tisdag, september 18

Snart tvingar jag väl mina kollegor att sitta i en ring och prata om vad som tynger dom också

Jag undrar lite när jag ska växa ifrån det här humöret of mine? Okej att jag inte blir så arg så jag vill kasta saker längre (så ofta) och att jag faktiskt inte gör det på jobbet alls, men det här med att jag inte riktigt fungerar om jag inte får "prata ut" om saker? Och med inte fungerar menar jag att jag går omkring och är lite småledsen och lättirriterad och grinig i största allmänhet och när jag väl får prata om det så ba *poff* borta. Som att jag har gått och varit skitirriterad på en leverantör till oss i ett par veckor och liksom hållit hela konversationer i huvudet om hur vi skulle prata om våra problem och så får jag chansen att prata om det och fast situationen i sig kanske egentligen är samma lika så är mitt humör cirka 1000 procent bättre. Just like that. 

Så, framtida kille. Prova att fråga är det nåt du vill prata om eller? om jag beter mig som en bitch.

4 kommentarer:

emster sa...

är jag du?

Linan sa...

Haha! Exakt så säger min kille till mig med jämna mellanrum. Och varje gång bubblar jag över av saker som jag knappt visste var en issue! Det är också så alla viktiga saker blir sagda. Mycket bra fråga!

Linn sa...

Emster: jag vet inte. Finns vi ens? Är vi på låtsas? VEM ÄR JAG?

Linan: alltså jag tycker ju att det är en ganska bra strategi, men den kanske inte alltid bör användas? T ex på jobbet.

Linan sa...

Klart den ska användas på jobbet! Tror det skulle förebygga en jäkla massa skit och få folk att slappna av!