torsdag, december 31

Kökstjänst

Vi firar nyår med pappa och mamma och pappas bästa kompisar hemma hos pappa. Dagen har bestått av sovmorgon, långfrukost och fotbad och sen ett jävla pillande i köket trots en enkel standardmeny med kött och potatis. Har försökt koka ner en flaska till rödvin (med lite annat jox i) till en rödvinssås i kanske två timmar? Den är fortfarande inte helt hundra och det kanske återstår en 3 dl eller så. Aja. Potatisgratängen står iallafall i ugnen, förrättsgeggan är gjord och köttet ska snart ut på luftning. Det blir nog ett bra slut det här också.

onsdag, december 30

Året som gått

Ja, jag fortsätter precis som så många andra med årssummerandet. Här kan man läsa om förra året och ännu tidigare finns här (2013) och här (2012) och här (2011) och här (2010).

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Gifte mig och blev preggers. Hoppas på att aldrig mer göra om det första och eventuellt göra om det andra nån gång i framtiden.



2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag tror inte att jag hade några nyårslöften faktiskt. Första delen av 2015 handlade helt seriöst ganska mycket om ren och skär överlevnad från ett stort stort stort kolsvart moln av sorg och saknad och identitet.

3. Kommer du ha några nya för nästa år?
Nä. Jag ska försöka vara en så bra förälder jag bara kan.

4. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jao. Som sagt så är jag ju över trettio så bebisfödandet sker ju relativt ofta nuförtiden.

5. Dog någon som stod dig nära?
Nej, thank god. Det räcker med död nu på jävligt jävligt jävligt länge.

6. Vilka länder besökte du?
Danmark (Köpenhamn), Tyskland (Berlin), Skottland (Edinburgh), England (Brighton med omnejd).

7. Är det något du saknar år 2015 som du vill ha år 2016?
Ja alltså förutom bebisen på utsidan av magen istället för i så nä? Slutet av 2015 har varit himla fint faktiskt.

8. Vilket datum från år 2015 kommer du alltid minnas, och varför?
25 april pga fick en äkta man och 18 augusti pga fick reda på att bebisen hade börjat bo in sig i lelle livmodern.

9. Vad var din största framgång 2015?
Det måste ha varit att jag kom ut ur mörkret. Att det gick och att jag faktiskt är mig själv fast jag inte trodde att den personen skulle finnas igen.

10. Vad är du mest nöjd med?
Att jag har valt en så jävla bra person att leva med. Han gör allting bättre.

11. Största misstaget?
Att jag har varit hemma lite för mycket kanske?

12. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nope. TA I TRÄ!

13. Bästa köpet?
Jag gissar att det är vår nya mom car. I mindre skala min Rodebjerkappa som jag hade på bröllopet och cirka varje dag efter det när jacka har behövts.

14. Vad spenderade du mest pengar på?
Bröllopet, hands down. Vi tyckte verkligen inte att vi hade ett extravagant bröllop på nåt sätt, men herrejävlar vad det kostade iallafall. Totally worth it och det är bara pengar osv.

15. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Min man, min pappa, min syster, mina kompisar och bebisen. Herrejävlar vad glad dom kan göra mig.

16. Vilka sånger/band kommer alltid att påminna dig om år 2015?
Jag kanske aldrig har lyssnat så lite aktivt på musik nån gång som under 2015. Men (förlåt för bröllopstjat) musiken som Fluru spelade vid vigseln kommer aldrig försvinna. Vi gick in till The book of love, hade You you you you you innan vigseln och Shine a little light efter och gick ut till Walk through this world with me. Jag älskar dom alla gränslöst.

17. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och? Början var jobbig, men ju längre in i året vi kom desto bättre har jag mått. Jag vill gärna att det fortsätter så.

18. Vad önskar du att du gjort mer?
Umgåtts med mina kompisar.

19. Vad önskar du att du gjort mindre?
Legat i soffan.

20. Hur tillbringade du julen?
Med Andreas, pappa, syrran, farmor, morfar, farbror med fru, moster, morbröder och en kusin hemma hos pappa. Det var skitmysigt och så himla fint hur mammas syskon är en del av vårt liv fast mamma inte är det längre.

