söndag, december 31

Mina barn sover. Jag sitter i hörnet på pappas enorma röda soffa precis mittemellan dom. Den ena inlindad i typ tre filtar, varm som en kamin, och den andra utfläkt med tröjan uppdragen och bar mage. Den ena yvig, sprudlande och alltid på. Den andra försiktigt nyfiken, iakttagande och lugn. Den ena mörk, den andra ljus. Bägge nu stilla med djupa susiga andetag. Jag har gjort dom här. Jag vill stå på ett berg, längst ut på en klippa och skrika JAG HAR GJORT DOM HÄR! Att vara deras mamma är en mjuk bomullsbädd är en piskande vind är en vrålande orkan är en böljande lavabädd är oändligt.

lördag, december 30

Året som gått 2017

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Alltså det har ju inte direkt varit det mest händelserika året sett till händelser utom familjen, men jag födde barn medelst kejsarsnitt. Det har jag aldrig gjort förut även om jag önskar att jag hade varit smart nog att stå på mig om det även första gången.

Höll du något av dina nyårslöften?
Måste kolla om jag hade några...eh jaha ”jag ska börja gilla min kropp”. Uhm typ? Mer än innan iallafall. Jag kan titta på mig själv i spegeln när jag är naken och kanske inte känna WOWSIE men iallafall ett ah well, en kropp är en kropp är en kropp större delen av tiden. Att få två barn på kort tid som tjock skapar inte direkt aftonbladets superkropp trots att den verkligen är en sådan, egentligen. Ville tydligen också ha ensamtid och en redig fylla. Ensamtid gick ju rätt bra iom att jag jobbade men en redig fylla fuckade ju ur redan i januari när jag blev preggers.

Kommer du ha några nya för nästa år?
Alltså jag tyckte gilla min kropp-grejen var bra så vi fortsätter på den. Sen ska jag begränsa mitt godisintag till då och då och njuta av det istället för att länsa skåpen varje kväll come eight o’clock i nån form av MÅSTE HA SOCKER GE MIG SOCKER-hets. Skulle faktiskt vilja börja träna också men ja nä det kommer ju förmodligen inte hända pga livet osv.

Blev någon av dina kompisar föräldrar i år?
Japp, fyra kompispar. Också vi dårå.

Dog någon som stod dig nära?
Alltså så makaber fråga det här, men nej och let’s keep it that way.

Vilka länder besökte du?
Spanien. Charterfest på Mallis pga småbarnsförälder.

Är det något du saknar 2017 som du vill ha 2018?
Mja, nä jag vet inte. Mer tid kanske? Men det kommer ju inte hända. Skulle vilja ta mig mer tid att läsa och kunna behålla koncentrationen. Vill också ha en redig fylla med Andreas sans barn.

Vilket datum från 2017 kommer du alltid att minnas och varför?
18 oktober pga då kom mitt ljuvliga barn till världen helt frisk och gosig och alla mina worries försvann.

Vilken var din största framgång 2017?
Framgång och framgång men att vi fick ett barn till slår väl det mesta? Och att jag och Andreas är ett förjävla bra team som är rätt bra på att ta tillvara på och liksom njuta av vardagen. Känns som en bra grej med tanke på att Livet Med Barn (TM) består av ca 250% vardag.

Vad är du mest nöjd med?
Ahmen se ovan. Barn, man, att jag ändå var rätt glad under graviditeten. Att förlossningen blev så bra.

Största misstaget?
Jag vet faktiskt inte. Inget? Tycker det har varit ett bra år.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nope. Nu håller vi det så, okej?

Bästa köpet?
Uhm, vet ej. Har inte köpt så mycket grejer i år faktiskt.

Vad spenderade du mest pengar på?
Mat, blöjor och räkningar. Så spännande. Och Mallisresan förresten, om vi tänker enskilt köp.

Gjorde något dig riktigt glad?
Allt? Nä, men alltså det har varit ett riktigt bra år på glädjefronten. Jag har haft kul på jobbet. Ellen är en fantastisk liten person och Andreas och jag har hängt mycket och kunnat prata med varandra trots småbarnsgrejen.

Vilka sånger/band kommer du komma ihåg från 2017?
Fan typ inga? Astrid Lindgren-sånger, babblarna och diverse ledmotiv är ju knappast nåt att skriva hem om. Jag lyssnar sällan på musik, eller nåt alls faktiskt. Jag föredrar tystnad framför allt.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Så så mycket gladare. Jag känner mig som mig själv igen. Det är härligt.

