Jag vänjer mig liksom aldrig

Jag har varit hemma hos familjen i helgen. Min allra bästaste syster var där också. Vi umgicks med familjen på ett sätt vi inte gjort sen...början av tonåren. Vi var ute och gick. Vi gick på stan och shoppade. Pappa pratade givetvis för mycket med alla expediter och drog värmlandsskämt som faktiskt ådrog sig riktiga skratt. Jag och syrran pladdrade lika mycket och helt plötsligt förstod jag vart mitt oåterkalleliga babbel i sociala sammanhang kommer från. Det är inte att jag har bott utomlands. Det är mitt arv.

Vi (jag) lagade mat. Sen spelade vi yatzy till kaffet efter maten. Det var inte alls lika roligt som när man var liten och pappas kontrollbehov försökte som vanligt fatta besluten åt en (dvs. han fyllde i rutorna innan man sa vad man valde). Det positiva med att spela med pappa är dock att man slipper räkna. Han är lite av en levande miniräknare nämligen. Man ba 835 gånger 467. Två sekunder senare svarar han trehundrasextifyratusenåttahundranittiofem.

Jag låg och läste i soffan (lite av min favoritsyssla under alla år). Anna och pappa tittade på fotboll och mamma gick mest omkring och var nöjd.

Nu är jag tillbaka i storstan. Imorse kom min chef och ba va FIN du är idag (har utsläppt hår, vilket jag har ungefär aldrig) och gick in i mitt rum och kramade mig. Man kramas mycket här på kontoret. Jag är inte van vid att kramas med alla jag jobbar med. Jag satt alltså kvar i min kontorsstol när han kramade om mig. Det var lite konstigt. Det här händer kanske en gång om dagen. Att nån på jobbet typ kommer fram och så blir det typ dödläget där det rycker lite i kroppen fast man står still fast man rör sig. Alltså, jag MÅSTE lära mig.

Å andra sidan vore det ju jävvligt jobbigt om jag ba slängde mig runt halsen på alla på kontoret hela tin när dom egentligen bara vill kolla en kundstatus.

Fördelar och nackdelar

Jag jobbar över nästan hela veckan. Vi ligger lite efter på grund av semester och det gäller att ta igen allt innan fredag. Vilket vi kommer klara galant.

Det negativa är att jag inte hinner träna en enda gång den här veckan.

Det positiva är att man får övertidsöl.

Ja se det snöar, ja se det snöar

Det var ju verkligen inte roligt!

Under ytan

Jag har kommit in i mitt jobb och av någon anledning känner jag mig manad att fixa saker när saker inte funkar så nu har jag mitt jobb plus en massa annat. Vilket är helt ok de veckor vi inte har bokslut. Vilket förmodligen är helt ok de veckor vi har bokslut också när jag väl har gjort det en gång.

Men nu är det lite lite lite lite lite körigt.
Om man säger.

Gör inte

Ät inte bara ärtsoppa på hela dagen och försök inte dricka din vikt i öl. Iallafall inte samma dag. Roligt igår. Idag? Not so much.

Håll inte handen i nacken direkt efter massagen och jobba direkt efter, ty musen blir tyvärr väldigt oljig. (Inte på det sättet, you perv)

Somna inte på diademet du använder när du tvättar ansiktet på kvällen för man får jävligt fula märken i ansiktet.

Läs inte bloggar när du borde jobba.

Dagens härmapa

DAGENS VILL HA: Bättre framförhållning.

DAGENS KLÄDSEL: Svarta tygskor, dubbla svarta strumbyxor, blå/grönrutig skjorttunikawhatever.

DAGENS SMINK: Maskara

DAGENS FRISYR: Uppsatt i lilla My-knut.

DAGENS HÄNDELSE: Bolagsstämma på jobbet. Enligt vår alltiallo är kylskåpet laddat till bristningsgränsen med alkohol.

DAGENS LÅT: Jävla telefonsignal på jobbet.

DAGENS PLANER: Skulle dricka vin med kompis och kompiskompis. Nu ska jag dricka vin och gå på bolagsstämma. Och städa.

DAGENS SAKNAD: Little Sis.