21. Hur många one night stands?
Tio? Nä. Inga såklart.

22. Hur många har du nobbat?
Noll personer. Tänkte skriva att vigselring kanske är avskräckande, men tror att det mer handlar om att jag inte har träffat typ några nya personer i år.

23. Favoritprogram på TV?
Får Homeland räknas som TV-program? Isåfall Homeland.

24. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Vi har ju pratat om det här förut, hat är inte bra kids. Don't hate.

25. Bästa boken du läste i år?
Jag har läst så fruktansvärt lite böcker i år så jag skäms nästan lite. Det kan bli mitt nyårslöfte för 2016; börja läsa böcker igen för helvete. Kommer inte på nån fantastisk läsupplevelse så pass då I guess.

Bring on 2016 och gott nytt år till er allihop!

tisdag, december 29

Älskar ledigheten

Okej så nu är jag såpass ledig så jag precis bkade två sorters småkakor och lade mig på golvet i köket framför ugnen när dom gräddades.
Hag kom precis hem från en tur till lampaffären och Mio med pappa. Varje gång jag är här mår jag så himla bra. Det är så mysigt och lugnt och framförallt så är det annars ständigt dåliga samvetet över pappas ensamskap såklart helt borta. Jag kan nästan inte berätta hur skönt det är. Mammas närvaro här är också lättare att bära nu, lite mysig till och med. Den var jobbig i början. Alla ställen hon har suttit på, alla blommor hon har pillat med, hennes doft i badrumsskåpet. Det var lite för svårt att liksom värja mig där i början, då när allting var så extremt påtagligt ändå och sorgen så djup och så grund samtidigt. Nu när den är mer molande och minnena inte uteslutande är från den sista sjukdomstiden utan släpper igenom det fina, dom mjuka, alla skratt så är det istället fint. Jag går och letar i kokböckerna efter hennes handstil, klappar på hennes plats i soffan och öppnar badrumsskåpet på vid gavel när jag är på toaletten och jag saknar, längtar, minns. Det var ju inte så här det skulle bli, men den här verkligheten fungerar den också. Den är också ett liv. Den har också en mening, tvärtemot vad jag kände där i våras när mörkret helt tagit bort min livslust. Jag skrattar från magen igen. Inte heller det går förmodligen att beskriva storheten i.

söndag, december 27

Med vänlig hälsning, ej lydigt preggo

Saker jag skiter i while pregnant:
Min vikt. Förstår på allvar inte det här jävla vägandet/viktpratet eller vad det egentligen ens ger nån ever. Lite blodprover och urinprover och blodtryck och ultraljud och magmätningar och bebishjärtljud talar ju i fakta, vikt gör det inte. Jag vet folk som har gått upp massor och mått bra och folk som har gått upp lite och mått bra. Folk som har varit smala innan och tjocka innan. Oavsett hur deras graviditeter har fortlidit så är det inte vikten som har visat något avgörande utan helt sonika andra tester. Jag har frågat barnmorska och överläkare om vad exakt det visar att följa vikten och so far har jag inte fått nåt annat svar än det kan vara en indikation, men det är väldigt individuellt vilket på nåt sätt får mig att tänka att om det är så individuellt så är det väl egentligen ingen pålitlig indikation? Jag väger mig såklart hos barnmorskan eftersom det just nu är en del av protokollet, men jag vet inte resultatet för jag har bett att få slippa veta om ingenting händer som gör att jag måste.

Min andra sak som jag skiter i är kostråden. Ingen alkohol eller tobak i den här kroppen pga i mitt tycke bevisade negativa följder och small sacrifice to make, men i övrigt? No shits given. Jag tog upp det här med listeria med min barnmorska eftersom det typ är 1 fall om året varav inte ens hälften går att härleda till vad kostråden avråder från och hennes reaktion var att rycka lite på axlarna och säga att oro har betydligt fler negativa och konstaterade effekter än en bit mögelost om man nu är sugen på det. Så jag har ätit kött medium rare och mögelost när andan har fallit på och valt att inte ha ett uns av dåligt samvete.

