Note to self

Nästa gång jag får för mig att köpa böcker ska jag komma ihåg hur jävla jobbigt det är att flytta på dom. Samt hur många jag redan har. Även om det var lite kul att se böcker som jag har glömt av och komma ihåg minnessträngar av saker kopplade till dom så är det JÄTTEIRRITERANDE ATT JAG INTE KAN RÖRA MIG I SOVRUMMET NU. Påminn mig om det imorgon när jag står på pocketshop på centralen och slänger ner tre nya i väskan för att jag fick feeling. Förövrigt ser det jättestort ut i vardagsrummet utan några grejer i det. Och det ekar. (Det märkte jag för att jag samtidigt som jag skrev det sa och det ekar högt för mig själv.)

Dagen efter kvällen före

Det bästa med gårdagens ligg är att jag inte har den minsta yttepyttegnutta ångest alls. Till skillnad från krogragg när jag brukar vira in mig i ett täcke och ligga och vagga fram och tillbaka i soffan efteråt. Det kan ha varit att jag var nykter, men mest troligt är det för att jag vet att han var nykter och kanske för att han gjorde en effort för att träffa just mig och att vi dessutom hade en överenskommelse som på nåt sätt stipulerade sex only och därmed lämnar mitt huvud i fred från massa omg vad händer nu vad händer nu ska han höra av sig ska han inte?

Tycker att jag själv är så himla bisarr just nu

Okej. Vi tar det igen. JAG HAR PRECIS KNULLAT MED EN MAN FRÅN INTERNET. Som jag inte har träffat förut. Eller pratat med förut. Han ringde på, klädde av sig ytterkläderna och gick och satte sig i min soffa. Bara sådär. Sen var det game set match. Vet ej om jag ska tycka att jag själv är rätt rolig eller om jag ska tycka att jag själv är rätt dumihuvet? Half/half kanske. Nu mår jag lite postcoital-illa och känner knappt tårna, men det får det vara värt.

Eh, vi bytte nummer innan jag stängde ner min profil, okej?

Okej. Så jag har precis hetsdruckit två glas vin och legat med en man från internet. Wham bam thank you ma(m)n. Jo. Det är sant. Jo. Han var snygg. Jo. Det var fantastiskt. Jo. Grannen bankade i väggen. Jo. Han har gått nu och jag har skäggmärken på hakan. Vi hörs! och sen ba kläder på hejdå. Ska bli spännande att se vilken sorts vi hörs det är den här gången. Jag tänker: hoppas det var ett vi hörs vi hörs och inte ett hejdå vi hörs för det här var fan bra shit alltså.

Att köra med skadebegränsning (eller Att sakna tålamod pt.123)

Och där avaktiverade jag kontot på dejtingsajten. Jag vet ju sedan innan att det här med onlinedejting inte är för mig, men jag tänker varje gång att det nog kan vara annorlunda den här gången. Men det är ju aldrig det. Jag är för petig med text för att orka med presentationsbeskrivningar och fumliga mail utan att tappa hoppet om att någonsin träffa någon som är normal, det vill säga ungefär som mig utan att behöva vara likadan som mig. Hela grejen med hur awkward det är att ta kontakt med någon första gången gör att jag tappar sugen och mest blir ledsen/besviken/irriterad istället för pepp och glad och snäll. Och min totala aversion mot smileys isn't helping om man säger så. När syftet med hela grejen är att flirta i textformat framstår stundtals jag som dumihuvet och stenhård bara för att jag inte kan få mig själv att avsluta med en smiley.

I verkliga världen när man träffar någon så får man ju en person först och främst, med tankar och skratt och en konversation som man märker på nån minut om den flyter eller inte om man connectar eller inte. I verkligheten märks intelligens eller streetsmarthet eller vad man nu gillar direkt och om personen sen inte är en gud på att stava så finns ju den riktiga personen som ett bevis på att stavningen inte alltid hänger ihop med smarthet och wit. På nätet? Not so much so. Jag skäms lite för att jag inte kan se bortom de e bra hur är det me dej? jag tycker om bräd åkning och har själv distans. Men det går inte.

Jag står inte heller ut med träningsnarkomanin eller ironikerna eller självupptagenheten. Och hela den här grejen med att mer eller mindre sitta och vänta på att bli uppmärksammad gör ju inte wonder för mitt självförtroende heller. Varför svarar han inte då? Varför har ingen besökt min sida de senaste trettio sekunderna? Varför är det bara totala nötter som skriver till mig och inga normala dudes? DET ÄR FEL PÅ MIG JAG ÄR EN REJECT JAG KOMMER ALDRIG TRÄFFA NÅN.

