Längty just nu

Efter min kompis unge, den i magen. Och mamman. Och den andra med unge i magen och hennes lite större pratande sötmonster. Och den där som bor på landet och har världens finaste familj.

Efter kinesisk massage. Ont med kanske världens bästa känsla efteråt.

Efter att sådär nyhångla. Försiktigt. Krävande. Intensivt.

Efter sol.

Jag överlevde!

Var så hungrig så jag trodde jag skulle dö. Men jag överlevde. Och det blev det här: (det är biffar gömda under alltihop)

Nu med recept!

Garanterad övertid

Ska visst redigera 185 bilder idag. Spotify spelar Eldkvarn. Är lite kär i Plura faktiskt, fast på det asexuella sättet. Nu ba ctrl+alt+i, enter, nytt lager, ctrl+t, fixafixa, ctrl+s. Slut på information.

ps. om nån vet hur man batchändrar objekt i photoshop så är det nu ni hojtar till. ds.

Oh no I did not!

Gjorde precis en smiley i ett jobbmail. Har nu grav ångest. (Alltså var tvungen. Det var en kund som gjorde en först och ibland måste man för att upprätthålla rätt sorts kontakt). Mår fysiskt illa nu.

Linn svarar pt.11 (sista frågan)

Favoritgata: Bondegatan.
Favoritdrink: Vodka, sodavatten och mycket pressad lime.
Favoritförort: Är rädd för förorten.
Bästa mikromaten: Euw. Äter inte mikromat. Eller jo, ibland. Då är det Café Operas(?) korv stroganoff.
Här bjuder jag mamma på middag: Rival. I ett bås. Hon kan inte koncentrera sig i lokaler där man inte avgränsar sällskapet för hon måste titta så mycket på alla andra.
Här bjuder jag pappa på middag: Pappa bjuder mig på Vassa Eggen.
Senaste Stockholmsupptäckt: Eh? Att jag vet vart Fridhemsplan ligger.
Senast sedda utställning: Lady Warhol/Sarah Moon på Fotografiska.
Favoritlyxartikel: Min ansiktskräm "Intervene" från Elisabeth Arden
Läser just nu: A Fraction of the whole av Steve Toltz.
Läser helst: Hela tiden. Väldigt blandat.
Favoritråvara: Lök/vitlök.
Bästa baren: Vet ej.
Favoritmärke: Fifth Avenue Shoe Repair
Favoritskor: Mina svarta kilklacksskor i skinn med dragkedja på sidorna. Så jävla sköna!
Klädkonto per månad: Mellan 500-3000 i månaden.
Motionerar: Till och från. Promenerar från jobbet. Älskar crosstrainern.
Det dyraste jag har köpt: Min lägenhet. Annars Australienresan.
Favoritprodukt på Apoteket: Plackers.
Senast köpta: Böcker på Amazon.
Mitt sämsta köp någonsin: Vet inte. Förtränger sånt som inte är bra.
Dansar helst till: R'n'B
Senaste impulsköp: Böcker på Amazon
Senaste fyndet: eh, inte så bra på att fynda. Men böckerna på Amazon tycker jag är ett fynd.
Senaste secondhandfyndet: En lampa för 200 spänn som jag sen hittade i en annan secondhandaffär för 1900 kr.
I dvd-spelaren/datorn: Ingenting. Kollar typ aldrig på film.
Användbar pryl: Stavmixer.
Mode jag aldrig vill se igen: Superspetsiga skor.
Värsta huvudbonaden: Hatt.
Bästa huvudbonaden: Enbart hår.
Favoritaccessoar: Mina vita pistolörhängen.
Bil/Transportmedel: Taxi.
Återvinner: Nej.
Hejar på/håller på: Sverige.
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: Läser eller lyssnar på musik och glor ut genom fönstret.

Dagens WTF facebook?! uppföljning

Reklam idag (headers enbart):
Synfel?
Vi bjuder på lunch
Jeans med hål!
Det är fint att vara fet.

Jag känner att facebook är väldigt mycket white trash. Jeans med hål? Alltså, nej. Annan sak som också är white trash och syns väldigt mycket på facebook är att ta såna där visminkardigochstylardigunderendag-kort. Framförallt den med spegeln tycker jag är fin. Not.

