måndag, januari 19

För varje vecka kommer vi ju en vecka närmare vårt bröllop (doh) och det som i höstas var lite lösare ahmen vi är rätt lätta det ordnar sig vi tar det sen vi går med på vad som helst börjar ju nu komma närmre faktiska bokningar. Alltså don't get me wrong, vi har ju plats och förrättare och fotograf bokade, men vi har inte specificerat detaljerna än. Vi har inte provsmakat maten, vi har inte diskuterat inredning(-smöjligheter) eller exakt fördrinksrecept eller ens pratat med musikerna om låtarna vi valt. Vi har inte talat om för vår fotograf vad vi egentligen förväntar oss eller vill ha och jag har inte pratat med varken make-up/hår eller florist än. Men det är väl inga problem, jag verkar ju ha koll, kanske ni tänker nu. Och ja, jag vet ju vad som BORDE göras, jag har bara problem med själva utförandet. Jag har insett att jag har sjukt svårt att be om att få det som jag vill ha det. Jag vill liksom inte vara till besvär/är tacksam för att nån ens gör det/är rädd för att vara bridezilla så jag har so far inte sagt nånting och jag inser ju nu att jag måste göra det. Att jag har rätt att göra det eftersom vi betalar schyssta pengar för att få det som vi vill ha det. MEN DET ÄR SÅ SVÅRT.

3 kommentarer:

felicia sa...

tänker att det också är schysst mot de inblandade att få klara besked om hur ni vill ha det, det gör ju saker lättare för dem också, så att de slipper att famla i mörker och typ improvisera. så kör hårt ba! (har spelat på bröllop/begravning och fixat inbjudningskort och sånt och man ÄLSKAR ju när folk vet vad de vill!)

Linn sa...

Ja, gud jag håller HELT med! Alltså det är inte så att vi har varit oförberedda, vi har bara inte liksom ställt krav. Det gäller väl kanske främst stället där vi ska vara. Vi har berättat vad vi vill och ungefär hur vi tänker, men inte gått in på detaljer av typen: vi vill sätta upp ett skynke över baren / hur löser vi el till lampor i träden / vi vill att maten ska vara fint upplagd. Sånt som jag känner förmodligen inte är några problem att lösa, men som ändå känns kravaktigt.

Och om det är felicia som vi hyrde lägenheten av: alltså tusen tusen tack för hjälpen förra året!Jag är ledsen för att överlämningen blev lite sisådär. I vanliga fall hade jag aldrig varit så rörig och jag är ledsen om mitt kaos påverkade dig. Vi är supertacksamma för att vi fick hyra av dig.

felicia sa...

ja men ja, det är den felicia! och herregud, det är absolut ingen fara. jag fick snarare dåligt samvete att jag var på er om post och sånt, innan jag visste om din mamma. ni var så bra hyresgäster! förstår VERKLIGEN att ni och framför allt du hade det sjukt tufft just då.

och jag tror att ställen som hyr ut lokaler är vana vid krav, så man får försöka strunta i att man ev. uppfattas som bridezilla, hehe. tror allt kommer bli super!