Det här är ingen preach för att Alla Måste Göra Som Jag, utan mer ett försök till balans i det som verkar vara en ständig ström av förmaningar. Det här funkar bra för mig liksom.
För övrigt så sjukt besviken på Serial S.02. Den känns väldigt amerikaniserad för inte kan nån utanför USA bry sig det minsta om vad en idiotperson gjorde eller inte gjorde i ett idiotkrig och huruvida han kommer få sitta en stund i fängelse eller inte? Hade peppat monumentalt inför första avsnittet och somnade nästan half way through. Plus så himla dålig ljudupptagning på alla telefonintervjuer? Snyft.

God jul i efterskott!

Ligger i min killes min mans barndomssäng och vilar och kollar på magen när den studsar runt av vilda bebins förmiddagsgymnastik. Vi har firat jul med hela min släkt och sen tagit bilen till Örebreu och käkat INGEN JÄVLA JULMAT! med hans familj. Här är tempot lägre än noll och det är så jävla gött. Jag kanske ska duscha och vi ska fika med några kompisar och sen kolla ikapp dom senaste två avsnitten av Homeland och där slutar väl planen ungefär. Imorse nätshoppade jag drömgrejer på rean och jag kommer väl grina när fakturan kommer, men jag har faktiskt gått och dregglat över en klänning sen tidigt i höstas och kände ett starkt unn. Funderar på att blunda lite till över privatekonomin och klicka hem mer grejer. Mmm...köpa saker.

fredag, december 18

Nutid

Jag såg precis bebin sparka i min mage. JAG SÅG PRECIS BEBIN SPARKA I MIN MAGE. Om ni undrar vart jag befinner mig den närmsta tiden så ligger jag i soffan och stirrar stint på min egen mages kurva i hopp om att få fnittra förtjust igen.

Glömsk (15+4)

Igår när jag ringde till pappa för att önska grattis på farsdag satt jag i min vanliga plats i ett soffhörn i vardagsrummet med benen i soffan framför mig. Medan jag väntade på att han skulle svara tittade jag neråt och ba men vad i helvete?! När blev jag så jävla tjock? och glömde liksom av att magen står ut för att det ligger en bebis på cirka 15 centimeter där inne.

torsdag, december 17

"Jag älskar bebisen" (14+2)

Han är ju en känsloprick min man. Han är lättrörd och har nära till den halvan av känsloregistret som går åt det positiva hållet, vilket innebär att han nästan alltid tycker att allt är kul och bra och mysigt och härligt och så framförallt; han tycker om nästan alla människor (unlike vissa andra ehum). Han älskar mig och ibland ÄÄÄÄÄÄLSKAAAAAR han mig (när han har druckit vin eller är extra gullig) och jag älskar (förutom honom) just att han säger det minst en gång varje dag. Jag har aldrig tyckt att just kärleksuttryck går att överanvända i verkliga livet så länge det sägs med mening. Det finns ju ingenting som gör att själva känslan urholkas bara för att orden uttalas. Tycker jag. Jallefall, igår när vi skulle somna och jag gnällde lite över att Bollen knölade och var ivägen så sa han jag älskar bebisen och jag visste liksom inte vad jag skulle svara. Alltså jag vill ju verkligen att Bollen ska fortsätta att växa och bli tjock där inne och jag ser fram emot att få se vem hen är, men alltså jagälskar inte än. Och det är måste ju också få vara okej, fast jag kände mig som en usel person som ba eh oh-keh-j. 

Ny vecka! (och en liten gravidapp-genomgång) (14+0)