Så, enough. Jag vill vara en snäll och rolig och glad och omtänksam person, inte en grinig uppmärksamhetshorande besserwisser.

Saker att se fram emot

Nästa vecka när mitt nya golv är lagt och klart och jag har semester och kan gå hemma och skrota och göra en höststädning och bära bort kartonger och annat bös och liksom snygga till det hemma. Den här veckan? Not so much. Idag är det Stora Tvättdagen (var tvungen att köpa nya underkläder och grejer i fredags för att klara helgen). Imorgon ska jag börja flytta ur grejer ur vardagsrummet för hantverkarna kommer på torsdag. Sen åker jag bort och hantverkarna ska ha fri lejd tors-mån och enligt deras arbetsledare ska det vara rent och snyggt där när jag kommer hem måndag vid lunch, men djävulen på min axel viskar att det kanske inte kommer vara så.

Inte en bra dag

Längtar efter en famn att krypa upp och grina i. Jag vill bli klappad på håret och ha min hand på bröstkorgen över hjärtat bara för att få känna lite liv. Igår ville jag ha en dude att bara ligga med. Idag vill jag bara ha närheten. Det är fan inte lätt, det här med vad man vill och behöver alltså.

Jag har hört att det är sol ute annars

Kul att vakna med kroppen full av ångest. Sen kanske det inte hjälper att kolla på Breaking Bad med cancer och behandlingar och supersmala dudes med stora knarkproblem och få huvudet fullt av ont bråd död och minnen som gör att hjärtat värker.

Stoppa pressarna!

Jag har köpt, och bär, ett orangerött läppstift. Och jag känner mig rätt bekväm. Yey!

Jag är en komplex varelse med väldigt dålig känsla för det konsekventa

Okok, jag ska sluta vara så jävla nojjig. Men vi måste prata lite allvar om det här nån dag snart också. Om hur dejtingvärlden är ett mycket bra exempel på hur folk formar sig efter normer och vad man har för vinning i att försöka se bortom dom. Tills dess så ska jag carpa fucking diem och vara spontan och äventyrslysten och hålla hand i solnedgången och dricka vin och stirra med förförisk (obs, ej kåt) blick. Eller nja, jag ska gå från jobbet nu för att åka till H&M och köpa nya strumpbyxor, trosor och deodorant och sen ska jag åka hem och snabbsova och duscha och föna håret och bli vavavoom för ikväll. DÅ ska jag dricka vin och stirra med kåt (obs, ej förförisk) blick på diverse exemplar av det manliga släktet och prata och veva ner nåt med armarna som jag brukar när jag blir exalterad. Och nej, bara för att jag inte vill bli tilltalad med ett öh bruden du är schnygg betyder det inte att jag inte vill känna mig snygg.

Äh, screw moralen

hej tycker du e snyy o verkar trevlig så vi kan väl chatta lite så får vi se om vi tar en öl o garvar lite? ;)

Svar:

Hej,

Tack för ditt mail. Jag tror tyvärr inte att vi är speciellt lika så jag tror inte att det blir nån öl faktiskt. Nu tar jag mig friheter här, men ett tips till nästa gång: prova att skriva nåt lite mer personligt så får du nog bättre/mer önskvärda svar. Att du subjektivt tycker att någon är attraktiv är kanske inte en conversation starter. Det får en del tjejer, typ såna som jag, att känna oss mer som ett köttstycke och mindre som roliga smarta witty härliga personer. Om du får en tjej att känna sig som det sistnämnda så kommer hon bli attraktiv, jag lovar.

Jag önskar dig all lycka i ditt letande!

(Gud är jag elak nu när jag hänger ut folk? På riktigt, tycker ni jag är elak nu?)

Edit: so far har ingen snubbe jag mailat med svarat otrevligt eller konstigt. Den här killen tackade för svaret, tipsen och önskade mig trevlig helg och lycka till. Kudos till honom för det.

Nä. Bara...nä.

Hey there stranger!

Ärligt talat så funderar jag mest över hur din bakdel ser ut i ett par astajta wetlookleggings. Antar dock att det är något du inte vill förtälja så jag tar och berättar lite om mig själv istället.. *ler*

TTTTorsdag

När jag kommer hem från jobbet (om hundra år) har jag 1) två nya Shade of-böcker 2) ett nytt avsnitt vardera av SoA, Modern Family och Parenthood och förhoppningsvis 3) nån form av mat. Imorgon ska jag på AW och jag längtar typ ihjäl mig för då ska jag livebasha nätdejting och skratta tills jag kissar på mig och tvångskrama mina bästisar ashårt bara för att jag tycker så himla mycket om dom.

