tisdag, november 1

För min del får dom gärna dö

Folk jag jobbar med alltså, jävla barnungar! Vi har jättelyxigt med mat och fika och sånt på jobbet. Vi har kaffebryggare och kaffemaskiner och femton olika sorters te och oboy och tre olika sorters mjölk, två olika sorters ost, fyra olika sorters bröd, två yoghurtsorter, massa hårt bröd, start, müsli, russin, nötter, skinka, kalkon, gurka, smörgåsgurka, juice och frukt. Som det bara är att ta av. Det är fantastiskt faktiskt. Det ENDA vi "behöver göra" in return är att plocka undan efter varje gång vi har ätit samt ställa ner våra egna muggar i den redan tömda diskmaskinen. Klarar folk jag jobbar med det? Nej. Ost kan stå framme över natten eller ställs in bara som den är i kylskåpet för att nån är för lat för att öppna en låda och ta fram en plastpåse. Kaffesump kan tappas på golvet och låtas vara där till "nån annan" plockar upp det. Till och med efter luncherna har folk svårt att ställa in sina jävla tallrikar i diskmaskinen som ,I repeat, är urplockad redan.

Vuxna jävla människor som inte kan ta bort efter sig själva, jag förstår inte att vi tillhör samma släkte.

2 kommentarer:

Honey sa...

Hear, hear. Jag kan även lägga till grejen med att, om man nu faktiskt slänger saker, balansera soporna lite som ett Jenga-torn ovanpå varandra istället för att konstatera att soppåsen faktiskt är full och borde tas ut och slängas.

Linn sa...

Glömde den. Och då har vi fem, nej sex olika soptunnor.