Vad önskar du att du hade gjort mer?
Jag vet inte? Umgåtts mer med folk kanske? Läst mer definitivt.

Mindre?
Hängt tvätt. Tyvärr oundvikligt pga är vuxen och då måste man.

Hur tillbringade du julen?
Hos pappa med Andreas och barnen (haha, barnEN) samt min morbror och hans son.

Hur många one-night-stands?
Kanske borde ta bort den här frågan eftersom jag planerar att aldrig mer ligga med nån annan än min man. Det var liksom över fem år sen jag hade mitt sista engångsligg.

Hur många nobbade du?
Samma här kanske? Är liksom inte i situationer där jag behöver nobba nån längre.

Favoritprogram på teve?
Öh, dumglor så mycket så det är svårt att säga. Men Escape to the country går ju hett hemma tillsammans med alla andra brittiska bygg-köp-renovera-program. Började även kolla på Blacklist (yey!) men i övrigt är det gamla trotjänare som På spåret, Game of Thrones, Designated Survivor, Modern Family bla bla bla.

Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nä. Alltså jag hatar inte människor.

Bästa boken du läste?
Jag läste typ tio böcker i år varav fem var Camilla Läckberg och dom andra diverse topplisteböcker för att bredda mig. Alla utom Läckbergs böcker tråkade ut mig enormt så jag säger hennes bok ”Häxan”. Ska ta tag i läsningen 2018 *lovar*.

Happ, då var vi klara. Jag har inte sovit ordentligt sen typ hösten 2015 men känner mig lyckligare än nånsin. Jag vill fortsätta vara gift med Andreas. Jag tänker inte vara gravid ett år till. Okej nu vaknade hostan hostansson här.

Gott nytt år på er allihop!!

söndag, december 24

God jul!

Vi har haft en fantastisk dag. Jag säger det både med en stor glädje och ganska stor lättnad. Att ha jul efter mamma är liksom...svårt. Och fast både pappa och Andreas hjälper till så hamnar mycket på mig. Kanske för att det känns viktigt, eller är viktigt för mig, att bibehålla julen som den var så gott det går. Kanske för att jag är tränad att se vissa saker som verkar gå männen i min familj (bless their souls) helt förbi. Kanske är det en personlighetsgrej. Alltså jag menar inte alls att gnälla om ojämställdhet för Andreas drar verkligen sitt lass, men det är ju min familj mina traditioner mitt hem och utan mamma som alltid har drivit allt så är det jag som står där och planerar och delegerar och fixar. Och pre-kids har det nästan enbart varit roligt och förra året hade vi bara en unge och min syrra var också hemma men med Skrällen på sjukhumör och en till bebis har julkänslan här mest varit MEN HERREJÄVLAGUD KAN JAG FÅ EN SEKUND IFRED?! Men kanske tack vare arbeit machts frei-planeringslistan och mest på grund av att jag helt enkelt bara sänkte ribban och sket i om dukningen var pinterestvänlig, att vi hade tända ljus och att det var bortdukat och städat i köket när vi delade ut julklappar så har det inte ens känts det minsta stressigt. Plus Ellen har varit rakt igenom LJUVLIG hela dagen och Nils har sovit eller legat och flinat nånstans. Alla vuxna åt mat varm (!) tillsammans (!!!!). Maten blev svingod, min bestod till 70% av vegetariska grejer (vegetarisk ”sill” på inlagd aubergine, smörstekt brysselkål, rödkålssallad med äpple och broccoli med dressing på clementinjuice, sumak och chili, surkål och gravad avokado). Så jävla gött. Blev inte ens svimmätt. Fick superfina julklappar av Andreas, ett armband från Skultuna och matchande läppstift, läppenna och nagellack från Chanel. Jag älskar honom för att han har ansträngt sig för att hitta nåt som glädjer mig i vardagen. Nu sover alla och jag sitter i soffan med Nils vid fötterna och slökollar på En prins i New York och för-kollar reaprylar.

