Folk jag stör mig på del 333

Folk som lämnar kvar den där lilla foliepappret i smörpaketet fast det är öppnat.

Folk som inte fäller ner toalettlocket. Ba EUW, bacillerna. Vill du ha bajs på din tandborste? Nä, just det.

Folk som gör skidbackar i osten. SÅ jävla svårt är det inte att skära lite från andra hållet ibland.

Folk som inte hittar diskmaskinen trots att den är tom och öppen.

Folk som är snåla.

Mmm, that's it for now.

Jag tänker på så många saker

Jag har så himlans många saker jag vill prata om och så himlans lite tid att göra´t. Vi får ta det i kortform.

- Varför är Eva Longorias ungar i Desperate Housewives så jävla fula? För att väga upp för den rödhårigas anorexia?

- Varför luktade det bajs på hela Söder igår morse?

- Varför hänger det kläder i hela korridorerna OCH i vårt kopieringsrum?

- Varför anställer Sats bara milt förståndshandikappade receptionister? Igår ba här är vårt koordinationsrum (pekar med handen över löpband, cyklar etc). Jag ba eh hehe nu sa du nog fel. Han ba mmm. korditionsrum.. När jag skulle skriva på papperna (oklart varför) ba och nu slipper du ju faktoriseringsavgiften. Ba fakturaavgiften.

Gudfadern

Vi har distributörer lite varsom i världen och jag snackar med dom titt som tätt. Nu har vi en ny snubbe i Ryssland som jag dealar med och han har godfather@företagsnamn.com. På riktigt. Kanske bästa mailadressen ever!

Fotboll

Igår var jag på derbyt mellan AIK och Djurgården. Det förstnämnda har alltid varit mitt hatlag och det andra har jag ingen åsikt om. Fast nu gick jag med två hard core-AIK-snubbar och vi satt på AIKs läktardel så just igår fick jag motvilligt heja på AIK iallafall. Nu spelade de ju bäst fotboll, inte för att säga att det var bra fotboll, men bättre än motståndarna som hade blivit överkörda av min syrras 16-årslag när det begav sig. Men det är inte det som är poången. Poängen är att jag verkligen verkligen verkligen inte kan förstå VARFÖR man går på en fotbollsmatch med the single purpose att hata motståndarlaget/deras fans.

Jag förstår att man kan leva sig in i matchen och personen man normalt är byts ut mot nån mycket mycket aggressivare under en fotbollsmatch. Det händer mig också. Men då blir man ju arg på nåt som händer under matchen. Det vill säga relaterar till fotbollen som spelas.

Igår var det en hel läktarsektion som jag betvivlar såg en minut av matchen. De var så upptagna med att göra obscena gester och skrika fitta till motståndarlagets fans att det förmodligen inte hade spelat nån roll om AIK förlorade eller vann igår. Dom hade inte märkt det ändå.

Och jag förstår verkligen inte varför. Varför är det viktigare att hata motståndaren än att heja på sitt eget lag? Varför är hatet viktigare än sporten? Det känns ju som att det är laget de hejar på in the first place. Eller det kanske inte är så. De kanske väljer lagtillhörighet efter vilken motståndarklack som är roligast att hata?

Jag har J.Ä.T.T.E-mycket att göra på jobbet

Se och...jag vet inte, dö?

Det här är bland det roligaste jag har sett på länge:

http://ugliesttattoos.com/

Lyxfällan

Jag vet att det är som att sparka in en öppen dörr, men hur kommer det sig att nästan alla som är med i lyxfällan är tjocka?

Hela diskussionen om att samhället ser ner på tjockisar får ju liksom syre på elden när dom sitter där i teve med tomma blickar och ba ta inte min platteve och mina chips. Eller när huset är ruttet och tjejen får information av besiktningsmannen att det är mögel på vinden och att de har ruttna bärande bjälkar och ska vidarebefordra infon till sin kille och gör det med orden Det var typ mögel och massa annat som jag inte kommer ihåg.

Det står ju hyfsat klart att de inte tillhör intelligenseliten direkt. Inte blir det bättre av att man senare får reda på att de lägger 1400 på Coca-Cola alone. I månaden. I mean please. Tjejen får ut 7000 och ba Ja vill ha cola på kvällarna ju.