Dagens saxning

Okej, jag sa att jag inte skulle men jag kan inte låta bli.

Det är så mycket  på jobbet varje dag så jag vilar gärna ögonen på nån sån som dig på kvällarna."

Svar:
Nä, men alltså. Dude. "Det är mycket på jobbet så jag vilar gärna ögonen"? Det låter som att jag är en tavla eller nåt annat tyst och estetiskt tilltalande som inte gör nån större nytta. Det finns nog en massa tjejer där ute som säkert gillar den sortens komplimanger, men jag är tyvärr inte en av dom. Jag får nog välja att istället önska dig all lycka i letandet!

Det som är bra med hösten är att jag somnar på en sekund och sover som en klubbad säl hela natten eftersom det är precis lagom kallt i sovrummet. Det negativa är att jag inte kommer upp ur sängen på morgonen.

Eller den här

"Jag har jobb och egen lägenhet."

Eh, oo-k-eej. Vad bra?

Nu tror ni att jag sitter och LETAR konstiga/roliga grejer, men nej ser ni, jag klickar enbart på dom som på nåt sätt tilltalar mig vid första anblicken dvs bild, ålder, nickname. Beaverhunter-47 föll till exempel bort redan i den lilla gallringen.

Downhill from here

Där kom den! "En kille på 28 somrar..." Jo, JO! det är på riktigt.

Se det som min hämnd i det lilla

För att förhindra total mental kollaps väljer jag nu att visualisera bilden av två busiga vuxna män som springer runt likt Emil och Ida och leker PIIIIP i köket. Alternativt rycker nån tjej i tofsen och fnissar. Inte direkt bilden dom hoppas på att frammana antar jag.

Jag kommer dö ensam och olycklig

Åh herregud. Min kompis hetsade mig till att starta en profil på en dejtingsajt igår och nu kan jag liksom inte sluta fascineras av människosläktet. Folk är så där? Folk faller för det där? Jag känner mig mållös. Har därför tagit på mig rollen som uppfostrare och svarar nu på samtliga mail med en vänlig, men bestämd ton. Vi har snubben som envisas med att kalla mig Du. Vi har snubben som vill "busa". Vi har snubben som inleder med ett "Du är det vackraste mina ögon nånsin har skådat". Samt snubbarna som beskriver sig själva som busiga. Bu-si-ga? Gud alltså, this will kill me.

Om kroppen och sånt

Igår såg jag en rubrik på nån skvallertidning "Topp tio kändiscelluliter!" och fick tillfällig migrän. Jag tycker att det är så jävla sjukt att celluliter ens har ett nyhetsvärde 2012. Eller post-graviditetsmagar eller bröst eller gäddhäng eller blodådror eller nåt annat som kroppen får för sig att visa eller tillverka av olika anledningar. DET ÄR EN JÄVLA KROPP FÖR HELVETE!

Jag är så trött så trött så trött på den dömande inställningen till kroppen och jag är så trött på hur det påverkar min syn på min kropp. Ska vi verkligen tillåta att en sån sak som kroppsform påverkar humör och självförtroende? För det första så har vi olika fysiologiska anlag som bestämmer hur fett och muskler gillar att uppföra sig. En del kan inte gå upp ett gram trots att dom dricker grädde och andra får större rumpa bara av att titta på en macka. Bägge två tycker att det är lika jobbigt eftersom media och vi själva konstant manar på bilden av det perfekta, som givetvis är ouppnåeligt för 95% av mänskligheten för annars skulle de inte ha något mer att tjäna pengar på. Och för det andra, spelar klädstorleken verkligen så stor roll för vem jag är?

Ibland när jag står framför spegeln så ser jag bara allting som är fel. Magen som putar och låren som knölar och armarna och axlarna och vaderna och är det inte fel på hela jävla mig egentligen att jag ens vågar visa mig ute så som jag ser ut! Och så går jag till jobbet eller till festen med sänkt huvud och har inte alls så kul som jag borde ha eftersom jag hela tiden tänker på att sitta med rak rygg och höjt huvud eftersom jag har hört att man ser bättre ut då och det är ju faktiskt det viktigaste.

Andra dagar (ofta efter sex, weirdly) känner jag mig supersexig och kan dra handen över kroppen och liksom känna det andra känner. Det är mjukt och hårt blandat och det är kurvigt och herrejävlagud vad jag ser glad ut när jag skrattar att jag inte alltid skrattar vem skulle liksom inte vilja ha mig?! Och så går jag till jobbet eller till festen och lyser ur ögonen och skrattar och pratar och tänker inte alls på nåt jag borde göra eftersom jag har så roligt så jag liksom har glömt av allt det andra.

