Skaffar folk barn för att få ett syfte? Alltså jag lägger absolut ingen värdering i det, jag bara undrar. För jag förstår det isåfall.
Inlägg
det ofrånkomliga.
19 timmar sedan
tisdag, maj 1
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag tror att för mig kom en oväntad mening med livet med barnen. Vi "skaffade barn" för att vi tyckte att det skulle vara lite skoj, typ :/ mmm, vet, helt oseriöst. Men i retrospekt fick hela livet kontur och mening då. Det var som en pusselbit som man hittade, utan att veta att den saknades. Jag, som inte ens ville ha barn som tonåring, känner nog att jag fått ett syfte som mamma.
Samma som Sara sa.
Skaffade inte för att få ett syfte men en slags existentiell panik visade sig bli bra mycket lugnare efteråt ändå.
Du, skulle du hinna ses i veckan?
Den tanken har jag också tänkt många gånger. Ibland när jag känt att mitt liv varit meningslöst och värdelöst och då jag själv inte kunnat hitta ett syfte. Att folk måste tänka som jag.
Och ibland har jag också lockats av tanken att skaffa barn för att slippa vara så uppe i mig själv, slippa älta skitsaker och så.
Sara och Maria: Mmm...det var lite det jag misstänkte.
Sofia: Ja, och hela grejen med existentiell ångest är väl att man inte vet vad ens roll är? Som förälder har man ju automatiskt en roll liksom.
Den här veckan är lite kaiko, men jag kan på söndag om det skulle funka?
Matilda:
Om du med ibland menar ofta så kan jag skriva på det där. Jag tycker det är skitjobbigt att liksom inte fylla nån funktion.
A har dragit iväg söderut då så det får bli date med mig och Knappo i så fall! Vi kan ju höras och se vad som händer!
Det Matilda säger. Jag börjar nästan på allvar fundera på Danmark, haha
jo
Skicka en kommentar