Otroligt ostrukturerat inlägg. förlåt.

nä nu dör jag

bakiskollar på lyxfällan. På söndagar gills bara skräptv. Men hur jävla dumma i huvet är folk?Hur hur! Kan man inte förstå vad saker å ting kostar?om man som par får ut 20tusen i månaden göra av med 58 tusen varje månad. Hur kan nån som inte har obegränsad ekonomi göra av med 58 tusen i månaden?

Edit:

Jag förstår hur man kan bränna 58000 i månaden som par förresten. Fast inte om man inte har pengarna och inte på massa skräp. Resor - ja. Möbler - ja. Renovering - ja. Chips, cigaretter och en ej välbehövd fyrhjuling - nej.

Jag mötte Lassie

Okej såhär:

Dolph Lundgren i grå kostym på en för liten cykel, men med hjälm. Två veckor sen kanske.

Martin Björk, Daniel Westling och trummisen i Europe på kontoret de senaste veckorna.

Lena PH på gatan.

Felix Herngren i lunchrestaurangen.

Nu har vi ett helt teveteam på kontoret som springer runt och filmar vår högljudda chef vars enda kommunikationsväg mellan våningsplanen är att skrika.

Ba hur cool är jag?

Ahmen fredag då

Ska på after work. Har på mig en randing t-shirt som jag faktiskt har haft som sovtisha när jag bodde på min kompis soffa. (När man bor på en kompis soffa sover man inte naken, ok?). Jag borstade håret i duschen imorse och sen fick jag bråttom så nu har mina lockar blivit till nån form av vild oordning. Jag tror jag har hål i strumpbyxorna, men jag orkar inte se efter.

Men det är väl så man ska se ut på en AW? Sovtisha,knullrufs och trasiga strumpbyxor? Visst? Annars får jag väl hala fram en femhunka och ba sup mig schnygg.

Närå, så billig är jag inte riktigt.

Men det är nån skön charm med fredagsölandet tycker jag. Så jävla skönt att slippa vara snygg. En lördag är man ju leeeedig och det förväntas att man duschar och hårborttar och fönar och målar och filar och joxar. Och väljer kläder i hundra år samtidigt som man springer omkring i matchande underkläder med ett glas chardonnaaaay i handen. I högklackat förstås.

För lördag är en dag när man måste vara snygg.

Fredagen däremot. Han är mer av en bråkig brorsa. Han har ölburksstaplingstävling och pommes frites-fläckar på bordet. Han spelar för hög musik och gillar cigaretter och trasiga naglar. Fredagen är lördagens kusin från laid-backlandet Oz.

Fredag och jag alltså. Like this

Men HAT

Jag har aldrig riktigt varit med på det där PMS-tjatet många tjejer använder som ursäkt för att kunna skrika lite på folk utan att verka total cepe en vecka i månaden. Jag har alltid varit mer av en vråla först, ooopsa sen-kinda girl. Sen bodde jag ihop med tio personer och blev lugnare än en filbunke.

Men nu i dagarna: jag är monster. Ett MONSTER. För det första sitter jag på jobbet som Quasimodo och gungar fram och tillbaka och väser Jag är inte hungrig mellan sammanbitna tänder till mina stackars jobbarkompisar när dom snällt frågar om jag ska med att äta. Bara det liksom. När är jag inte hungrig vid lunchtid?

Sen har jag inget tålamod med andra. Inte för att jag har eoner av tålamod to start with, men nu. Ett fel och you're ouT (Heidi Klum-uttal).

Sen har min fot somnat, för den enda bekväma positionen är när jag viker ena benet under mig, och mitt kaffe är kallt och jag kan inte gå och hämta mer för som sagt, min fot sover och då kan jag trilla i trappan och det är min största skräck så det går inte.

Hat.

Jävla fitthelvetesdag

Idag är en sån dag när jag undrar varför andra människor överhuvudtaget existerar. Jag har jobbat på mitt jobb i sex veckor nu och måste sitta och rätta andras misstag. JAG rättar ANDRAS misstag. Alltså, pardon me, men borde det ändå inte vara tvärtom.

Till råga på allt försöker jag kommunicera med en tysk tant. På engelska. Det går, well, sådär. Kan man säga. Jag började med att vara supertrevlig och artig, men då blev engelskan för svår för det lilla livet. Så då steppade jag down en notch eller två. Hon fattade fortfarande inte. Nu har jag startat krig och mailat hennes chef om att hon , alltså chefen, borde komma hit så vi kan reda upp alla missförstånd.