Perfekt handvärmare! Portabel! Kostar gratis!

Varje gång jag sitter framför datorn blir mina händer isisiskalla. Då brukar jag värma dom genom att stoppa in handen i behån. Värsta bra tipset faktiskt, om jag får säga det själv. Man blir alltid varm. Plus, stackars killar som inte har bröst. Bröst värsta mysiga.

Nu ska jag och mina tuttar gå och lägga oss. Godnatt.

Stylisten säger nej

Odd Molly, tycker folk om det? Alltså att gå omkring i en något avkortad variant av Dalarnas folkdräkt?

Dagens WTF facebook?!

Den här riktade reklamen på facebook, den brukar ju yttra sig i form av dejtingannonser (har ingen civilstatus), blöjreklam (är i barnbäraråldern) eller lite annan random skit. Nu: Mingla med Pernilla (Bild på P.Wahlgren )Tävla om en resa till Stockholm och häng med på en riktig kändisfest!

VAD HAR JAG GJORT FÖR ATT LOCKA TILL MIG DET?! Buhu snyft! Jag är tuff och hatar jävla familjen smile. Är SÅ inte målgruppen. Facebook, I hate you.

Matlagningsgurun

Har fått en ny arbetsuppgift på jobbet: skriva inköpslista plus göra veckomatsedel ink. recept till jobbfolket som inte är riktigt lika intresserade av just mat som jag är. Det vill säga dom som sitter och dreglar i lunchrummet varje dag när jag tar fram min mat.

Veckans lista:
Chili med kanel och whiskey (oväntat gott)
Kalvfärsbiffar med haricot verts och kantarellsås
Sallad med fetaost, rödbetor och hemmagjord hoummus
Grön ärtsoppa med ugnsstekt bacon

Kan dom tycka om det kanske? Hur kan dom inte, come to think if it.

Aaaaaj!

Lagar långkokschili och tar en liten paus medan det kokar. Nu kliade jag mig i ögat precis. Är jag helt dumihuvet eller? Det vet ju ett spädbarn att det är en dum idé när man har hackat chili. Nu: helvetesjävlasatan vad det svider.

En liten tanke

Varför heter det sabrera champagne när man använder en sabel? Borde det inte heta sablera alt. saber?

Vad ska jag bli när jag blir stor?

Kollar på Rachel Zoe Project och nej, jag gör inget annat med mina helger än att läsa och kolla på teve. Jag kallar det me-time. Jallafall. Vill bli såndär stylist nu, vilket är rätt sjukt egentligen för jag är inte alls så intresserad av kläder. Tycker mest det är roligt att titta på, inte så mycket klä mig i.

Jallafall 2, när jag tänkte att jag vill bli stylist så tänkte jag på att jag verkligen inte vet vad jag vill bli när jag blir stor och då tänkte jag på hur skönt det hade varit att ha en andra hälft som liksom känner en nästan bättre än vad man själv gör och som kan säga men Linn, det är [insert random yrke] du ska jobba med. Om du behöver plugga så fixar vi den ekonomin ihop. Nu vet jag, ni kan få bestämma vad jag ska bli. Lite tips: jag har examen i företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning och redovisning (snark). Jag har gått copywritekurs och kan photoshop och Indesign. Jag har jobbat med marknadsföring och web i nästan fem år. Även jobbat på bank (snark). Jag gillar text och ord och sånt. Jag vill helst inte plugga igen, kvällskurs räknas inte. Jag älskar ungar och matlagning. Och böcker! Glöm inte böcker. Jag är bra på att hitta på och duktig på att organisera. Vad ska jag bli när jag blir stor?

Linn svarar pt.10

Matilda har också lite frågor:
Men åh vilka bra frågor alla har hunnit fråga nu då! Jag vet inte alls mera.
Kanske ... kanske ... kanske ... Vilken dokusåpa genom alla tider skulle du helst vilja vara med i och varför?
Vad/vilken är din sämsta egenskap?
Vad ville du bli när du var liten och om det är något annat än du är i dag, varför blev du inte det?
Om du bara fick välja en maträtt att äta resten av ditt liv, vad skulle det bli då?