DAGENS DUMMASTE: Ett jobbfolk. Eller att äta ärtsoppa till lunch.

DAGENS SJUKA: "Ögonfluss" (se Dagens samtalsämne). Obs. inte jag, EUW.

DAGENS DROG: Kaffe

DAGENS ROLIGASTE: Vin och rundpingis på jobbet.

DAGENS FAVORIT: Alla snälla ord på jobbet

DAGENS KÖP: Ärtsoppa.

DAGENS HUMÖR: Ganska bra. Tummen snett uppåt.

DAGENS ORD: "ögonfluss" se även Dagens sjuka.

Am evilest in world

Mail till min förra chef 8:52 imorse helt oprovocerat:

James,

I see X is now on both Twitter and Facebook through work… However you might want to consider teaching her how first. Heheheh.

To say Am now on Facebook and Twitter with my new page Hot Cuppa & Toast without any reference and page nowhere to be found is oh-so-hilarious. At least when you know who she is. Speaking of her, I watched new episodes of Ugly Betty last night and the resemblance is striking. Apart from Company Name not being quite so glam nor are the co-worker as hot. (Apart from you, obviously)

Anywho, thought you wanna know about your least favourite person at work’s fuckup.

Aslo, what the fuck is she gonna twitter about? Am making toast with my new Brand 4 slot toaster. Perfect result every single time! The new burgundy (matching! Wohoo) Brand kettle is whistling away on the benchtop as well. It always brings my water to a boil.

Okey, that (above) was actually quite funny (yes, have become narcissist) so she must do worse.

X

Men varför?

Jag har städat på facebook dvs alla som jag inte pratar med på riktigt: bye bye! Sen har jag ju dom som jag vill ha kvar för att vi 1) har gemensamma kompisar 2) hänger en gång per år (på vischan) eller 3) är roliga att stalka när jag har sjukt tråkigt. Och tillsist finns även dom tycker om egentligen, men deras statusuppdateringar och maffiabråk och fårkastande och akvarier etc etc får mig att vilja göra slut på vår vänskap på ett sätt som innefattar mitt huvud och en motorsåg.

För att undvika dessa hatkänslor mot folk som får en personlighetsförändring i digitalversion har jag satt dom på Hide. På så sätt slipper jag:

X har precis sprungit tre mil. Nu blir det lördagsgott och myskväll med min älskling =)
och
Y sitter bänkad framför teven. Desprat Housewifes (ja felstavad reds.amn) är en drog!!!
eller
Y tycker det är tomt under täcket

Slutet gott, allting gott...om det inte hade vart så att min nyfikna sida inte kan låta bli att unhidea för att se om det har hänt nåt spännande och så sitter jag där med självmordstankar igen.

Helgrapport

Pingis på jobbet.
Öl i inflyttninslägenhet.
Bästaste Evelina.
Tapas och Tempranillo.
Trevlig bartender, men kyckling som smakade banan.
Ovanstående bartender förklarade smaken med Den är marinerad i vin. Until this day har jag aldrig druckit vin som smakar banan.
Rödvin, cigaretter och somna mitt i en mening.
Michael Nyqvist.
Bakfull cafépersonal med verbal diarré. Dock trevlig.
Promenad.
Hollywoodfruar i repris. Grät av skratt.
Sova.
Tjeckisk billig middag.
Galenpanna på tvärbana. (Tvärbana=en buss på räls, glöm ej trycka på knappen när ni ska av. Då får man gå. Långt.)
Svartklubb i Gröndal.
Universal Love = bäst.
Somna mitt i en mening.
Evelina sov past ten o'clock = nån form av rekord.
Frukostbuffé på String. OMG: Gott!
Promenad.
Långkok hos moster med nybakade kanelbullar. Med mjölk.
Matkoma.
Läste helt störd bok. Skrattade minst varannan sida.
Läste högt för min syster i telefon. Dog av skratt.
Sov.

Ledord: Superfun Suprise!

Roliga saker på jobbet

Förutom all eko-mat så har vi ett galleriiii med stora datoranimationer av fascister. Med stora menar jag 1,5*2meter.

Vi har pingisbord med Stockholms bästa utsikt och pingisAW på fredagar och småmatcher efter maten varje lunch. Alla är överens om att det är mycket bra att systemet ligger i samma hus.