Finn ett fel.

Såklart att vi ska känna oss glada och fina och värda och bra hela jävla tiden. Inte bara ibland. För att alla gånger som vi känner oss glada och fina och värda så blir vi det i andras ögon också och så blir det liksom magiskt en fin bra spiral åt rätt håll.

En liten lunchfundering

På tal om Fifty shades så snabbsåg jag början av en recension på adlibris förut när jag länkade upp inlägget från igår där det stod att "sexskildringarna inte är realistiska" och det fastnade väl inte då, men det kom upp nu igen som en tanke och alltså, det är dom väl? Jag menar inte att alla sextillfällen för alla människor alltid ser ut som dom gör i boken, men om man gillar piskor och att bli bunden och grejer så kan det väl visst vara som i boken? Okej, alla kanske inte har ett playroom i rött läder (euw) och köttskenor i taket (igen, euw) hemma, men att bli fastbunden med en slips? Det är väl ändå inte så himla konstigt? Det borde ju räknas megalight i världen av dominanssex. Har jag fel här folket?

Spam

Förlåt, men jag måste sätta in spamfiltret nu igen för min inkorg svämmar över just nu.

Helgläsning

Fifty shades of Grey: besviken på (bristen av) allt snusk, men positivt överraskad över att den fick mig att grina flera gånger på grund av hjärteont. Nej, det är inte en brabra bok, men den funkar ungefär som Hunger games/True Blood/Twilight i kärleksdelen, det vill säga att jag blir asirriterad på de konstanta missförstånden men trots det så attached så att jag får separationsångest när dom bråkar. Men igen, sexdelen som är en sån STOR SNACKIS, förlåt men really? Danielle Steele och company har väl nästan mer sex i sina böcker än det här? Kommer läsa del två och tre inom väldigt kort framtid iallafall.

Various pets alive and dead av Marina Lewycka. Alltså jag älskar ju Lewyckas sätt att skriva och kan inte nog hylla hennes förra We are all made of glue, men med den i åtanke måste jag säga att den här inte alls är lika bra. Den är bra. Den är sådär jag vill läsa hela i ett svep-bra, men det är inte en bok jag kommer sakna i efterhand. Den handlar om en väldigt brokig familj, men tyvärr är den lite för detaljspecifik för min smak. Den går in på politiska ideologier och matematiska beräkningar och finansmarknaden med detaljer som kräver rätt hög kunskap för att orka förstå och det tycker jag är lite synd. Med en smula mindre detaljer hade det varit en 4:a, men nu blir det bara en 3:a och en liten axelryckning istället. Och en förhoppning om att nästa är bättre igen.

Har även sett på Vita Huset, Human Planet, halva Avengers och första säsongen Sherlock Holmes. Tumme upp, tumme upp, tumme åt sidan, tumme upp.

Jag har även fiskat och plockat svamp och bastat så ni vet att jag även har varit utomhus. Dessutom har jag käkat tacos samt trumpetsvampsrisotto med kolgrillad majskyckling och nån lokal variant på parmesan. Det sista var så fantastiskt jävla gött så jag typ dog lite.

Dagens känsla

Guddetärsåfantastisktjävlaübergöttattbliordentligtgenomknulladeveryonceinawhile.

Jag har även fått vin och brasa.

Med vänlig hälsning, mesen

Idag har jag blivit rädd för:
1) En pytteliten hund
2) Min chefs skratt
3) Mitt eget hår.

Nu ska jag dricka vin och hänga med mina gamla jobbarkompisar. Det ska bli fantastiskt.

Bloggen undrar

Min lägenhet är en jävla soptipp. Det skulle säkert bara ta 30 minuter och ett rejält tvättpass för att fixa till det, men jag orkar fan inte. Om jag ska ha ett sånt här jobb och ett liv samtidigt så kanske jag inte vill lägga min fritid på att städa och tvätta och whatever så nu sitter jag och googlar städning för att liksom se om det skulle vara värt det. Är det nån av er som har städning? Hur ofta isåfall? Och är det värt det? Samt: har ni tips på nån bra firma i Stockholmsområdet? Vitt givetvis.

"Sovmorgon"

Kunde inte riktigt somna igår eftersom jag var ganska uppjagad över diverse grejer så imorse när jag vaknade första gången kände jag att näe, det här funkar inte och smsade min chef att jag skulle komma in halv tio. Bara det att fem i nio ringde en av Kostymerna och ba hej! förlåt jag är sen! 

