Eh alltså jag är ganska så svart eller vit i stunden. Vårdepp stämmer såklart i stunden, men jag är absolut inte deprimerad bokstavligt talat. Jag är mer bekräftelsekåt och kanske lite ledsen. Ibland. Är även smart, skrattig och superpepp, men den sidan är inte lika viktig att skriva om för mig.
Så. Nu vet ni.
Always a good idea
1 vecka sedan
6 kommentarer:
Jag tänker på det ibland, hur stört det egentligen är att man tycker det är roligare med bitska/halvsura/irriterade inlägg än kvitter och fågelsång. Det är trots allt en (inte särskilt) hårfin gräns mellan att vara deppig på riktigt/en gnällspik och underhållande. Du är ju definitivt det senare!
Ja det är ju lite stört, men samtidigt tänker jag såhär: den glada sidan är ju min vanliga sida, den sidan jag visar utåt. Den ledsna/arga sidan visas ju inte lika ofta och därför känns det jävligt skönt att läsa om andras ilska/depp för att slippa känna att man är den enda i världen som inte är supermegaduperpeppglad. Så tänker jag.
Och tack!
Men det är ju därför dina inlägg är så underbara. För att du alltid (oftast) är så glad och fågelkvittrig, då är det störtskönt att läsa alla surinlägg.
Hade du däremot varit en jävligt tråkig negativ typ så hade jag nog valt att inte läsa för då hade jag ju blivit deppig själv ju... Blev rörigt, förstår du vad jag menar?
Ja, jag förstår. Och tack!
Finns tillräkligt med bloggar som bara visar upp en vacker fasad och ett liv där allt är så himla fint. Dels blir det tråkigt i längden, dels är det ju inte äkta. Du är härligt ärlig, berör hela känsloregistret och väldigt underhållande då du surar! :)
-Lotta
Men så himla snällt!
Skicka en kommentar