lördag, februari 28

Tjuvade frågor

1. Stänger du av mobilen när du sover? Nej. Jag stänger aldrig av mobilen. Jag screenar bara samtalen.
2. Vem såg dig senast naken? Det kommer jag inte ens ihåg.
3. Hur såg du ut på högstadiet? Jazzbyxor, knälång tajt kjol, båtringad tröja och jättemycket smink.
4. Hur kommer du se ut om tjugo år? Jag kommer vara snygg, mina föräldrar att döma.
5. Hur var du på dagis? Jag gick hos dagmamma. Och mamma var hemma mycket.
6. Hur är du att ha som arbetskamrat? Rolig och hjälpsam.
7. Har du celluliter? Jajemän.
8. Biter du på naglarna? Försöker att inte göra det. Men ibland bara måste man.
9. Har du något handikapp? Halvblind och kan dö av viss mat.
10. Är du rädd för att få hängbröst? Fruktansvärt.
11. Tror du att gud är en man eller en kvinna? Jag tror inte på en sån gud.
12. Svär du? Alldeles för mycket vid fel tillfällen.
13. Är du trevlig mot Jehovas Vittnen? Mjao. Kanske lite överlåtande.
14. Hur homo är du på en skala 1-10? Jag har hånglat med tjejkompisar. Jag tycker tjejer är vackra. Men homo? Kanske en tvåa.
15. Tror du på utomjordingar? Ja. Varför skulle vi vara ensamma i hela universum?
16. Om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut, vad väljer du? Kycklingsallad med bacon och avokado.
17. Vilken mat är den största missen att bjuda dig på? Curry. Jag får kväljningar när jag tänker på det.
18. Har du blivit arresterad? Nej. I'm a good girl.
19. Ljuger du? Mindre och mindre faktiskt. Har insett fördelarna med att tala sanning.
20. Har du kysst en polis? Har funderat ett tag, men ingen i uniform iallafall.
21. Är du rädd för Securitasvakter? Näe, dom är ju snälla.
22. Har du någonting att dölja? Har inte alla det?
23. Vad har du på din nyckelknippa? Jag har ingen nyckelknoppa. Jag har en nyckel.
24. Är du/har du varit gift? Nej.
25. Skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta pojkvännen från krogen? Jag säger som min mamma, har du tagit dig dit, får du ta dig hem också. Så nej.
26. Kan du laga cyklar? Varför lära sig något så tråkigt?
27. Kan du fixa med bilar? Jag kan byta däck, vindrutetorkare och tanka. Typ.
28. Brukar du köra om? Jämt.
29. Kan du baka bröd? Nej.
30. Vet du hur man frostar av en frys? Man drar ur sladden?
31. Vilken tv-serie skulle du helst leva i? Oj. Jag är rätt nöjd med mitt liv som det är faktiskt.

Frågor hittade här

På tal om att män blir ynkliga när dom är sjuka

Det första jag hörde när jag gick ner för trappan imorse:

- Maaaamma, jag är sjuuuuuuk. Uhu uhu host.

Pappa ringde farmor.

fredag, februari 27

I love my mum

NOT.

Varje dag den här veckan har jag bett henne väcka mig.
Ingen dag den här veckan har hon gjort det.
Hon har ju tyckt att jag är så söt när jag sover.

Igår bad jag henne inte, och sen var jag vaken länge länge.
Imorse väckte hon mig klockan åtta.
Det är tydligen viktigare att teven inte funkar än att jag är söt.

Oh no you didn't

Läste precis min resedagboksbok. Den som min fina mamma och min fina pappa såg till att trycka upp till mig i julklapp.

Den är fin och jätterosa och innehåller så mycket minnen att jag nästan lipar varje gång jag ser den.

Kanske därför den har legat gömd under en hög skräp sen jag fick den. Det var liksom inte dags än.

Det var dags idag.

Och jävlar i min lilla låda vad jag saknar mitt gamla liv nu. Det är nästan på gränsen till bokaenbiljettnudirekt-mycket.

Jag vill ha en miljon vänner igen.
Jag vill gå ut varje dag igen.
Jag vill bli full och gå på strippklubb och dansa på borden igen.