Och då var jag ändå trevlig.

Till råga på allt är den nån jävla knarkare som har snott min kompis cykel, som var hennes mormors gamla.

Jag önskar SÅ att jag hade Katla i Mio min Mio som kunde ba andas bort alla idioter till människor.

Precis vad man behöver när man är trött på morgonen

Imorse mötte jag världens största camel-toe på väg till jobbet. Det värsta var att det var på en man. Han hade dragit upp byxorna så högt att pungkulorna hängde på varsin sida av mittsömmen.

Man ba: spyr lite i munnen.

Repeat #123 - här händer det inte mycket. Bloggen mådde som sagt mycket bättre när jag inte hade nåt jobb. Eller ett liv.

Men nu har jag ju bägge och dessutom fick jag min lägenhet i helgen och där har jag varken dator eller Internet. Så nu tjuvbloggar jag på jobbet för första gången. Jag unnar mig kan man säga. (Får rysningar av ordet).

Lägenheten från helvetet har blivit Linnifierad och är numera vit och stor och fin. Jag målade om vardagsrummet i fredags. Jag fick stå högst upp på en målarstege, på tå, och sträcka mig för att nå att tejpa tapetkanten. Och då är det ändå en meter kvar till taket tar vid. Lotta sa att jag såg ut som en dvärg när hon satt i fönstret medan jag målade.

Jag har fönster man kan sitta i alltså. Om ni inte förstod det.

Och jag har köpt (och använt) en borrmaskin. Och satt ihop alla mina möbler och monterat upp en rullgardin. Vid det sista momentet var jag ganska arg. Ibland är det faktiskt jävligt praktiskt att ha kille. Vid just tråkmoment som att stå och hålla i och/eller bära saker framförallt.

Nu måste jag bara fixa en teve (vill ha 32tum, inbyggd box, bra pris. Förslag?), hämta hit min dator och kirra en sån där liten fjong så är vi up and running.

Bis later.

Vafan har jag gjort?!

Jag var och hälsade på lite i nya lägenheten idag. Det var flyttkartonger och möbler och påsar och möbler och kartonger och disk överallt. Första tanken som poppade in i mitt huvud när jag hade tagit av mig skorna och tittade in i vardagsrummet var

Vad fan har jag gjort?!

Den kändes trång och tråkig och bara så inte jag. Sen mätte jag lite och gick runt lite och kikade lite i skåpen och den där lägenhetssjälen kom över mig igen. Den är sned och vind och har lite trappsteg mitt i och ett svart kök. Och den är så jävla mycket jag.

Så nu sitter jag med ett randigt block och en reklampenna och försöker rita upp en skiss och möblera. Hade jag vart en scrapbooktjej hade jag ritat upp möbler i skala och klippt ut och flyttat runt. Lyckligtvis har det inte gått så långt. Än.

Men en dag till hemma i den här influensan så.

En vända till

Jonas, som jag ska dela bil med i fem timmar imorgon och alla dygnets timmar hela helgen med, har sett ett youtube-klipp med nån Mogi.

Nu är ALLT pörd. Pördigt. PördeY. GroovEY. osvEY.

Jag kommer seriöst krocka bilen med flit.

/ LinnEY

Titta hon bloggar

Nämen det va fan vad det ska skrivas idag då. Jag får väl skylla på att min roommie är borta och den jag vill ringa är busy.

Jag håller på och packar för en helhelg i götet med mina grabbar. Mina fina, fina grabbar. En helg med öl, hetsiga diskussioner, Liseberg på bakfyllan och sport sport sport och youtube.

Iallafall, hon jag bor hos, hon har en liten liten lampa i vardagsrummet. Vilket ju är mysigt. Men nu när jag ska packa är det inte så lite irriterande. Jag hittar ju fan ingenting.

Sen att alla mina kläder är svarta och ligger i ett hörn gör väl inte saken bättre direkt. I fortsättningen blir det bara rosa och blått och grönt och regnbåge. Å andra sidan blir det jobbigt att tvätta då. Och tvätta är ju som bekant sjukt meckigt när man bor i lägenhet utan tvättmaskin. Moment 22 i miniformat.

Fel skriver jag också eftersom jag inte ser tangenterna. Lev med det.

