Jag är fan bra ändå 2011

Med risk att den här bloggen och därmed jag (jag är bloggen, bloggen är jag) går totalt Mia Thörnblom on your asses så ska vi köra kampanjen Jag är fan bra ändå 2011 här. Jag är skitbra på att tänka elaka grejer om mig själv, typ åh dom tycker inte om mig, vad sa jag igår, jag är rätt [insert random elakt ord], men nu är det slut på det. Iallafall tills jag får hybris och blir överdjävlig åt andra hållet, men whatever.

Jag är så himla trött på att höra min egen neggoröst i huvudet och jag är precis lika trött på att veta att jag inte är ensam om det här. Det går omkring en massa helt fantastiska människor därute och liksom tror att dom inte är värda. Det är ju åt helvete egentligen. Så därför tänker jag såhär: 2011 blir året när vi lär oss att vi är värda, hence Jag är fan bra ändå 2011.

Jag hypeade ju mig själv igår, kan inte ni göra det idag? Alltså er, inte mig.

Edit: till detta lyssnar vi på Ben Sollees version av A Change Is Gonna Come. Hello cheesy, pleased to meet you.