Okej. Har hittat bästa boten mot barnbehovet: En unge i minuten. Alltså jag VÄGRAR föda barn. Vill ej heller se barnet när det är så fult och geggigt. Min livmoder just nu: stängd.
Inlägg
Boss lady
10 timmar sedan
måndag, maj 2
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Satt precis och fulgrinade framför dito och bara åh! nä! åh! nä!
*fortfarande inte känslomässigt färdig med förlossningen*
He, he, nyfödda barn är fula! Jag har alltid haft den inställningen, och anse att när de precis har lämnat livmoderns trygga värld och drar sitt första andetag ser de som anskrämligast ut. En liten, ofta röd-blå-lila, slemmig och blodig klump som är skrynklig och mer liknar något ur en åttiotalsskräckfilm än en människa. Inget som direkt höjer aptiten.
Jag var faktiskt orolig för hur jag skulle reagera när vi skulle få vårt barn. Men naturen är ju så fiffigt funtad, att när det är ens egen avkomma som "ploppar ut" ser den underbar ut. Man är så full av känslor att man inte ser slemmet, blodet och det blålila skrynkliga monstret. Man ser bara ett underbart barn!
Märkligt!
Sofia: uuuh. det känns så himla skrämmande.
Fredrik: jamen det är ju det. Naturen ba värsta tuff. Emster lärde mig dessutom igår att det är vita gegget luktar svingott. Det tror man ju inte direkt när man ser ungen..
Skicka en kommentar