Det finns lite randomgrejer överallt: En tvättmaskin/torktumlare i ett litet förråd. Kläder i kopieringsrummet. En klädhäst helt full med datorsladdar utanför en av toaletterna.

Nyss var det en kille som skejtade i korridoren och det dånar musik från säljarnas rum på våning över.

Ibland frågar jag mig om jag verkligen är på jobbet.

Igår

Jag tog en promenad hem från jobbet igår, som jag gör varje dag. Hela Strandvägen, förbi Slottet och efter Slussen beror det lite på. Ibland blir det helvetestrapporna, ibland vägen med superutsikten och ibland, som igår, Götgatan. Jag hittade en oversizewhatever på H&M och dito på Vila. Det senare var lite ogivet och inte direkt min vanliga hunting ground. Superövertrevlig personal som var om möjligt ännu mer pratglad än vad jag brukar vara i affärer.

Sen gick jag och hämtade ett paket med böcker som jag hade glömt av att jag hade beställt och vägen hem gick förbi Twist & Tango som jag spanade in en halsduk hos i söndags. Så hade dom champagne och 20% rabatt. Så det blev en skjortklänningtunika eller whatever. Inte ens tjejen som tog betalt visste vad fan det var för nåt. (Pratade för mycket igen).

Sen kom jag hem och satte på kanal 8 - matlagning i 2 timmar. Yäzz alltzå. Kom på att jag var vuxen och åt precis det jag var sugen på dvs 2 majskolvar, 2 morötter med dipp och ett halvt paket bacon. Till lyxmåltiden drack jag vatten.

Sen dammsög jag (urk), torkade golvet, städade kök och toalett, gick ut med soporna (uäck igen, tror inte det är bra att andas in sån lukt) och avslutade kvällen med att måla naglarna och flytta om lite böcker i bokhyllan.

Tittade även på ett program om bråkiga tonåringar som ska sitta 12 dagar i fängelse (frivilligt) för att förstå vilken framtid de går till mötes. Faktiskt riktigt, riktigt bra. Som vanligt får man (jag) en känsla av vilka som faktiskt kommer lära sig av upplevelsen och vilka det inte kommer sätta några som helst spår hos.

Det var min dag. Och jag lovar att aldrig skriva såna här inlägg ever again.

Folk jag stör mig på del 333

Folk som lämnar kvar den där lilla foliepappret i smörpaketet fast det är öppnat.

Folk som inte fäller ner toalettlocket. Ba EUW, bacillerna. Vill du ha bajs på din tandborste? Nä, just det.

Folk som gör skidbackar i osten. SÅ jävla svårt är det inte att skära lite från andra hållet ibland.

Folk som inte hittar diskmaskinen trots att den är tom och öppen.

Folk som är snåla.

Mmm, that's it for now.

Jag tänker på så många saker

Jag har så himlans många saker jag vill prata om och så himlans lite tid att göra´t. Vi får ta det i kortform.

- Varför är Eva Longorias ungar i Desperate Housewives så jävla fula? För att väga upp för den rödhårigas anorexia?

- Varför luktade det bajs på hela Söder igår morse?

- Varför hänger det kläder i hela korridorerna OCH i vårt kopieringsrum?

- Varför anställer Sats bara milt förståndshandikappade receptionister? Igår ba här är vårt koordinationsrum (pekar med handen över löpband, cyklar etc). Jag ba eh hehe nu sa du nog fel. Han ba mmm. korditionsrum.. När jag skulle skriva på papperna (oklart varför) ba och nu slipper du ju faktoriseringsavgiften. Ba fakturaavgiften.

Gudfadern

Vi har distributörer lite varsom i världen och jag snackar med dom titt som tätt. Nu har vi en ny snubbe i Ryssland som jag dealar med och han har godfather@företagsnamn.com. På riktigt. Kanske bästa mailadressen ever!

