Jag har ett ångestBERG i bröstkorgen byggt av massa saker jag borde ha gjort, men inte har tagit tag i. Jobb, ringa morfar/farmor/vänner/mamma, mer jobb, ännu mer jobb och sen lite känsloskit jag måste bena ut. Jag hatar när den här ångesten slår klorna i mig för den är så annorlunda mot söndags- och ensamångesten. Den här är ju saker jag kan göra nånting åt, men av olika anledningar inte har. Ibland är det för att jag inte vet hur, ibland är det lathet. Ibland är det den där förlamande vad spelar jag för roll i världen-känslan. Och jag fattar ju att det inte finns en enda grej jag kan ta tag i nu nu, men det hjälper föga. Jävla skitkänslor.
Inlägg
Always a good idea
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Förstår precis exakt. Det blir mycket av den varan när all jäkla kontakt dessutom måste ske via mail/Skype/facebook när man befinner sig långt bort & har det helt sinnes på jobbet.. Ständig gnagande ångest inför samtal som man ju egentligen tycker är KUL att ha. Konstigt. Allt blir liksom bara till några slags jävla punkter på en att-göra-lista.
Hoppas det känns bättre snart. Kram!
Ja, det förstår jag verkligen! Och det är ju det som blir så himla jobbigt. Man vill ju prata, men det är så mycket annat som måste göras också så att det blir som ett krav. Hatar't.
Men nu är det ju dag och jag kan jobba igenom de punkter som iallafall har med jobbet att göra så slipper jag angsta för dom ikväll.
Skicka en kommentar