Jag är inte så mycket uppmärksamhetshora så jag skulle vilja se mig själv på teve, men om jag var tvungen så skulle jag välja Masterchef. Är det en dokusåpa? Eller en tv-show? Om jag måste välja en mer traditionell dokusåpa så var ju Baren rätt soft faktiskt.

Min sämsta egenskap? Hmm...jag tror att det kan vara att jag kan ta lite för givet att alla funkar likadant som jag, och därför bli oprovocerat irriterad när saker händer som jag inte har kunnat förutspå för att jag själv aldrig skulle ha gjort så. Makes sense?

När jag var liten ville jag bli typiska barngrejer som polis och lärare och frisör, men om vi pratar tonåren så tror jag att jag var rätt sugen på att jobba som controller. Jag har ju rätt utbildning för det, men valde att gå på marknadsföringsdelen när jag väl började jobba för att det var mycket roligare på riktigt.

ooooh, matfrågan! Vad svååååååårt! En maträtt bara. Jag kan inte bestämma mig så jag skulle väl svälta istället. Väljer mellan: mammas kycklingpaj med en ruccolasallad, entrecote med tryffelsmör, potatisgratäng och ångkokt spenat eller den där köttfärspajen med kantareller jag gjorde häromdagen. Det är så nära jag kan komma EN rätt. Flåt.

En lugn lördag

Idag har jag sett Making Mr. Right, Summer Catch, A cinderella story, Polisskolan 5 (delar), Shrek 2 och nu kollar jag på Into the blue. Mkt högklassiga filmer som ni kanske förstår.

LäsKRAV ta mig fan

Genom Sofia på Apple, dear? hittade jag länken till Östfrontens Ms Stiffnecks inlägg om pedofili. Ni undrade häromdagen vilket det bästa inlägget är, det här är det viktigaste. Nu har jag gråtit i en halvtimma och jag ser inte direkt att det kommer sluta any time soon. Läs för fan, men gör det när ni har tid att ha ont i hjärtat ett tag efteråt.

Linn svarar pt.9

Claes M frågar:
Dina förhållanden du haft, hur länge har de varat och vad har det berott på att de slutat?
Om du började bli intresserad i någon som tidigare varit en vän, hur skulle du då agera? Skulle du agera på det eller skulle du försöka låta känslorna svalna?

Egentligen har jag nog bara haft ett riktigt förhållande och ett gäng kk-förhållanden, om man räknar ett förhållande som över två månader. Mitt första riktiga förhållande varade i sex år och tog slut för att vi var för olika. Jag var pluggtypen och han var lite mer slacker. Han var världens snällaste, satte mig på piedestal och skulle ha ändrat hela sitt liv för mig. Jag kände mig kvävd och gjorde revolt och var rätt elak. Efter Kille 1 träffade jag en annan kille i ett och ett halvt år, lite från och till. Ganska mycket till, men vi sa liksom aldrig att vi var ihop. Det tog slut för att jag flyttade till Australien. Jag skulle ju bara vara borta i tre månader så jag tänkte liksom inte att det var ett slut, men sen blev jag ju kvar i tre år och ja, då var det ju slut. Där var det lite killar, men absolut inget seriöst. Sen har jag träffat en kille lite från och till det senaste året, men det är inget loveydovey i det egentligen. Vi har känt varandra i typ åtta år och han är en sjukt fin person som jag tycker jättemycket om, men vi är inte kära.

Så, som svar på kompisfrågan så skulle jag nog svara att jag skulle vara sjukt försiktig och verkligen skulle känna in läget innan jag agerade. Om man ponerar att starkare känslor sällan kommer helt obesvarade så skulle jag ändå vara sjukt försiktig, för fin vänskap är inget som man slarvar med tycker jag.

Gaaaah!

Hånglade tydligen sönder läppen i onsdags. Nu ser det ut som om jag har typ en blåsa mitt på underläppen. EUW! Och FYI det är inte munsår. I don't do munsår. Har varit på apoteket och köpt sånt där munsårsplåster (MEN DET ÄR INTE MUNSÅR!). Vill ej lämna lägenheten förrän äckliga blåsan är borta. Buhuu!

