Här var det muntert

Humöret jag är på den här veckan. Vi kan säga såhär; inte är det vackert iallafall. Jag är så lättirriterad att en vindpust från fel håll can get me started. Utan inbördes ordning: Folk som cyklar (NI ÄR INTE ENSAMMA I VÄRLDEN!). Folk som har snöat in. Folk som bara pratar om sig själva hela jävla tiden. Är även sinnessjukt irriterad på missunnsamhet. Det och svartsjuka är såna känslor alla förmodligen känner nån gång i sitt liv, men som ingen nånsin borde reagera på. Jag är all for hela den här ut med känslorna-skiten, men just dom två är så jävla fula att de inte alls förtjänar att vädras. Dom kan man stänga in sig med och vältra sig i sin ensamhet och sen förpassa till ett jävligt mörkt hörn. Sen är jag förbannad på folk som inte tänker längre än näsan räcker. Och dom som skyller ifrån sig. Vill helst bara skrika DU HAR OCKSÅ ETT ANSVAR! till alla. Sen vill jag pracka på dom Det var inte mitt fel och sitta bredvid med en piska tills den är utläst. Sen vill jag ha ett endagarsseminarie i det här med att våga se sina egna svagheter och ta the fucking blame ibland. Sen är jag sur på folk som snackar skit. Sluta snacka jävla skit om mina kompisar för helvete. Dessutom är kaffet slut.

För er som inte orkade läsa finns texten återgiven i illustrationen nedan.


Edit: Extramaterial.