Jag vill fan i mig till och med torka Evelinas matspill av spisen igen.

Jag borde ha låtit boken ligga i högen med skräp ett tag till. Jag är clearly inte distanserad nog än.

Nu äre natten

Jag ser alla bebisar runt mig och vill ha en egen. Mina vänner ler mot sina killar/tjejer med lyckan lysande ur varenda por, och jag längtar efter att få göra detsamma. Att få en egen familj liksom, fatta coolt.

Men ändå. Jag vill inte. Inte nu. Inte än. Jag är inte klar med mig än. Hur ska det få plats med någon annan då? Jag måste få andas, få roligt, få tränga ner mina rötter i någon mylla någonstans.

Hur glad jag än blir när jag ser mina vänner med barn eller sambos eller fina hus är jag ännu gladare att jag inte är dom. För det hade inte passat mig än. Hade jag varit dom hade jag varit instängd i en liten låda.

Jag behöver eftermiddagar som övergår till spontana middagar som helt plötsligt blir en fest och en natt och en väldigt väldigt trött morgon. Jag vill ha ett ställe att komma hem till som är mitt, bara mitt. Innan jag kan ge det till någon annan. Innan jag kan ta det från någon annan.

Men samtidigt. I en liten vrå av mitt hjärta så önskar jag att jag vore dom.

torsdag, februari 26

Mobilvett

Att använda en mobiltelefon är inte jättesvårt. Det finns dock dom som verkar tro att deras mobil gör dom unika. En egenskap de gärna och ofta demonstrerar för andra.

Dom använder knappljud. (Fler som irriterar sig)

Dom pratar JÄTTEHÖGT i mobilen runt andra.

Dom lägger upp telefonen som en trofé på middagsbordet.

Dom har på ljudet när dom är på bio.

Dom SVARAR när det ringer när dom är på bio.

Varje gång något av ovanstående händer vill jag ta fram en bazooka och bomba dom tillbaka till medeltiden.

Saker som man saknar när man jobbar som är långtråkiga när man är arbetsfri del 3

För- och eftermiddagskaffe.

Nej men om man skulle ta och läsa en bok kanske

Jag har tre till ju.

Hejdå världen.

Hej hej galenskapen.

My precious

I lördags beställde jag böcker från Amazon. Sju stycken, varav alla fyra i Twilight-serien. Jag har redan läst den första, men det ser ju fult ut i bokhyllan om jag inte har alla. Och den var billig, det var den.

I tisdags kom UPS med böckerna. I tisdagskväll började jag med den andra boken i serien. Igår onsdag, eller ja egentligen inatt halv fyra, läste jag sista raden i den sista boken.

Böcker kan i mitt fall jämföras med droger.
Jag hamnar i en annan värld.

Ibland är den läskig och krypande och jag kastar paraniodt blickar över axeln och tänder alla lampor jag kan. Ibland är den mjuk och fluffig och värmer upp mig inifrån. Den styr mina känslor och kan få mig att gapskratta för mig själv, eller låta stora tårar blöta ner mina kinder.

När jag läser blir jag arg om någon försöker avbryta mig. Jag vill inte prata med någon. Jag vill inte att någon ska störa den falska verklighet min bok har byggt upp.

Jag blir inte hungrig. Eller törstig. Och jag har inget behov av sömn.
Jag får withdrawals, vafan det nu heter på svenska, när jag inte läser. Igår när jag slet mig från läsandet för att laga mat till mamma hade jag en klump i magen och oroskänslor och var helt darrig. Det enda jag ville var att maten skulle bli klar och uppäten så jag kunde läsa igen.

Existerar Anonyma boknördar?

tisdag, februari 24

Not my cup of tea

Baka alltså. Inte min grej. Idiotsäkert recept, tydligen. Not so, säger jag.

Första kakan, glömde hälften av mjölet. Smaka sockerkaka med bismak av bakpulver.

Andra kakan, sockerkakakladdig. Grön i mitten efter ett par dagar.

Tredje kakan, smaka gott. Lite kladdig, men okej. Fast när jag tog ett bett av min rostade och omsorgsfullt iordninggjorda avokado kalkon å keso macka imorse trodde jag att jag bet av en tand.