Too much girly girly

Jag älskar de allra flesta av mina kollegor, men det här med att festa med enbart tjejer alltså, inte helt säker på lyckan i det konceptet. Om jag måste höra ett ord till om en jävla kille så skjuter jag mig. Dagar som denna förvånar det mig inte att killar får fördelar i (arbets)livet. Om tjejer skulle tillbringa hälften av den tid som ägnas åt att prata om killar och förhållanden och bråk och göra slut och bli ihop igen till att diskutera övriga världen så skulle det fan aldrig existera nån jävla mens' club.

Dekadensen

Gick från jobbet med två lådor öl, 12 vinare och en flaska vodka. Jobbfest FTW! Kan aldrig sluta mitt jobb, för bra människor. Även inne på femte dagen med alkohol. Mitt liv just nu: sjukt värt.

Dagens facebookhat

Har nu fått TVÅ mail om att man ska skriva en alkoholhaltig dryck i statusraden på sin facebook "för att stödja bröstcancerforskning" eller whatever. Är så sjukt provocerad så jag har väldigt svårt att kväva impulsen att svara men är du dumihuvet människa? Hur fan skulle DET hjälpa?

Nytt mantra: fårintefårintefårintefårinte!

Edit: det värsta är att jag känner mig personligen förolämpad när jag får mailen. Typ tror du att JAG skulle göra nåt så fjantigt? Känner du mig inte?

Edit 2: sortens dryck ska alltså spegla ens civilstatus. DET har fyi extremt mycket med bröstcancer att göra. Aha, hon är singel men dejtar ibland = jävla slampa, hon får cancer. Gift = dutti flicka. Inte cancer. IDIOTI.

Dagens IRL-snällhet

Jobbkompis förut: Linn, det är så fantastiskt att du skrattar hela tiden. Man blir helt glad i hela kroppen av att höra dig. För er som tror att jag är värsta surisen/bitterfittan hela tiden, är alltså inte. Är egentligen en väldigt glad person.

Caught in a moment

Läser det där mailet/inlägget om att säga hejdå. Läser det igen. Och igen. Och igen. Saknaden att få uttrycka mig på engelska: gigantisk. Saknaden efter en svunnen tid: jobbig men överkomlig.

Linn svarar pt.8 (börjar det bli tjatigt nu?)

Peppe säger:
Jag är sjukt självcentrerad, men frågar ändå: om vi träffades i Stockholm och hade en hel dag och natt på oss att göra roliga saker. Vad skulle vi göra då?

Oj vilken svår fråga! Jag är ju inte så bra på att göra saker. Men eftersom jag också är lite självcentrerad så tänker jag på saker som jag skulle vilja göra. Först så skulle vi träffas och käka brunch på Rival. Sen skulle vi åka till Naturhistoriska riksmuseet och gå runt där och titta lite på djur och skratta åt pingviner och sånt. Kanske testa våra reaktioner i Den sinnrika människan. Sen tycker jag nog att det är dags för ett glas eftermiddagsvin när vi har slitit så hårt. Kanske åka tillbaka till Söder och gå upp till Mosebacke om det är sommar. När man har druckit vin så blir man ju hungrig tillslut och då tänker jag att vi skulle promenera längst vattnet till Bar. Efter mat och dryck så tror jag att vi skulle vara sugna på att dansa lite, men vart vi skulle gå då är lite oklart för det beror ju på vart det händer just den kvällen så att säga.

Vad säger du om en sån dag Peppelainen?

Linn svarar pt.7

Egon undrar:
Vad är du nervös över? Vardagsnervös alltså. Jag är t ex ganska nervös varje gång jag skickar mail på engelska till de höga cheferna, trots att jag gör det dagligen.

Och jo! Lista dina fem favoritböcker med motivering. Frågan lyder då: vilka är dina fem favoritböcker och varför?

Hmmm. Jag är blir vardagsnervös över att hålla en presentation. Det spelar ingen roll om det är dom människorna jag normalt sett sitter och asgarvar med eller helt främmande människor. Sen är jag lite nervös inombords när jag ska träffa folk jag beundrar lite, för jag vill liksom inte att det ska synas. Typ när jag träffade er första gången. Hjärtklappningen!