God jul på er allihop! Hoppas ni hade en minst lika mysig dag som vad jag hade!

onsdag, december 20

Friskstugan

Skrällen är frisk (-are) nu, halleluja (har ALLTID trott att det heter halleluLja och är nu sur varje gång jag skriver det ordet), och förutom att hon typ vill gå och lägga sig klockan fem (vi lägger henne åtta) och att hon fortfarande är sjukt lättkränkt så har det def-o varit en mycket bättrw dag idag. Hon pratar iallafall oavbrutet och härmar precis allt vi säger och sätter ihop ord till egna meningar och blir så stolt så stolt när vi förstår. Jag kanske fattar 80% av det hon säger, Andreas gissar att han förstår 45% och pappa kanske fattar 20, men det blir bättre och bättre varje dag. Allas vårt nya favoritord är iallafall hallon hannón och helt i kombination med det urgulliga meeera. Ida ha meeeeera hannón mamma?! Ja, hon kallar sig själv för Ida (när hon inte är katten Gittan vill säga). Ja Nils då? Han verkar ha kommit ur sin senaste faaaas och kom ur den som en babblig liten sol. Han älskar all form av luftventil/fläktfilter, att höra oss prata och "Det var en gång"-trollsången. Och han hatar att älska sin napp. Andreas beskrev det oerhört träffande häromdagen med ett kommer du ihåg när facebook hade relationsstatusen it's complicated?Det är Nils relation till sin napp.

På tal om jul då så har vi gjort en lista på det som ska ordnas innan jul men idag blev vi också tvungna att göra dagsscheman för varje dag fram till jul. Och tvungna för att jag känner mig så O-ER-HÖRT stressad över att vi typ inte hinner nånting på en dag, att Ellen blir understimulerad (och därmed rätt vidrig i sin gnällighet), Nils blir bortglömd och allt kvar att göra i panik på julaftons morgon. Så dagsschema it is. Regeln är för övrigt att den som nattar lagar middag och den andra lunch. Imorgon ser det t ex ut så här:

Nattningar: Andreas
Förmiddag: åka till mammas grav plus blommor, titta på djuren med Ellen
Lunch: grönsakssoppa med varma mackor (Linn)
Eftermiddag: baka pepparkakor och göra julgodis, göra vegetarisk sill
Middag: Ernst-kyckling med ris (Andreas)

Vissa kanske blir helt GAPANDE MUN-EMOJI och ba eh okej och det där är ostressande?!!! Ett fkn schema på ledigheten?! Men alltså om vi inte skulle göra en lista, om vi inte skulle göra ett schema så hade typ 80% hamnat på mitt bord tillsammans med ungefär 250% av oroandet. Jul är ju en jävla jämställdhetsfälla och jag (viiii, Andreas är med på tåget) vägrar acceptera men det är inte så viktigt för mig såatteh...-grejen. Får ju givetvis smärre hjärnblödningar av plötslig ilska pga diverse småsaker ändå, men jag slipper iallafall ha axlarna ovanför öronen och huvudet fullt av snurr och maggropen fullt av dåligt samvete. Nu blir det förhoppningsvis lugnt (hahahahaha vi har två typ bebisar) och mysigt stället för *biter ihop* *martyrgör allt* *googlar skilsmässa* *kastar julklapparna*


Såatteh, nån annan survivalstrategi så här i juletider?

Åh! Firade för övrigt att Andypants signade ett nytt jobb idag. Från och med 9 januari är jag ensam med Nils på dagarna och vi går in i den ljuvliga perioden med tre inkomster (han tog en jävligt bra/lång deal på sitt förra jobb som har gett oss tre månaders ledighet ihop samt en massa extra stålarz). Hurra hurra hurra!

måndag, december 18

Jaha så dryga tre veckors förkylning hos samtliga har nu (eventuellt) kulminerat i magsjuka. Ellen har haft feber sen i lördags, 39-graderish igår och typ inget idag men hon vill äta ungefär ingenting. Igår kräktes hon framför teven men vi tänkte att det var febern plus slemmig utlöst av att hon satte i halsen. Plus hon verkar ha skitont i munnen och har inte mindre än tre kindtänder på väg igenom. Bajsade gjorde hon i fredags och sen, äntligen, i förmiddags och vi ba phew! Sen kom laddning två här under eftermiddagen och euw! och nu spydde hon vid läggdags när hon fick mjölk. Inte hysteriskt men ändå ett ynkligt näj och sen kräks på pyjamas och snutte och i sängen.

nä mamma pillde dä mamma tåtta dä mamma? Ja, älskade vännen, vi torkar där.