Lugn i stormen. Det var bara en bränd solroskärna.

Man får vara tacksam för det lilla.

Ode to Vineyard

Vineyard. Bara en sunkig bar skulle vissa säga. En underbar oas, säger jag.

Att sitta med solen i nacken och titta på folk på en rätt obekväm trästol medan nån bimbo har väskan i ditt ansikte, det är livet det.

Att vinka lite åt den där söta bartendern och vips få in ett nytt glas med rosé aivyvodka eller kanske kaffe, det är livet det.

Att kindpussa vakterna och skoja om deras mustascher eller hårtofsar eller längd, det är livet det.

Men framförallt är det livet att kunna gå 5 minuter och sätta sig helt själv på en uteservering i visshet att det inom ytterligare 5 minuter kommer finnas minst 2 härliga bubbliga skrattiga kompisar brevid.

Lord, I miss it.

måndag, februari 23

Kräks

Idag har jag lekt med typ världens sötaste bebis.

Han log när jag kom.
Han skratta när jag sa FY.
Han spydde ner hela mig när jag sa hejdå.

Inte så värst väluppfostrat faktiskt.

Nu sitter jag och smider hämndplaner. Det går sådär. Hjälp, någon??

Gud som haver barnen kär

se till mig som arbetslös är.

Nu har jag äntligen fått ändan ur och producerat ett personligt brev som visserligen inte är av högsta kvalitet men som jag iallafall stolt kan säga det där har jag gjort. Eller, stryk stolt förresten.

Fy faaan vad tråkigt det är att registrera sig på olika jobbsiter. Att registrera samma jävla uppgifter gång efter gång efter gång tar på krafterna.

Man kan ju tycka att någon av min kaliber borde få jobb direkt. Det kan man.

Loser

Den enda tanken jag får när jag läser igenom min egen blogg är tragiskt.

Jag är arbetslös.
Jag bor hos mamma och pappa.

Det är inte många steg kvar till white trash-stämpeln alltså.
Det är det inte.

Saker som man saknar när man jobbar som är långtråkiga när man är arbetsfri del 3

Sovmorgon.

Innan mamma gick och la sig igår frågade hon hur vi skulle göra med bilen. Ja, jag har en snäll mamma som i princip har gett sin coola bil till mig. Vi kom överens om att hon skulle väcka mig så jag kunde skjutsa henne till jobbet. Det sista jag sa var jag behöver ändå komma upp i tid.

Jag vaknade halv elva. Mamma tyckte jag var så söt när jag sov.

söndag, februari 22

Cause I'm a book nerd, yes I am

En bok som får mig att gråta - My friend Leonard av James Frey.

En bok som får mig att tänka - Extremely loud and incredibly close av Jonathan Safran Foer

En bok som får mig att skratta - Me talk pretty one day av David Sedaris

En bok jag önskar att jag skrivit - No one belongs here more than you av Miranda July

En bok som som skrämmer livet ur mig - När sjöjungfrun sjöng sin sång av Val McDermid

En bok för tråkiga söndagar - Last chance saloon av Marian Keyes

En bok som är förunderlig - The wind-up bird chronicle av Haruki Murakami

Ja, alltså det finns en miljard andra som också är bra.

Saker som man saknar när man jobbar som är långtråkiga när man är arbetsfri del 2

Söndagar.

torsdag, februari 19

A blast from the past

Det är underligt hur snabbt en röst kan förflytta en från en världsdel till en annan. För tolv timmar sen sa jag att jag inte saknade Melbourne.

Nu skulle jag hugga av min högra arm för att få vara där.

Mästerkocken

Du kommer äntligen innanför dörren. Telefonen ringer, hunden skäller, barnet gråter och du håller på att kissa på dig. Du släpper väskan på golvet bredvid dina avsparkade skor och kränger av dig jackan på vägen till toaletten samtidigt som du mellan ihopbitna tänder väser men svara då förihelvete till ingen speciell. Om 20 minuter kommer middagsgästerna och du har varken torkat bort tandkrämsfläckarna på badrumsspegeln eller gömt undan din hög med senaste veckans skvallertidningar.

FAN! Maten. Den har du glömt att köpa.