Fem favoritböcker, jävlar vad svårt. Men here goes (utan inbördes ordning)

Extremely close and incredibly loud av Jonathan Safran Foer. För att det var en av de första böckerna jag läste som frångick korrektheten och reglerna i språket och i upplägget av boken i allmänhet. Och för att jag när jag läste klart den satt på ett fik och stirrade rakt fram med tårarna rullande ner för kinderna i femton minuter.

Me talk pretty on day av David Sedaris. Återigen för att det var en first. Det var första boken jag läste som var så rolig så jag började gråta av skratt. Den här boken var liksom en introduktion till övriga asroliga författare i samma genre: Chelsea Handler, Augusten Burroughs, Sloane Crosley t ex.

Harry Potter-serien (fuskar jag nu när jag väljer en serie?) för att well, den är hur bra som helst och för att den lärde mig att läsa på engelska.

Kafka on the shore av Haruki Murakami. Inte en första faktiskt, men Murakamiälskare som jag är måste jag säga att jag tycker att det här är den bästa. Den har Murakamis vanliga halvlåtsas värld, men kanske den bästa historien i den verkliga världen också. Murakami var förövrigt min introduktion till japansk litteratur and I love it!

Till sist måste jag säga All my friends are superheroes av Andrew Kaufman. För att Kaufman visar att man inte alls behöver skriva 400 sidor för att skriva en fantastisk bok.

Det blev en massa "första"-böcker, men det finns så många och jag tycker att dom är olika bra beroende på vilket humör jag är på så jag valde att köra på dom som har varit en inkörsport till annan fantastisk litteratur, förutom att vara guldkorn själva.

Linn svarar pt.6

Sofia frågar:
Vilken litterär person skulle du vilja träffa i verkligheten?

Eh, jag har ingen aning. Jag skulle vilja träffa Chelsea Handler för hon verkar så jävla rolig, men hennes böcker är ju självbiografiska så det är ju egentligen inte en litterär person. Men jag skulle vilja träffa den Chelsea som hon skriver om i sina böcker. Räknas det då? Annars så vill jag träffa ungen i Jonathan Safran Foers Extremely close and incredibly loud och ge honom en stor stor kram.

Befrukta mig NU

Alltså en tjej på jobbet som är mammaledig var inne med sin fyramånaders unge idag. Ungen ba luuuurves me (alla ungar luuurves me iofs). Hon spydde lite på mig och nu luktar jag barnspy, men när hon borrade in näsan i min halsgrop och liksom skrattade så fick jag på riktigt hjärtklappning. Ville typ sno henne. Det KAN hända att jag lockar hem nån stackars krake inatt bara för att få bli på smällen. Tankegång idag: barnbarnbarnbarnbarnbarnbarn.

Linn svarar pt.5

Den där Jenny undrar lite mer:
Många av mina kompisar är singlar just nu och de är så hemskt stressade över att vara det. Jag undrar hur du tänker där. Visst känns det som om fler är singlar nu än för femtio år sedan? Är vi mer kräsna nu? För… alla kommer ju att hitta någon. För så är det väl?

Sen tycker jag att Bitter fick en asintressant fråga: Och så undrar jag vilket inlägg som är ditt bästa inlägg nånsin (ditt/nån annans)?

Varför började du blogga?

Har du någon blogg som du läste innan som du slutat läsa?

Ja, den eviga singelstressen. För mig går den lite upp och ned. Jag är inte stressad över att jag måste vara i ett par, men det vore ju kul att träffa nån snart eftersom jag är ganska barnkär och inte vill vänta tills jag är trettiofem med att skaffa kiddosar. Jag tror att det är fler singlar nu och jag tror inte att det beror på kräsenhet, jag tror det beror på möjlighet. För femtio år sen var det svårare än idag att vara singel. Inte för att det på något sätt var omöjligt, men då var ju hela familj+barn-grejen liksom den enda meningen med livet. Jag tror att många försakade sig själva, eller kanske inte ens tänkte på sig själva, för familjelivets skull. Sen var man nog mer av ett unikum som singel än vad man är idag. Vill dock poängtera en sak: jag tycker inte singellivet är hemskt. I mångt och mycket tror jag att det är bra att vara singel under en period i livet, framförallt för att det är jävligt lärorikt. Jag har kompisar som är i dåliga förhållanden för att de är rädda för att vara singlar, men det finns inget att vara rädd för. Det kan ju bara bli bättre liksom. För ja, alla kommer hitta någon. Eller några. Även om det känns precis tvärtom vissa dagar.