Fotboll

Igår var jag på derbyt mellan AIK och Djurgården. Det förstnämnda har alltid varit mitt hatlag och det andra har jag ingen åsikt om. Fast nu gick jag med två hard core-AIK-snubbar och vi satt på AIKs läktardel så just igår fick jag motvilligt heja på AIK iallafall. Nu spelade de ju bäst fotboll, inte för att säga att det var bra fotboll, men bättre än motståndarna som hade blivit överkörda av min syrras 16-årslag när det begav sig. Men det är inte det som är poången. Poängen är att jag verkligen verkligen verkligen inte kan förstå VARFÖR man går på en fotbollsmatch med the single purpose att hata motståndarlaget/deras fans.

Jag förstår att man kan leva sig in i matchen och personen man normalt är byts ut mot nån mycket mycket aggressivare under en fotbollsmatch. Det händer mig också. Men då blir man ju arg på nåt som händer under matchen. Det vill säga relaterar till fotbollen som spelas.

Igår var det en hel läktarsektion som jag betvivlar såg en minut av matchen. De var så upptagna med att göra obscena gester och skrika fitta till motståndarlagets fans att det förmodligen inte hade spelat nån roll om AIK förlorade eller vann igår. Dom hade inte märkt det ändå.

Och jag förstår verkligen inte varför. Varför är det viktigare att hata motståndaren än att heja på sitt eget lag? Varför är hatet viktigare än sporten? Det känns ju som att det är laget de hejar på in the first place. Eller det kanske inte är så. De kanske väljer lagtillhörighet efter vilken motståndarklack som är roligast att hata?

Jag har J.Ä.T.T.E-mycket att göra på jobbet

Se och...jag vet inte, dö?

Det här är bland det roligaste jag har sett på länge:

http://ugliesttattoos.com/

Lyxfällan

Jag vet att det är som att sparka in en öppen dörr, men hur kommer det sig att nästan alla som är med i lyxfällan är tjocka?

Hela diskussionen om att samhället ser ner på tjockisar får ju liksom syre på elden när dom sitter där i teve med tomma blickar och ba ta inte min platteve och mina chips. Eller när huset är ruttet och tjejen får information av besiktningsmannen att det är mögel på vinden och att de har ruttna bärande bjälkar och ska vidarebefordra infon till sin kille och gör det med orden Det var typ mögel och massa annat som jag inte kommer ihåg.

Det står ju hyfsat klart att de inte tillhör intelligenseliten direkt. Inte blir det bättre av att man senare får reda på att de lägger 1400 på Coca-Cola alone. I månaden. I mean please. Tjejen får ut 7000 och ba Ja vill ha cola på kvällarna ju.

Otroligt ostrukturerat inlägg. förlåt.

nä nu dör jag

bakiskollar på lyxfällan. På söndagar gills bara skräptv. Men hur jävla dumma i huvet är folk?Hur hur! Kan man inte förstå vad saker å ting kostar?om man som par får ut 20tusen i månaden göra av med 58 tusen varje månad. Hur kan nån som inte har obegränsad ekonomi göra av med 58 tusen i månaden?

Edit:

Jag förstår hur man kan bränna 58000 i månaden som par förresten. Fast inte om man inte har pengarna och inte på massa skräp. Resor - ja. Möbler - ja. Renovering - ja. Chips, cigaretter och en ej välbehövd fyrhjuling - nej.

Jag mötte Lassie

Okej såhär:

Dolph Lundgren i grå kostym på en för liten cykel, men med hjälm. Två veckor sen kanske.

Martin Björk, Daniel Westling och trummisen i Europe på kontoret de senaste veckorna.

Lena PH på gatan.

Felix Herngren i lunchrestaurangen.

Nu har vi ett helt teveteam på kontoret som springer runt och filmar vår högljudda chef vars enda kommunikationsväg mellan våningsplanen är att skrika.

Ba hur cool är jag?

Ahmen fredag då

Ska på after work. Har på mig en randing t-shirt som jag faktiskt har haft som sovtisha när jag bodde på min kompis soffa. (När man bor på en kompis soffa sover man inte naken, ok?). Jag borstade håret i duschen imorse och sen fick jag bråttom så nu har mina lockar blivit till nån form av vild oordning. Jag tror jag har hål i strumpbyxorna, men jag orkar inte se efter.