Hej förlåt jag är sen? Eh, hur menar du nu menar du? Jag var på jobbet 18 minuter efter att vi hade lagt på. Från säng till jobb på (nästan) en kvart. HUR SNABB ÄR JAG?! Kom till och med före Kostymen till jobbet. *applåder*

Men VA FAAAAAAN?! Här började jag titta på matchen och sen blev det 2-0 och då slutade jag för jag var rädd för ilskechock OCH SÅ BLIR DET 4-4?! FAN. Eller YEY! Men ändå.

Onekligen, ska vi kolla reprisen ihop?

En så kallad bra dag

Är man besatt om man sitter och refreshar sidan som "lånar ut" Hart of Dixie efter dagens USA-sändning? Man är det va?

I övrigt så har jag haft styrelsemöte och lönesamtal idag. Det gick bra. YEY!

While I'm at it

Och. En annan sak som sades i programmet var att folk såg Katrin som "gapig" för att "hon beter sig som en kille" eftersom hon "inte förminskar sig själv". Alltså, världen, kom igen nu. (Katrin är gapig för att hon är en smula dumihuvet, inte för att hon är "grabbig".)

Vi måste sluta se tjejer som våp eller tysta eteriska varelser och killar som stora trygga björnar. Det är inte så. Det är en föreställning att det är så. Tyvärr är det så mycket en föreställning så att folk agerar efter det för att inte sticka ut eller bli sedd som annorlunda och därmed ytterligare förstärker den där fasaden.

Tjejer, och killar, kan vara tysta högljudda lugna vilda glada ledsna arga snälla sura gapiga gåpåiga ömtåliga. Ja, allt faktiskt. Till och med samtidigt kan vi vara det.

Vi tjejer har ett ansvar i att sluta bli mediabilden av en brud. We can do better hörrni. Och ni snubbar måste sluta vara höhöhö dunk i ryggen. Vi måste allihop sluta fälla krokben för varandra. Okej?

Hur jävla svårt kan det vara?

Alltså jag älskar folk som är effektiva. ÄLSKAR! Och jag kanske inte hatar motsatsen, men det stör mig väldigt mycket när saker och ting inte blir gjorda eller tar lång tid. Som med min fastighetsskötare som jag nu har jagat i tio dagar för att göra en tidsplan över när golvet ska rivas och läggas om. Fem samtal, tio dagar, inget svar. Jag blir freaking tokig! Jag har inte ringt idag eftersom jag börjar känna mig jävligt jobbig men samtidigt vill jag ju ha en tidsplan eller iallafall nåt annat telefonnummer så jag kan koordinera själv. Och så jämför vi med våra Kostymer på jobbet som ba okej, du vill ha det här. Jag kommer om en timma! och så kommer dom efter en timma och lyssnar på vad jag vill ha och ger mig en tidsplan och håller den. Så mycket mer respekt i det.

Åh, jag kollade på den där stand up-grejen på femman där två kändisar ska leka komiker för en dag bara för att Katrin och Bingo var med. Jag älskar Katrin av nån jävligt märklig anledning. Men skitsamma. Bingo hade fått hemläxa och två gånger sket han i att göra det och dök upp oförberedd. Jag blev asgrinig hemma i soffan. Okej, idag var det bara ett teveprogram men jag blev sur på själva grejen. Jag tycker att det är så jävla respektlöst att bara skita i att göra sin grej och lita på att folk runtomkring ska styra upp det.

Men det löser sig ju alltid?

Ja, för att andra fixar så det löser sig, ditt egoistiska kräk.

Så, för världsfreden kan vi väl komma överens om att vi alla börjar anstränga oss lite mer även med dom skittrökiga grejerna som diskmaskinen och städdagar och deadlines?

Tack på förhand,

Linn.

Ska fråga om jag kan få göra det här cirka jämt

Alltså om jag får barn ska Maria och Björn få komma och hålla nån form av kurs för om mina ungar blir hälften så bra som deras kommer livet vara mycket enkelt. Den här barnvaktningen är smooth sailing alltså. Först busade vi, ingen började grina. Sen bakade vi pizza, gjorde varsin. Deras såg ut som restaurangpizza, min som en sophög. Sen åt vi. Sen kollade vi på Megamind, jag satt med ett barn klistrat på varje sida. Jag dog mysdöden. Sen borstade vi tänderna, tvättade allas händer och läste en liten saga per barn och så släckte jag lampan och gick ut. Nu sover dom och jag kollar på Jane Austen och hänger med en människosizead nalle och dricker saft.

Hösten, I heart you

Nu ska jag åka och barnvakta Maria och Björns ungar. Jag är förmodligen cirka femhundra gånger mer pepp än barnen. Plus: har varit ute på höstpromenad. Älskar höst. Älskar sol. Hatar lite mina nya skor som har gett mig skoskav. Ja, jag har givetvis på mig dom ändå eftersom dom är URSNYGGA.