Nu plingade det i min telefon med ett Ny vecka! Pyret har alltså gått in i vecka femton och pyrets mamma börjar bli lite OMG! *kryssögd smiley* Jag har för övrigt 3 olika appar, 1177s egna (tråkig, men neutralt informativ), den där lila som alla alltid postar % och sånt från med det fantasifulla namnet Gravid App (särskrivning and all) som jag egentligen avskyr pga pissig information i partnerfliken. Dom får fan minuspoäng för att ha en partnerflik när den ändå bara handlar om att tänka på att din partner har det lite jobbigt eller ha tålamod för hennes nycker eller det kan vara svårt att knyta an, men det kommer...nog. Okej, det där efter sista kommatecknet var ev-en-tu-ellt min egna fantasi, men det känns typ så. Enda anledningen till att jag har den är just att den räknar % av total graviditet på ett tydligt sätt (och för att alla har den...). Min sista, och bästa, app är Ovia Pregnancy. Den är på engelska, men informationen är lätt att ta till sig. Det enda är att man får ha visst överseende med att vissa grejer som föräldraledighet och/eller doktorgrejer inte kanske riktigt är applicerbart till 100%. Åh! Och så ska man GE FAN I att använda den där mat-track-funkionen pga ger enbart superdåligt samvete slash ätstörningssignaler. Men i övrigt kan man se hur stor bebisens hand är en viss vecka, jämföra hen med gulliga djur eller leksaker eller parisian bakery (Your baby is now the size of a small macaron *dör gulldöden*). Vår bebis är den här veckan lika stor som en mus/napoleonbakelse/squirtgun. Naw. En annan bra grej är att man kan döpa sin unge så texten anpassas efter det samt att den kör med både han/hon i beskrivningarna. Hen verkar inte riktigt existera i den amerikanska världen än, men it's good enough.

I övrigt är hen där inne tydligen 10-14 centimeter den här veckan. WHAT THE FUCK!? Den har ju varit yttepytte svinlänge och nu ba nä, men jag är väl som en colaburk då. Inte så jävla konstigt att magen står ut eh?

tisdag, december 8

Sak jag inte trodde att jag nån skulle göra

Sitta och imprinta min doft i en liten tjugocentimeters gris i tyg så bebin ska "känna igen doften".

söndag, december 6

Fick låna Martina Haags Det är något som inte stämmer av Alltfinnsredan när vi vuxenvardagsfikade förut och åkte direkt hem till soffhörnet och läste ut den på en timma blankt och herrejävlar vad jag vill tvinga Andreas lova på heder och samvete att aldrig aldrig aldrig lämna mig. Att aldrig aldrig aldrig skiljas. Att vara min människa för fucking all framtid.

Jag är inte vilt förälskad i min man. Jag får inte hjärtklappning när jag ser honom, inte sug i maggropen heller. Det händer att jag googlar snabb+skiljsmässa när vi har bråkat/bråkar och jag verkligen inte kan se hur vi nånsin ska kunna leva ihop en enda liten timma till. Jag är inte hans bättre hälft och han är inte min, vi är två egna personer. Men han är mitt team. Han är min trygghet min värme mitt lugn. Han får mig att skratta varje dag och när han tittar på mig ibland så måste jag gråta lite för den blicken är så jävla varm och mjuk och fin och har så mycket leende i ögonvrårna så hela min varelse liksom blir luddig i kanterna av gull.

Jag skulle klara mig utan honom, men jag kan inte tänka tanken utan att få lite panik. Jag vill inte leva utan honom. Jag vill inte vara förälder utan honom. Jag vill inte ha en egen lägenhet där inte han är, inte äta middag med nån annan varje kväll, inte lägga mig i en säng där inte han sover.

Fy fan för kärlek som tar slut.

fredag, december 4

Lyssnar på julmusik på jobbet. Alla julhatare är borta och jag och min kollega sittdansar och skrattar. Alltså jag gillar mitt jobb så himla mycket och jag gillar dom jag jobbar med så himla himla himla mycket. Dom är smarta och bra och gör mig glad varje jävla dag. I övrigt såg jag förut en man som åt frukt med kniv. Folk som äter frukt med kniv direkt från knivbladet gör att jag tänker på Crocodile Dundee. Folk som äter frukt med kniv får mig också att tänka på att jag själv tycker att det är rätt gött att äta frukt med kniv så nu måste jag köpa äpplen på vägen hem.

Helglistan!

Vad åt du till frukost? En ciabatta med ost, en halv vitamin well och en kopp kaffe.

Vad har fått dig att skratta i dag? Min chef och min kollega och Andreas. Jag skrattar mycket nuförtiden. Det är fint.

Vad har du på dig just nu? Borde förmodligen ta bort den här frågan när den kommer eftersom svaret without fail är följande: svarta strumpbyxor, svart trikåkjol, svart halvgenomskinlig blusgrej, håret i lilla my-tofs.

