. Det är både väldigt enkelt och väldigt jobbigt att plugga. Och jag vet inte om jag är så sugen på att pluggplugga igen. Massa teori som sen nästan aldrig används i praktiken. Om jag skulle plugga så skulle jag gå nån KY-utbildning som är tätt knuten till arbetslivet och innefattar mycket praktik. Men jag gillar att jobba egentligen. Nu får jag ju fatta beslut och tänka själv och herregud, jag lär ju mig saker nu också varje dag. Det är nästan roligare än att plugga faktiskt.

Vad är din favoritgrej med Stockholm? Obs inget om människorna utan mer stämning/ställe/grej. (Alltså inte "alla mina favoritpersoner bor här").
Det som fick mig att flytta hit var hur vackert det är. Varje jävla morgon, dimma eller regn eller sol, tänker jag på hur vackert det är här och vilken tur jag har som får bo här. Jag gillar att det är ganska litet och att jag kan gå till och från jobbet. Och sen gillar jag att det nästan aldrig är dåligt väder! Jämfört med Göteborg och Lidköping är det fan rena paradiset att bo här.

Fråga Linn (igen) pt. 4

felicia undrar igen:

okej ... jag undrar en sak till. du verkar ju ibland blogga på arbetstid, hur tänker du om det? har du någon gång dåligt samvete, eller försöker du dölja det?
(jag läser sjukt mycket bloggar på arbetstid. måste för fan få lite stimulans mellan de enformiga arbetsuppgifterna. men jag skäms om nån ser att jag gör det.)

Jadu felicia, uppenbarligen tycker jag ju att det är okej. Heh. Nej, men så här ser jag på det: Det viktigaste med ett jobb är att man gör det man är anställd för och att man gör det bra. När jag gör det spelar inte så stor roll för varken mig eller min arbetsgivare. Där jag jobbar nu har vi ingen övertidsersättning eller fastställda raster eller så. Det är frihet under ansvar som jobbet vinner på för nästan alla jobbar över. Givetvis har vi rätt att "ta rast", men vi har inget för- eller eftermiddagsfika på jobbet så oftast sitter jag vid datorn hela dagen, förutom de tjugo minuterna jag käkar lunch. Att blogga eller läsa bloggar är för mig att ta en femminuters rast, typ. På samma sätt som andra här kollar youtube-klipp eller går och röker. Jag har inget dåligt samvete för jag vet att jag sköter mitt jobb. Den dagen jag prioriterar blogg framför det som betalar mina räkningar kommer jag skämmas som fan. Som vuxen människa tror jag att man vet när man passerar gränsen för vad som är okej eller inte.

Mat och så va

Annika tycker att tacos är grejen. Det tycker inte jag. Jag tycker att vi alla ska embracea vår inre kärring och börja laga husmanskost, hence recept. På riktigt, lyd mig när det gäller köttet. Det gör hela skillnaden. Det och massamassa lök och hemsnabbkokt lingonsylt.

Fråga Linn (igen) pt.3

emma sofie w undrar:
undrat länge varför du ratar veg.substitut så himla hårt? har för mig att du gjort det i något inlägg (obs. kan ha fel.)
Alltså jag ratar inte vegetarianer (eller hehe, det kanske jag gör ibland, men jag menar inget med det. Det är bara på skojs.) men quorn är bland det vidrigaste jag vet. En kemisk cocktail på mögelsvampprotein och äggviteämnen där mineraler och vitaminer tillsätts tillsammans med köttaromer. Alltså nej punkt tack. Jag tror på naturlig mat och äter så lite tillsatser och fejkade smaker som möjligt. Det finns massor med goda grönsaker och bönor och grejer där proteiner och mineraler och vitaminer och framförallt smaken är naturliga som jag tycker är ett mycket bättre alternativ för vegetarisk kosthållning. När det gäller tofu tycker jag i och för sig också att det smakar äckligt, men framförallt så är jag allergisk mot det så därför äter jag det inte.

om du fick utbilda dig till precis vad du ville, vad skulle du bli då?
Gud vad svårt! Jag vet faktiskt inte. Jag gillar den utbildningen jag har i botten, ekonomi är ju en jävligt bra grund faktiskt. Men jag skulle nog kanske vilja gå på Berghs och läsa nåt med marknadskommunikation. Eller allra helst så skulle jag vilja vara typ praktikant hos nån som är jävligt duktig på det här med marknadsföring och kommunikation och sånt.

vad önskar du just nu?
Uhm, svårt. För mig önskar jag att jag kunde få vinna lite pengar så jag kan köpa massa saker som jag vill ha, men som inte ryms i min lön. Och att mitt immunförsvar kunde skärpa till sig en smula. För världen så önskar jag att alla föräldrar skulle lägga sina egna issues åt sidan och stötta sina ungar så barn slipper lida för vuxenidioti. Barn förtjänar att bli sedda och lyssnade på och hjälpta.

om du inte fick bo i stockholm, var i sverige skulle du bo då?
I Lidköping. Om jag inte får leva storstadsliv så vill jag leva lantliv och vara nära det som är hemmahemma.

något udda intresse som du kanske har?
Alltså jag är så jävla tråkig så mina intressen är utan inbördes ordning läsa, laga mat och prata. Jag gillar att läsa psykologiböcker och vetenskapens värld och sånt, men det är ju knappast ett udda intresse?