Det bästa inlägget nånsin? Jag vet inte. Det som har känts mest att skriva var ett av de två inläggen på min resdagbok som jag skrev när jag hade bestämt mig för att flytta hem till Sverige igen. Det första var på svenska till mina svenska kompisar och den andra var till mina engelska kompisar. Det på engelska skrev jag ner med blyerts på ett slitet gammalt block klockan tre på natten. Jag satt och grät så jag skakade och tårarna suddade ut det jag skrev samtidigt som jag försökte dämpa ångesten genom att kedjeröka. Det är inte ett bra skrivet inlägg, men det är känslosamt. Det till mormor kändes också. EDIT: Hittade det. Hade visst copy/pasteat förut.

Jag började blogga för att jag behövde skriva av mig och för att lära mig uttrycka det jag känner istället för att bara trycka tillbaks det och gå och vara ledsen/sur. Det har funkat hur bra som helst. Bästa terapin ever!

Hmm. Ja. Jag läste Citronmuffin. Slutade för att hon blev så...dryg. Alltså inte på sättet hon var innan utan bara dryg. Sen läste jag Nio till fem, men nu är det ju bara bilder och bildblogg = snark! (för mig alltså). Schulmanfamiljen var jag besatt av ett tag, nu tycker jag att det är sammasammalika hela tiden. Samma sak med Ett liv i exil. Jag tycker att den har blivit så överlägsen. Det är inte det att jag inte unnar honom framgång, men det var lättare att ta åt sig när han inte tyckte att hela världen inte unnade honom. Så, i princip bara storbloggar som jag har slutat läsa. Jag säger att personliga bloggar är det nya svarta.

Linn svarar pt.4

Debbie frågar många frågor:

Idag är jag av nån anledning hemskt fokuserad på alkohol och undrar således:

- vad tycker du om Systembolaget?
- vad dricker du?
- vilken bar gillar du?
- dansar du nykter?
- välj; pizzeria i förort med karaoke-kväll ELLER champagnehink på Gondolen i klackskor ELLER stor stark på svartklubb i hammarbyhamnen?

Eventuellt undrar jag också hur lång du är?

Hejdå.

Jag tycker att Systembolaget är en jättebra, välsorterad spritbutik som många skulle fortsätta att gå till även om man avreglerade försäljningen av alkohol. Vilket Sverige verkligen borde göra. Jävla kontrollstat. Fredrik Backman skrev en jävligt rolig krönika om det i onsdags. Läs!

Jag dricker allt som har alkohol i sig förutom tequila, fernet och strohrom. Och för mörk öl. Om du menar vad jag gillar att dricka så är svaret ungefär det samma. Rekommenderar dock Shiraz från Margaret River, Australien, Sauvignon Blanc från Marlborough, Nya Zealand som funkaralltidviner.

Eh, jag är inte så bra på barer, men jag gillar faktiskt Malmen (surprise), annars föredrar jag egentligen sunkbarer.

Jag dansar alltid, så japp. Fast det är roligare när man är full.

Jag väljer storstark på svartklubb i hammarbyhamnen. Jag avskyr karaoke och Gondolen är fantastiskt osexigt.

Eventuellt är jag 166 cm lång. Det står så i mitt pass iallafall.

Hejdåhejdå.

Avslutar dagen med lite love

Alltså jag älskar er. Ni är bäst i hela världen. Jag skulle vilja känna er allihop privat. Ni ba simla omtänksamma och snälla. Mot lilla mig! Dör på det. Ska sova nu. Drömma rosa fluffdrömmar. Tack finaste gullungar.