Hur ser resten av dagen ut? Ja, alltså jag lär väl jobba fram till klockan fem iallafall.

Vad händer i kväll? Då lär jag väl vara hemma och se på film som vanligt. Längtar lite efter att hänga med Andreas en hel helg faktiskt. Jag gör ofta det i slutet av arbetsveckan.

Och i helgen? Pratade lite löst med Allt finns redan om att ses pga så himla längesen och jag längtar efter henne, men ett bestämt svar på var/när/hur försvann liksom i mängden andra sms som skickades under dom tre timmarna som vi mer eller mindre sms-hängde igår. Andreas berättade när han kom hem igårkväll om att vi ska käka middag med Robert och Julia och deras unge imorgonkväll så jag antar att jag också ska göra det. Andreas pratar också om att måla om i sovrummet, vilket egentligen inte innefattar mig i nån större mängd än att jag ska välja ut vilken färgjävel vi ska ha, men jag tycker ändå att det känns jobbigt. Vill hellre gå på stan och pilla på julklappar.

Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan? Att jag och Emma Esteban änt-lig-en fick till en dejt och när min chef hade varit på vinlunch och kom tillbaka och var på väldigt bra humör. Och igår när Andreas kom hem lite packad och vi fick en fnissattack av nåt internskämt.

Och det tråkigaste? Väderjäveln. Hatar fan plusgrader. Ge mig kallt och sol.

Helgens tre bästa låtar? Har lyssnat på cirka noll musik med flit det senaste...året så jag vet inte? Förmodligen nån julmusik pga gravidjulpsykos.

Hur lyder dina tre senaste sms?  Väljer att tolka det senaste från de tre olika personerna i topp av av inkorg för annars skulle alla tre vara från samma person.

1/4 del avklarad! från min kompis som också är preggers.

Den där emojin med en gul tjej och en gul kille som pussas från Andreas appropå att han var lite full och längtade när han drack öl igår.

Hah glad emojigubbe okej från en av mina anställda appropå att jag hade råkat schemalägga henne på två platser idag och sen tog fel på dagar på hennes semester och till slut gav upp och skrev Ignorera mig bara. Jag är ju dumihuvet. Sätter således inte nån prestige i att vara nån större förebild för vår personal.

Vad dricker du i helgen? Bubbelvatten, kaffe, apelsinjuice och förmodligen julmust.

Och tiden bara rinner iväg ja (13+5)

Jag var tvungen att öppna en app och kolla vilken dag jag var i när jag skulle skriva rubriken. Man kan säga att the novelty av den här graviditeten lite har gnagts av. I början tror jag att jag kollade apparna kanske en gång i timman och nu kanske en gång i veckan när telefonen piper med en notifikation om ny vecka. Trodde aldrig jag skulle bli så laissez faire:ig, men mirakel kan hända osv. Det var så himla mycket oro som föll av där på ultraljudsbritsen. Först och främst när barnmorskan ba och där är hjärtat och sen när hon pekade på två ben, här är en arm och en till och här....här är två hjärnhalvor också. Alltså den har klarat sig så här långt och verkar ha två av det den ska ha två av och hjärtat pickar och den var helt sprattlig och vild och min mage putar och vi har nästan helt passerat vecka 14 och missfallsrisken är nu rätt så minimal (ta i trä osv) så nu börjar jag liksom fatta att vi med väldigt stor sannolikhet faktiskt kommer få en bebis. IIIIIH EN BEBIS GULLEGULLEGULLEGULL.

Jag mår fortfarande alldeles utmärkt. Mer utmärkt när jag och Stina var i Edinburgh och jag var utomhus och uppe och rörde mig hela dagarna än nu när jag ägnar nästan alla dygnets timmar åt att sitta eller ligga, men jag måste ändå erkänna att det har varit en oerhört soft graviditet so far. Ja, jag vet att det är lylligt och jag är tacksam för varje dag som det fortsätter. Jag är dock jävligt slemmig i halsen, liksom under svalget, och ibland äcklar det mig så mycket att jag får kväljningar. Jag har absolut ingen aning om varför, men nu ska jag gå till apoteket och köpa nåt mot sura uppstötningar och hoppas att det hjälper. Inte för att jag har sura uppstötningar, men det kanske är samma hormon som slappnar av magmunnen eller vad det är som ställer till mitt slem. Ja, förlåt för graphics.