Så svårt att veta om det är magsjuka, grejen att hon inte har käkat nåt sen i fredags (förutom lite mjölk några gånger per dag) och åt oliver och drack ramlösa och fick alvedon (motvilligt). Plz håll tummarna för det senare så vi slipper smitta Nils, två månader dagen till ära. Andreas som är immun mot magsjuka ska sova i ett annat rum med honom inatt just in case, men frågan är om det hjälper, should the shit (literally) hit the fan.

torsdag, december 7

Haha, där fick jag för det. Ligger i soffan 01.25 eftersom Nils verkar ha nån form av magknip och bara sover ovanpå mig på mage och skriker helt hjärtskärande så fort jag försöker lägga ner honom hur tungt han än sover innan. Jag har fått nån form av eksem på knäna och armbågarna och det kliar NÅT SÅ INNI, givetvis som mest nu när jag inte kan klia tillbaka. Och jag är förkyld och hostar hela tiden.

onsdag, december 6

Nils sju veckor

Oh my lord vad tiden går fort! Nu, eller imorgon om vi ska vara petiga, är vårt yngsta (och sista?) barn redan sju veckor. Vi var på BVC igår och han har sprängt 5 kilos-gränsen och sträcker gärna ut sig i hela sin 60-centimetersprakt. Det känns som om han är så mycket större än Ellen vid samma tidpunkt men det skiljer ju inte mer än ett par centimetrar och några hundra gram. Bebisversion 2.0 är en ren fröjd att ha med att göra. Vi som trodde Ellen var en lätt unge kollar nu på varandra och ba eh eller? Den här vaknar en (1) gång på natten, somnar vid tio på kvällen och förutom ett morgonmål vid sjusnåret sover han gärna till nio-halv tio. Sen är han vaken en stund, ligger och jollrar och ler och petar och kollar och sen somnar han om. Han började svara när vi pratar med honom häromdagen och igår satt vi en halvtimma på köksgolvet och konverserade om olika ting (jag sa ooooh och aaaaah och han log och sprattlade t ex). Den här versionen är också himla smidig i att han somnar så fort han blir vaggad, sitter i babysitter som gungar, åker vagn eller sitter i bilen. Han käkar kanske dubbelt så mycket som Ellen gjorde i samma ålder, eller så känns det bara så för att han käkar dubbelt så mycket fast hälften så ofta? Han sover iallafall betydligt mer än vad Ellen gjorde. Hon sov ju aldrig mer än 30 minuter åt gången förutom nattetid. Den här kan ju sova typ en hel dag ibland och sen ändå sova helt okej på natten. Gud det är så lyxigt.

Älskar förresten att flaskmata. Har jag sagt det förut? Det borde jag ha gjort men om jag inte har det: det är fantastiskt. Jag tyckte ju det med Ellen också men då strugglade jag så mycket med liksom mammabilden och "allas" syn på flaskmatning och att inte vara en bra mamma och en massa annat så jag kände inte samma MEN HERREGUD VARFÖR GÖR FOLK ENS NÅT ANNAT?! som jag gör nu. Obs obs obs! Bryr mig givetvis inte om hur andra matar sina barn. Bara alla mår bra så kör på! Nu är jag ju tämligen säker på att flaskmatandet räddade mig från en förlossningsdepression förra gången och ja pkej nu hade jag väl inte blivit deprimerad men fy fan vad mycket surare och bittrare och mer missunnsam jag hade varit mot Andreas om jag hade ammat. Vi kan väl helt enkelt konstatera att jag är för lat för att amma. Jag vill få sova hela nätter. Jag vill kunna lämna hemmet som det passar. Jag gillar att det tar typ tio minuter och vi har en mätt och nöjd bebis. Aja det om det. Kan prata mig precis lika hes om kejsarsnitt för MMMM KEJSARSNITT HJÄRTA HJÄRTA. Fan vad ljuvligt det var.

Okej tillbaka till Nils. Eh har inget mer att säga. Han är ljuvlig. Han är liksom vacker på nåt sätt. Det är nåt med ögonen och sättet hans leende går genom hela hans kropp. Älskade älskade unge. Om kärleken till Ellen var mer av en krypande lavin så är den här lika självklar som att andas. Givetvis var det han där inne. Det var alltid han som var menad för oss.