lördag, september 15

Solen skiner, ja det stämmer

Mamma väckte mig med ett varärminfrukost?! klockan åtta imorse. Som ett vuxet litet barn. Hon fick göra sin egen frukost och hämnades med att dra igång värsta politikdiskussionen så jag satt i soffan med sovfrilla och glasögonen och, ptja, halvskrek för att jag blev så himla upprörd. Vi skiljdes som vänner dock och jag fick en ny (gammal) trasmatta som är jättefin och nu ligger i mitt kök. En gång i tiden var den farmors och efter det pappas och sen låg den enligt hörsägen i hallen där jag tog mina första stapplande steg (17 stycken på min ettårsdag). Jag gillar att ha saker som har en historia hemma. Det gör allt personligt även om ingen annan fattar/vet/ser det.

Ikväll kommer min vapendragare från göteborgs-/melbournetiden hit. Jag håller på att laga chili och vinet är på kylning. Nu ska jag läsa lite medan maten blir god.

2 kommentarer:

Annika sa...

Saker med historia är det bästa. Har man det så kan man odla rötter var som känns det som.

Linn sa...

Ja, det tror jag också. Eller framförallt så blir det så snabbt personligt hemma om man har nån form av koppling till det som finns därhemma.