Men det är väl så man ska se ut på en AW? Sovtisha,knullrufs och trasiga strumpbyxor? Visst? Annars får jag väl hala fram en femhunka och ba sup mig schnygg.

Närå, så billig är jag inte riktigt.

Men det är nån skön charm med fredagsölandet tycker jag. Så jävla skönt att slippa vara snygg. En lördag är man ju leeeedig och det förväntas att man duschar och hårborttar och fönar och målar och filar och joxar. Och väljer kläder i hundra år samtidigt som man springer omkring i matchande underkläder med ett glas chardonnaaaay i handen. I högklackat förstås.

För lördag är en dag när man måste vara snygg.

Fredagen däremot. Han är mer av en bråkig brorsa. Han har ölburksstaplingstävling och pommes frites-fläckar på bordet. Han spelar för hög musik och gillar cigaretter och trasiga naglar. Fredagen är lördagens kusin från laid-backlandet Oz.

Fredag och jag alltså. Like this

Men HAT

Jag har aldrig riktigt varit med på det där PMS-tjatet många tjejer använder som ursäkt för att kunna skrika lite på folk utan att verka total cepe en vecka i månaden. Jag har alltid varit mer av en vråla först, ooopsa sen-kinda girl. Sen bodde jag ihop med tio personer och blev lugnare än en filbunke.

Men nu i dagarna: jag är monster. Ett MONSTER. För det första sitter jag på jobbet som Quasimodo och gungar fram och tillbaka och väser Jag är inte hungrig mellan sammanbitna tänder till mina stackars jobbarkompisar när dom snällt frågar om jag ska med att äta. Bara det liksom. När är jag inte hungrig vid lunchtid?

Sen har jag inget tålamod med andra. Inte för att jag har eoner av tålamod to start with, men nu. Ett fel och you're ouT (Heidi Klum-uttal).

Sen har min fot somnat, för den enda bekväma positionen är när jag viker ena benet under mig, och mitt kaffe är kallt och jag kan inte gå och hämta mer för som sagt, min fot sover och då kan jag trilla i trappan och det är min största skräck så det går inte.

Hat.

Jävla fitthelvetesdag

Idag är en sån dag när jag undrar varför andra människor överhuvudtaget existerar. Jag har jobbat på mitt jobb i sex veckor nu och måste sitta och rätta andras misstag. JAG rättar ANDRAS misstag. Alltså, pardon me, men borde det ändå inte vara tvärtom.

Till råga på allt försöker jag kommunicera med en tysk tant. På engelska. Det går, well, sådär. Kan man säga. Jag började med att vara supertrevlig och artig, men då blev engelskan för svår för det lilla livet. Så då steppade jag down en notch eller två. Hon fattade fortfarande inte. Nu har jag startat krig och mailat hennes chef om att hon , alltså chefen, borde komma hit så vi kan reda upp alla missförstånd.

Och då var jag ändå trevlig.

Till råga på allt är den nån jävla knarkare som har snott min kompis cykel, som var hennes mormors gamla.

Jag önskar SÅ att jag hade Katla i Mio min Mio som kunde ba andas bort alla idioter till människor.

Precis vad man behöver när man är trött på morgonen

Imorse mötte jag världens största camel-toe på väg till jobbet. Det värsta var att det var på en man. Han hade dragit upp byxorna så högt att pungkulorna hängde på varsin sida av mittsömmen.

Man ba: spyr lite i munnen.

Repeat #123 - här händer det inte mycket. Bloggen mådde som sagt mycket bättre när jag inte hade nåt jobb. Eller ett liv.

Men nu har jag ju bägge och dessutom fick jag min lägenhet i helgen och där har jag varken dator eller Internet. Så nu tjuvbloggar jag på jobbet för första gången. Jag unnar mig kan man säga. (Får rysningar av ordet).

Lägenheten från helvetet har blivit Linnifierad och är numera vit och stor och fin. Jag målade om vardagsrummet i fredags. Jag fick stå högst upp på en målarstege, på tå, och sträcka mig för att nå att tejpa tapetkanten. Och då är det ändå en meter kvar till taket tar vid. Lotta sa att jag såg ut som en dvärg när hon satt i fönstret medan jag målade.

Jag har fönster man kan sitta i alltså. Om ni inte förstod det.