Jag hade ställt klockan på 11.30

Min chef ringde och väckte mig imorse med frågan om jag kunde kila upp till jobbet och kolla varför larmet hade gått? Så jag fick superman-klä på mig och gå dit och vara detektiv (förmodligen nån som borrade bara) och sen gick jag och köpte rågsurdegsbröd och sen städade jag skräpet till lägenhet och bar tillbaka möblerna och bytte dammsugarpåse och hällde lite mjukmedel på dammsugarfiltret och dammsög och skurade städhinken och torkade golven och diskade och bytte en lampa. Det tog en timma ungefär. Nu sitter jag i soffan och tänker göra BLT och asstarkt kaffe. Hade tänkt att gå och jobba, men är lite osugen nu, med larmet and all.

Förlåt för versaler

ALLTING JAG HAR JOBBAT FÖR GER RESULTAT NU! ÄNTLIGEN! HIPP HIPP HURRA!

Nä, men jag har haft en vision om hur saker och ting skulle kunna funka och steg för steg har jag försökt komma dit och ibland har det varit lite som att springa in en bergvägg men så den här veckan har det lossnat och gått från försiktiga hoppsasteg till att fucking flyga. Jag älskar mig. (Och folk i Kostym som har byggt ett urbra verktyg åt oss.)

Hantverkarn är gift. Crap. Ja, jag lade ner 15 minuter på att googla om det. Frågor på det?

Tonårscrushen

En av hantverkarna är så snygg så jag får bokstavligt talat tunghäfta. Imorse till exempel så gömde jag mig i köket för att jag inte visste vad jag skulle säga och sen när vi väl pratade så blev jag helt OMG HAN ÄR SÅ HIMLA GULLIG! Han ser ut som en bad boy, men verkar ursnäll och rolig. Tänkte på honom hela vägen till jobbet.

Förfallet

Första dagen med hantverkarna: färdigduschad och klar. Sminkad. Påklädd. Vaken. Öppnade dörren.

Andra dagen med hantverkarna: färdigduschad. Påklädd. Vaken. Öppnade dörren.

Tredje dagen med hantverkarna: typ påklädd. Nyvaken. Öppnade dörren.

Fjärde dagen: hantverkarna fick gå in med nyckel för nån timma sen. Jag har ännu inte gått upp.

Jag höll på att skriva nåt jävligt cheesy om mina kompisar, men jag låter bli. Jag nöjer mig med att jag älskar känslan av att höra till.

Nu skärper vi oss, folket.

En av mina favoritungar i hela världen är Marias unge Charles. Han är sprallig och påhittig och rolig och lite som en liten farbror ibland, på det bra sättet. Han är helt enkelt ett väldigt bra exemplar av sånt därnt barn. Nu har vuxna människor genom sin totala brist på hjärnkapacitet sett till att en av världens finaste inte längre vill ha sina nya kläder på dagis eftersom dom är tjejiga.

För-i-helvete.

För det första så vill jag att alla omedelbart slutar med tramset att färger på nåt sätt är könsbestämt eller könsbestämmande. Det är en färg, punkt. Sen vill jag att vi funderar lite på hur jävla illa det verkligen är om en nån med snippa gillar verktyg och nån med snopp gillar lilla sjöjungfrun? Det finns många aspekter i det som i min värld leder till samma sak; det spelar ingen roll. Om en liten tjej gillar att banka, blir hon mindre tjej då? Påverkar det, ja vad påverkar det egentligen? Och en kille som gillar Hello Kitty, vad händer med honom? Vad är det som är så himla himla skrämmande med att låta barn vara barn?

Jag klättrade i träd när jag var liten. Jag hoppade från tak och åkte rollerblades och kastade vattenballonger och spelade fotboll och sprang snabbast i klassen. Jag gick först i skogen, jag byggde kojor och jag sladdade med cykeln. Jag dansade även balett och låtsades att jag hade en häst i garaget och klädde ut mig till prinsessa.

Ingen av dom grejerna har gjort mig till varken mer eller mindre tjej. Jag skulle ha haft en fitta oavsett om jag hade lekt med barbie eller med bilar.

Nu vill jag att vi tillsammans ser till att utplåna den där jävligt konstiga myten om tjej- och killbaciller som gör att alla underbara ungar känner sig lite sämre än vad dom borde göra. Och om du har ett problem med det så föreslår jag att du tänker jävligt noga på varför det är så himla viktigt för dig att separera människor efter hur naturen lottar när en spermie träffar ett ägg. Sen vill jag att du kommer fram till att det allra viktigaste här i livet är att se till att alla förstår att dom är lika mycket värda.