I övrigt så har jag gått in i nån OKEJ NU FIXAR VI ALLTING SOM BEHÖVER FIXAS-mode. Gjorde en lista igår och oh lord, vi har lite jobb framför oss. Det tog tre år för mig att välja soffa pga utbudet och jag har aldrig lyckats köpa en ipad (jag tar en sån eller ska jag ändå köpa en så kan jag ju likagärna ta en sån med simkort och ska jag ändå betala x kronor så kanske jag ska köpa en med mer GB och HELVETE VAD DYRT DET BLIR JAG KÖPER INGET) så det här med att vi nu måste köpa en ny bil känns...oöverstigligt. Men men. Vill helst få plats med barn och barnvagn och inte livea sjuttiotal och stoppa in ungen i en korg i baksätet utan bälte.

Så gick en vecka osv (11+6)

Jag har fått en mage som inte går att bortse ifrån ens med ens bästa fantasi. Det gör att den värsta oron börjar försvinna lite. Det och att vi snart är i vecka tretton och jag inte ens med min vildaste fantasi kan känna nåt ont eller blod eller obehag och magens putande verkar ju ändå lite som att det bor nåt där inne. Vi ska på ultraljud på torsdag och jag gissar att vi kommer få reda på det då, men just nu känns det för första gången lite mysigt och hoppfullt.

tisdag, december 1

Hur mår du? (11+0)

Jag och Andreas och den där lilla magen packade ett par väskor och drog till Berlin lördag till tisdag. Det var extremt avslappnat och trevligt. Jag sov middag varje dag till exempel. Det var gött. Vi åkte till hotellet som vi bodde på på smekmånaden bara för att det är så jävla göttigt och det var precis lika göttigt den här gången. Personalen kände igen oss och blev helt lyckliga när vi berättade att vi inte kunde hålla oss borta. Det var gulligt och herreguuuuud vad mycket billigare det är att äta lyxmiddag, eller any middag i och för sig, när en inte dricker alkohol. Gravidmässigt är jag inne i nån form av jag vet inte men mellanperiod? Jag känner tillräckligt (ömma tuttar/kissa på natten/pet i livmodern) för att tänka att jag nog är preggers, men inte så mycket så att det tar upp all min tanketid längre. Har till och med slutat komma ihåg att gå in på apparna och kolla. Om ungen lever och har det gött där inne så gör den ju det och om inte får vi reda på det på ultraljudet nästa torsdag.

Vi pratade en del om föräldraskapet när vi var borta. Fyra dagar oavbrutet umgänge gör ju att det finns en hel massa massa tid att prata om grejer på och jag funderar rätt mycket på det här med att vara förälder vs att vara mamma. Att bli förälder skrämmer mig inte alls. Jag ser till och med fram emot att bli det. Mamma däremot? Not so much. Kraven som följer mammarollen känns inte alls samma som dom som kommer med föräldrarollen. Förväntningarna och allt tyckande är fortfarande väldigt koncentrerade kring mamman och det finns oändligt antal ställningstaganden, alla med sina förespråkare, där nån alltid oavsett vad man väljer kommer tycka att det är fel val. I en del grejer känns det som att det jobbigaste är att stå för sitt val och inte valet i sig självt och det känns så jävla snett. Jag skulle önska att det fanns nån form av lexikon för all things parenting. En bok helt utan en massa tyckande där allting bara är beskrivet rakt upp och ner. Vi kan ta det här med matande som exempel. Jag är inte helt hundra på att jag vill amma alls och/eller helt. Jag skiter fullständigt i vad andra gör så det är no judgement, men jag vet inte om jag vill/tror att det är bäst för oss. Det hade därför varit sweet om information om hur matande funkar och vad man ska tänka på fanns att tillgå på ett samlat, enkelt och odömande sätt för att undvika att behöva googla och försöka låta bli forum med en jävla massa tyckande.