Och jag har köpt (och använt) en borrmaskin. Och satt ihop alla mina möbler och monterat upp en rullgardin. Vid det sista momentet var jag ganska arg. Ibland är det faktiskt jävligt praktiskt att ha kille. Vid just tråkmoment som att stå och hålla i och/eller bära saker framförallt.

Nu måste jag bara fixa en teve (vill ha 32tum, inbyggd box, bra pris. Förslag?), hämta hit min dator och kirra en sån där liten fjong så är vi up and running.

Bis later.

Vafan har jag gjort?!

Jag var och hälsade på lite i nya lägenheten idag. Det var flyttkartonger och möbler och påsar och möbler och kartonger och disk överallt. Första tanken som poppade in i mitt huvud när jag hade tagit av mig skorna och tittade in i vardagsrummet var

Vad fan har jag gjort?!

Den kändes trång och tråkig och bara så inte jag. Sen mätte jag lite och gick runt lite och kikade lite i skåpen och den där lägenhetssjälen kom över mig igen. Den är sned och vind och har lite trappsteg mitt i och ett svart kök. Och den är så jävla mycket jag.

Så nu sitter jag med ett randigt block och en reklampenna och försöker rita upp en skiss och möblera. Hade jag vart en scrapbooktjej hade jag ritat upp möbler i skala och klippt ut och flyttat runt. Lyckligtvis har det inte gått så långt. Än.

Men en dag till hemma i den här influensan så.

En vända till

Jonas, som jag ska dela bil med i fem timmar imorgon och alla dygnets timmar hela helgen med, har sett ett youtube-klipp med nån Mogi.

Nu är ALLT pörd. Pördigt. PördeY. GroovEY. osvEY.

Jag kommer seriöst krocka bilen med flit.

/ LinnEY

Titta hon bloggar

Nämen det va fan vad det ska skrivas idag då. Jag får väl skylla på att min roommie är borta och den jag vill ringa är busy.

Jag håller på och packar för en helhelg i götet med mina grabbar. Mina fina, fina grabbar. En helg med öl, hetsiga diskussioner, Liseberg på bakfyllan och sport sport sport och youtube.

Iallafall, hon jag bor hos, hon har en liten liten lampa i vardagsrummet. Vilket ju är mysigt. Men nu när jag ska packa är det inte så lite irriterande. Jag hittar ju fan ingenting.

Sen att alla mina kläder är svarta och ligger i ett hörn gör väl inte saken bättre direkt. I fortsättningen blir det bara rosa och blått och grönt och regnbåge. Å andra sidan blir det jobbigt att tvätta då. Och tvätta är ju som bekant sjukt meckigt när man bor i lägenhet utan tvättmaskin. Moment 22 i miniformat.

Fel skriver jag också eftersom jag inte ser tangenterna. Lev med det.

Å så är det höst också

Och jag har blivit nyttig. Och dricker kanske inte alkohol mer än en gång i veckan. Kors i taket. Och mörkret gör att jag är sjukt sugen på att skaffa kille.

Jamenar höst är till för att se på dålig film och knulla.

While I'm at it

Jag blir vansinnig av att en tjej på jobbet skriver dem när det egentligen ska vara de.

Och häromdagen när jag var på bio var vi 8 pers i salongen. Public Enemy är en rätt tyst och långsam film. Och då satt det ett par snett framför mig och åt godis ur prasselpåsar. Sorgsen scen - prassel prassel. Spännande scen - prassel prassel.

Jävla fetton sluta stoppa handen i påsen in public.

här var det dött

Finns inte mycket tid eller ork eller så att skriva blogg när jag har ett liv igen.

Fast nu måste jag bara bli vansinnig på alla jävla ouppfostrade idioter som åker tunnelbana. Varje gång jag åker till eller från jobbet, vilket händer iallafall några gånger i veckan, så är händer det. En väldigt gammal person/höggravid person får STÅ upp för att ingen flyttar på sig. Det är så jävla sjukt. De flesta åker typ 4 stationer och det är verkligen ingenting att stå om man är en normal, frisk människa.

Men så är det typ ingen som resonerar. Jag blir vansinnig. Hur fan tänker dom?