The planning kind

Jaha, så har jag bokat biljetter hem över mitt höstlov samt över julledigheten. Jag brukar inte vara så förutseende, men nu fick jag fyra biljetter för priset av typ en vanlig så nu bokade jag iallafall. 12 dagar ledigt vid jul och en vecka runt min födelsedag känns så himla lylligt.

En bra dag, sa jag.

Åh! Precis nyss var jag inne i en butik där jag handlar ibland och killen bakom disken ba Vad kul att du kom! Nu har du gjort min dag. Man blir helt glad av att vara i närheten av dig. Så himla himla snällt av honom att säga det till mig. Och så himla fint att han tycker det från första början också såklart.

Vad som händer när jag får sova ordentligt

Vet ni mer då? När jag vaknade imorse så var jag helt pepp på livet. Sen var jag helt glad trots att min lägenhet nu blir hantverkarmayhem i två veckor. Och sen så fortsatte jag vara fnissig på jobbet och jag har fått ett nytt kontor och jag är helt liksom JAG. Så jävla skönt att få vara lite glad och pepp och rolig på jobbet istället för typ hitler.

Att vara en smula amerikansk

Jag vaknade jättetidigt imorse för att rörmokarna skulle komma och kolla på hur mina rör fungerar. Dom fungerade inte jättebra kan man säga. Dom fungerade så inte jättebra att dom berättade för mig att dom förmodligen skulle vara tvungna att bila sönder golvet för att få bort rören och sen fylla på med ny cement och sen ja, det skulle vara jävligt jobbigt och ta skitlång tid. Jag lyssnade inte så himla noga för en av killarna som var med var så snygg så jag höll på att dö. Jag gav honom mitt nummer och mina hemnycklar, men jag tror att han tog det lite mer som ett jobb än en invit. Tyvärr. Iallafall. Nu ringde han och talade om att dom inte alls behöver bila sönder golvet varpå jag, helt onyanserat, halvskrek JAG ÄLSKAR ER! som svar.

Såatte. Jag tror dom kommer ta med tvångströja nästa gång.

London, baby!

Okej, nu är det bokat och klart. Jag gjorde en chansning på nåt "hemligt hotell" till ett bra pris och när allt var färdigt så visade det sig att vi kommer bo här. Vi är "ganska" nöjda. Sen tog det ytterligare typ två timmar innan jag bokade själva resan, men nu är det också gjort. Nu ska jag ägna resten av kvällen till att hitta en billig resa till Melbourne i april nästa år. Sån himla globetrotter alltså.

Bloggen undrar

Hej alla!

Jag har gett bort en weekend i London till min syster. Eller ja, presenten är lite mer att jag liksom tar mig till London och är där med henne en helg samt att jag betalar hotell, men whatever. Iallafall, jag håller på och letar efter ett bra, mysigt och prisvärt hotell och jag har lite kört fast. Är det möjligtvis någon här som har nåt sånt där superbt tips till mig? Evig tacksamhet utlovas.

Tack på förhand,

hargooglatitvåtimmar_83

Saker jag inte kan

Vi kan lägga till "göra senap" på den listan. Fi fan vad äckligt det blev. Ska köpa nya färska frön och prova igen nån dag när mitt ego har hämtat sig lite.

På tal om mat

Imorgon ska jag göra biff rydberg till middag bestämde jag precis. Funderar på att göra egen senap så jag kan göra senapscreme från scratch.

Om jag öppnar restaurang nån gång kommer jag ha stenkoll

Kollar på nån restauranggrej på åttan där tre par har fått varsin restaurang och nu ska fixa en middag där det kommer veganer, vegetarianer, glutenallergiker och nåt mer. Inte en av restaurangerna kan hantera det trots att dom får reda på det tre timmar innan servicen drar igång.

HUR KAN DET VARA SÅ JÄVLA SVÅRT?!

Det är kockar som lagar maten, ej förstagångslagare. Jag kommer på rak arm på minst fem alternativ som är goda, lätta att förbereda och inte innehåller nåt av ovan. Som allergiker måste jag också verkligen trycka på hur mycket roligare det är att äta ute när personalen är empatisk och kunnig istället för att rulla med ögonen och sucka. Herregud alltså.

Att vara vuxen och ångra sig

Idag, dagen som jag i fyra veckor peppat för att jobba. Gör jag det? Nej. Jag har på grund av ett ska vi ses?-sms samt en väldig olust inför jobbande istället städat lägenheten, gjort en hallon- och blåbärspaj, ätit densamma med Mirijam och sedan varit på stan och okynnesköpt kläder. Nu har jag precis målat naglarna och har tänkt mig att hänga ut i soffan med nån bok tills jag får middag nån gång vid sju. Ibland blir dagarna inte alls som man tänkt sig alltså.