Det är då mästerkocken flyger i dig. Du går fram till skafferiet och tar ut den där gamla tagliatellen som har legat och blivit seg i ett halvår. Du plockar ner en ugnsfast form och passar på vägen på att ställa stolarna tillrätta och dra en trasa över köksbordet. I kylskåpet hittar du Keldas tomatsoppa, lite chilisås och en gammal ostskalk. För säkerhetsskull får den halvsura gräddslatten också följa med. Och om du tittar riktigt noga ligger det väl en liten bit salamikorv och en nästan halv paprika där inne också?

Med armarna fulla använder du armbågen för att sätta på ugnen, 200 grader och snabbuppvärmning. Sen häller du pastan i botten på formen, river korven och paprikan i bitar lite hipp som happ och häller över soppan och matlagningsgrädden. Chilisåsen klickar du ut lite på måfå medan du försöker få din vanligtvis snälla unge att släppa djävulsgreppet om hundskrället som gnyr ynkligt. Du avslutar ditt mästerverk med att riva osten över formen och ställa in den i ugnen.

När svärmor 15 minuter senare kliver innanför dörren doftar det ljuvligt i huset. Och av det tidigare kaoset syns inte ett spår.

Saker som man saknar när man jobbar som är långtråkigt när man är arbetsfri Del 1

Att titta på dagteve.
Jag tittar ut genom fönstret och kan inte låta bli att förundras. Det snöar. Långsamt men målmedvetet faller snöflingorna mot marken, mot trädens grenar och tyvärr mot bilrutorna.

Det är så obeskrivligt vackert. Och jag har blivit ohemult sentimental sen min utlandsvistelse. Jag ser Sverige med den nyförälskades rosaskimrande glasögon. Men även utan dom, visst är det så vackert att det kniper i hjärtat när månskenet, eller okej gatubelysningen, gör att snön glimrar i natten?

Jag önskar så att mina fina vänner på andra sidan jorden kunde få uppleva lite hederlig svensk vinter. Och jag förundrar mig själv när jag inte längtar tillbaka. Jag vet att jag vill vara här.

Det, ska jag säga dig, känns rätt jävla skönt.

tisdag, februari 17

God bless the Australian Tax Office

Jag fick tillbaka 15000kr på skatten. Hipp hipp Hora! Kunde inte ha kommit lägligare.

Det är JAG som blir orättvist behandlad

Jag lånade mammas bil för att ta mig till jobbet för två, snart tre veckor sen. På bilnyckelringen sitter ganska väntat en husnyckel, så för att mamma skulle kunna komma in fick hon min nyckel. Efter detta åkte jag till Stockholm i 10 dagar utan några nycklar. När jag kom hem och mamma precis skulle gå hemifrån bad jag om att få tillbaka min nyckel så jag slapp vara instängd hela dan.

Men mamma hade ingen nyckel. Mamma hade aldrig haft någon nyckel. Mamma tyckte det var extreeeeeemt orättvist att jag ens kunde tänka tanken att hon skulle ha tappat nyckeln.

Jag försökte med logik. Jag försökte leta efter nyckeln i hennes jackor och väskor själv. Jag visade vartenda fack och ficka i mina väskor och jackor. Men nej, det var så fruktansvärt hemskt att jag anklagade henne för att ha slarvat bort nyckeln. Eftersom jag inte kände för tredje världskriget försökte jag släta över det hela och säga att vi båda väl kunde leta och bla bla bla. Det hjälpte naturligtvis inte och hon har kommenterat det hela varje dag och varje gång jag går nånstans eller går förbi nycketskåpet.

Jag har bitit mig i tungan och inte sagt något.

Idag, när hon kom ner för att säga godnatt undrade jag hur vi skulle göra med nyckel imorgon. Hon blev naturligtvis påmind om hur orättvis och dum jag är och började orera om att det inte kunde vara hennes fel för hon har under 51 år aldrig tappat bort någon nyckel. Jag vet, logiken haltar. Vid detta laget praktiskt taget skrek hon. Sen tog hon upp mobilen ur sin jackficka och gissa vad som låg där?

Nyckeln.

Alla bara tänker på sig. Det är bara jag som tänker på mig.

