söndag, januari 8

Baby, this procrastination thing is getting old

Fan vad mycket lättare livet är när jag har betat av to do-listan. När jag var yngre var jag expert på att förhala saker. Skrev skoluppgifterna på en timma, pluggade till tentor dagarna innan, gömde jobbiga brev på hatthyllan. Not anymore. Jag ser det lite som att jag äntligen har blivit vuxen. Det är liksom lättare att ta tjuren vid hornen (ja, men flödar inte klyschorna idag här inne?) än att få massa stora elefanter i rummet (ganska nöjd med den faktiskt). I slutändan är det enklare. Det är ju givetvis inte enklare i stunden. Jag hade ju hellre legat i soffan idag än att jobba, men nu när jag går och lägger mig så slipper jag ju iallafall jag borde ha-ångesten. Nu kan jag gå och lägga mig och ba jag gjorde så gott jag kunde. Bebissteg för mänskligheten, ett jättekliv för mig.

3 kommentarer:

josefin sa...

alltså linn, när du skriver sånt här får jag lite hopp för mig själv. att jag också slutar skjuta upp och slipper sitta och gråta över alla saker jag inte gjort.

Lisa Frentz sa...

Fasiken. Måste göra en to do-list Typ, imorgon.

Linn sa...

josefin: vet du? jag har tvingat mig att ta tag i det. har alltid haft gråtlista förut. har en viss gråtlista nu med, men den är mindre nu. det låter så jävla självhjälpspepp, men att ta tag i det jobbiga är faktiskt 9/10 så himla mycket mindre jobbigt än vad man har trott innan. och känslan efteråt när gråtjobbiga försvinner är så himla mycket bättre än ångesten själva sysslan faktiskt genererar. jag vet att du kan sen när du vill.

Lisa: Gör. Den. Nu. Jag kan vara mentor/coach. Rapportera till mig.