Nu ligger jag i soffan och myser och väntar på maten i/på spisen. Det blev rödvinssås istället för kantareller, men i övrigt samma. On another note så vill jag passa på att säga att jag verkligen trivs på mitt jobb trots att jag gnäller och håller på. Så.

Vad ska jag se på teve/dator ikväll? Va?

Du ä allt tös te å unne'rej du

Ikväll ska jag laga entrecôte med trattkantarellsås och potatisgratäng och grillade plommontomater och smörstekta knippmorötter. Because I want to. Handlade även hallon, mango, blodgrape och perfekt avokado till frukosten imorgon. Jag känner mig redan helt lycklig.

Var tvungen att kolla på New Girl, Hart of Dixie och ett par avsnitt Modern family också för att liksom lugna ner mig. Nu känner jag mig harmonisk and all men det är fan skitjobbigt att behöva resa mig från soffan borsta tänderna tvätta ansiktet låsa dörren ta ur linserna. Hatar vuxenskapet ungefär 10 minuter precis innan jag ska gå och lägga mig och cirka 10 minuter efter jag har gått upp.

Sons of anarchy. Det bästa som någonsin producerats. Bara så.

Jag tänker jättemycket på om jag är en tillräckligt bra person. Och att jag måste separera det jag upplever som orättvist eller som jag är sur på för att jag har ett visst personlighetsdrag och på det som är riktig verklighet för att jag vill att det jag reagerar på ska vara verklighet även för andra så vi kan diskutera så nyanserat som möjligt. Vissa dagar går det bra. Andra dagar går det mindre bra. Varje gång det inte går så bra så tänker jag jättemycket på hur mottagaren kände sig och om jag gjorde rätt eller fel. När det går bra känner jag mig växelvis som en bra person och växelvis som ett självgott as.

Fy fan vad det vore gött att vara lite mindre i mitt huvud och lite mer i Maria Montezamis ibland. Typ idag.

Jag längtar efter att vara nån annan än mitt jobb. Att få vara snäll rolig glad en bra kompis, inte bara sur bestämd peka med hela handen hitler. Jag är ju allt det positiva också, inombords. Det märks bara inte just nu och det gör mig ledsen.

Dagens fråga: är det värt det?

Herregud, denna veckan ett liv alltså. Förutom igårkväll när jag var hos Inte Skyldig och drack champagne och sörjde över att hon ska flytta från oss, vilket trots anledningen var mycket mycket mycket trevligt, så är den här veckan Den Jävligaste Ever. Förut dunkade jag huvudet i bokhyllan bakom mig av frustration och nu sitter jag och funderar på exakt hur mycket jag ska be om i löneförhöjning vid nästa lönesamtal. I'm thinking BIG, HUGE!. Framförallt när jag tänker på att jag inte kommer kunna följa med på värsta fina helgen med värsta fina kompisarna på grund av att jag måste jobba i helgen. Inte heller kan jag gå på AW för mitt gamla jobb med personer jag avgudar på fredag ELLER på 30-årsfest på lördag. Gud, jag blir typ sur när jag tänker på det.

Värsta sortens parenting: Adam och Christina i Parenthood. Have some faith i att ungarna klarar grejer själva för helvete.

Det kommer bli Tråkiga Rummet med bara pärmar och skrivare och siffror

Jag ska få eget kontor! Eller eget och eget, men jag och min nya kollega som börjar om mindre än 5 veckor (yey!) ska få ett eget rum. Med dörr. Oklart om det är för min skull eller för att dom andra ska slippa mig men whatever works känner jag.

Stackars mig

Jag skulle bara snabbäta och så åt jag jättejättefort och blev jättejättemätt och lade mig i soffan. Nu kommer jag inte upp. Alltså, jag kommer upp men jag ids inte. Vill inte jobba. Har mensvärk. Är trött. Kanske på väg att bli förkyld. Ni hör ju hur synd det är om mig.

Så himla konfrontativt av mig, I know

Men guuuuuud! Kan folk jag är (var) kompis med på facebook sluta vara så himla dumma i huvudet?! Jag blir GALEN på allt idiotiskt likeande av rasistiska "inlägg" som sprids. Nu kör jag noll tolerans och ba *unfriend* varje gång nån "vi svenskar blablabla"-grej dyker upp i mitt flöde. On a sidenote så har jag fruktansvärt ont i huvudet och tror att jag kommer dö av det inatt. Varsågoda för info.