Samma här, innan jag flyttade hit alltså. Jag har aldrig varit mörkrädd men när jag flyttade hit, där det inte fanns gatlampor och hus, var jag livrädd. I början i alla fall. För min del tror jag att det är trygghet i betongen. OM något skulle hända finns det människor runt omkring som skulle kunna höra mig om jag ropade på hjälp. Hoppar en våldtäktsman fram bakom en buske här ute har man ingen chans. Oddsen för att det ska hända är dock jävligt höga. Men rädsla är inte så logiskt.
Jag älskar min kompis stuga i närheten av där du bor, men på nätterna är jag LIVRÄDD. Sist jag var där vaknade jag mitt i natten och det var knäpptyst och helt kolsvart och jag var helt övertygad om att han hade lämnat stugan och åkt in till stan (orimligt av så många anledningar)och då trodde jag att jag skulle dö av skräck. Helt ologiskt. I städer i närheten av parker/skogsdungar finns det ju iallafall en viss orsak att vara lite rädd.
Som folk är mest, fast kanske lite mer öppet grinig. Jag har en man och två barn och ett hus i en småstad. Förut var jag en sån som läste böcker och drack öl, lagade mat och var härlig. Nu är jag mest en morsa med för lite tid som käkar kycklingpinnar och förtielva pastor med tomatsås.
4 kommentarer:
Haha. Förlåt?
Ser det som nyttig övning. Hehe.
Samma här, innan jag flyttade hit alltså. Jag har aldrig varit mörkrädd men när jag flyttade hit, där det inte fanns gatlampor och hus, var jag livrädd. I början i alla fall.
För min del tror jag att det är trygghet i betongen. OM något skulle hända finns det människor runt omkring som skulle kunna höra mig om jag ropade på hjälp. Hoppar en våldtäktsman fram bakom en buske här ute har man ingen chans. Oddsen för att det ska hända är dock jävligt höga. Men rädsla är inte så logiskt.
Jag älskar min kompis stuga i närheten av där du bor, men på nätterna är jag LIVRÄDD. Sist jag var där vaknade jag mitt i natten och det var knäpptyst och helt kolsvart och jag var helt övertygad om att han hade lämnat stugan och åkt in till stan (orimligt av så många anledningar)och då trodde jag att jag skulle dö av skräck. Helt ologiskt. I städer i närheten av parker/skogsdungar finns det ju iallafall en viss orsak att vara lite rädd.
Skicka en kommentar