Alla vi som lever i harmoni här på jorden har fel och brister. Det råkar bara vara så att min mamma har fått alla de fel och brister som jag absolut inte tål. Ta det här med självdistans, ansvarskänsla och självkontroll tillexempel. Jag har hyfsad självdistans. Tre år med tio olika personer på typ 70 kvadrat i ett land långt borta har lärt mig självkontroll. Och ansvarskänsla, mjaao, den jobbar jag fortfarande på.

Grejen är att jag är 25 år gammal. Min mamma är 51. Hon har inget av ovanstående. Och vet ni vad som händer när man inte har det? Då blir man en martyr.

Min mamma skulle slå Jesus och grabbarna med hästlängder.
Min mamma skulle göra jihad avundsjuka.
Min mamma är the mother of martyrs.

lördag, februari 14

fortsättning

Okej. Jag kan inte sova (har stavat sova med å två gånger nu huuuu). Glömde nämna att Lidköpings älskade kommunalråd Kjell Hedvall var på Stadt. Hur han kan ha blivit förtroendevald hundraåttioelva gånger nu övergår mitt förstånd. Han kan inte prata. Han kan inte tänka. Han kan knappt stå. Och han kan definitivt inte skriva. Kolla. Inte för att jag är pro-sosse anyway, men den som röstar på honom kan definitivt inte ha alla hästar hemma.

Min bästa bästa är Fråga Kjell och frågan Hur är det med boozen egentligen??

Jag önskar att jag hittar på när jag citerar:

'Avseende sprit har jag inte druckit det på många år..Under de sista 20 åren har jag tagit 2 nubbar på midsommar och en på jul. Denna sommar smakade jag på en drink som heter mujito,,,jag gillade myntan,så numera dricker jag alltid en mujito.4 cl...sprit....om det är tvättsvamp så låt gå för det...spriten renar,,ler... Någon annan krog är Harrys har jag inte besökt på länge,det brukar bli en till två ggr per månad. jag dricker några öl under kvällen oftast till mat'

Han är en skam för alla som jobbar politiskt, enligt mig. Jag anser att en förtroendevald minst ska kunna 1) stava 2) meningsbyggnad och 3) vara konsekvent. Att vara sanninsenlig strider nog tyvärr mot en politikers natur. Kjellebrelle är ett typiskt exempel på detta eftersom jag ikväll med egna ögon såg vår käre kommunfullmäktige stödja sig mot baren för att kunna stå upp.

Det var allt för den här gången. Vi ses i nästa avsnitt.

Jag vill inte ha såna örhängen. Jag vill va spontan.

Om det är någon som undrar om livet är värt att leva, om det finns en framtid trots allt, jag råder er att gå till Stadt i Lidköping en fredagkväll.Oj,jagmenar Harrys eller Sallys eller whatever. Jag hade gärna kallat det en trip down memory lane. Men så är det I to the N to the T E. (vill gärna påpeka att jag är onykter och att min mellanfúckinslag inte funkar så man (jag) får BANKA ner den och jag är naken och ligger med dattan på magen å är muy sexy indeed)

På Stadt eller Harrys eller whatever möts man innan man ens kommit innanför dörrn av ett fullt härke som skriker och tigger om sällskap hem i en taxi. Till margretelund kanske ska tilläggas. Margretelund puts trash in white trash. Or ho in horrible. Or döden as in jag skulle hellre dö än bo där. anyhoe, ett kliv innanför de flashiga dubbeldörrarna finns allt du nånsin kan tänka dig inom kategorin trailor trash. Små barn med överblonderat hår som följer mooooodebloggarna slaviskt. Den här veckan verkar silkesklänningar med inbyggd bh och extra fokus på valkarna vara på modet. Faller inte det i smaken kan man välja mellan extremt överförfriskade Epakillar eller stureplanswannabe med silkesnäsdukar i bröstfickan. Modeblogg här också månne?

Nu trillade det ur typ en kristallbit ur tangentbordet och mellanslagsfan funkar perfekt. Que?

Jag saknar stockholm. Jag saknar lite klass. Jag saknar lite folk som vet hur man festar.

Nu ska jag däcka på min spikmatta. Nae. Det var ljug.

Nu ska jag däcka i min systers för mjuka säng.