Å så är det höst också

Och jag har blivit nyttig. Och dricker kanske inte alkohol mer än en gång i veckan. Kors i taket. Och mörkret gör att jag är sjukt sugen på att skaffa kille.

Jamenar höst är till för att se på dålig film och knulla.

While I'm at it

Jag blir vansinnig av att en tjej på jobbet skriver dem när det egentligen ska vara de.

Och häromdagen när jag var på bio var vi 8 pers i salongen. Public Enemy är en rätt tyst och långsam film. Och då satt det ett par snett framför mig och åt godis ur prasselpåsar. Sorgsen scen - prassel prassel. Spännande scen - prassel prassel.

Jävla fetton sluta stoppa handen i påsen in public.

här var det dött

Finns inte mycket tid eller ork eller så att skriva blogg när jag har ett liv igen.

Fast nu måste jag bara bli vansinnig på alla jävla ouppfostrade idioter som åker tunnelbana. Varje gång jag åker till eller från jobbet, vilket händer iallafall några gånger i veckan, så är händer det. En väldigt gammal person/höggravid person får STÅ upp för att ingen flyttar på sig. Det är så jävla sjukt. De flesta åker typ 4 stationer och det är verkligen ingenting att stå om man är en normal, frisk människa.

Men så är det typ ingen som resonerar. Jag blir vansinnig. Hur fan tänker dom?

-glömde en grej med jobbet

Jag sitter på trettonde våningen och mitt kontor har utsikt över HELA Stockholm. Man ba jahapp nu regnar det över söder. Det blir tunnelbanan hem. Extremt smidigt.

Ett par saker asså

Först och främst: australiska (jag vet sjukt fult ord, men det är tydligen så man säger på svenska nuförtin) droger är the shit mot förkylning. Det andra jag vill säga är av ungefär lika stort nyhetsvärde. Maggies grannar har ett band som använder lägenheten som replokal. Och det hade väl vart okej om dom hade vart nå bra. Men DET ÄR DOM INTE! Nu: spelat hey ya, halo och umbrella på gitarr i typ tre timmar. Mina öron blöder.

Å sen är det SYTYCD på teve och hon melissa är så jävla scary, återigen.

killen framför mig på tåget porrsurfar å röda byxor är rikemans folkets edgy

å just ja, jag har köpt lägenhet på söder. Ett stenkast från nytorget. It was meant to be.

saker jag gillar med mitt nya jobb

att den riktiga anledningen till att vi jobbar 35h veckor är för att vi har obligatorisk närvaro på alla fester.

Att nästan alla går barfota på jobbet.

Att det finns mackor å yoghurt å fil å ostar å salami å skinka å kalkon å frukt å grönsaker å riktig espresso. Allting ekologiskt.

Att alla är sinnessjukt snygga.

Bakfull

Vi var på Berns i torsdags. Drack jobböl en masse.

Igår ölade jag från klockan fem till klockan fem. Man skulle kunna säga att det känns lite i kroppen idag. Min nya baksmälla är värk i lederna, märkligt nog.

Vi både förfesta och efterfesta på Berns igår. Med stora flak med Boris-sprit.

Det här är värdelös information.

So you think you can dance

Inte för att jag tror att det är någon annan här inne som kollar, men är inte Melissa i sytycd bara sjukt scary. Det är nåt med det maniska leendet.

Hatar maniska leenden.

Min dag

Jag vaknade jättetidigt av att jag drömde om en hund.

Jag åt lunch på taket med utsikt över stan.

Jag gick timman det tar att gå hem från jobbet i regnet.

Jag tvättade.

Jag låste ute mig. Ingen telefon, inga pengar, inga nycklar.

Jag stog mitt i parken och ropade på Maggie när hon var i tvättstugan.

Jag rökte för många cigaretter på trappan.

Jag kommer somna till det sjukaste programmet ever - Paradise Hotel Danmark.

Fan vad folk är fina alltså

De senaste dagarna har varit så snälla mot mig så jag tror knappt att det är sant.

Jag har hört av hyfsat nya bekanta som vill hänga. Och några som bara vill kolla läget, att jag trivs i stan och med nya jobbet och sådär, som jag aldrig hade förväntat mig att höra från.

Jag blev välkomnad med bokstavligt talat öppna armar på jobbet förra veckan. Och har överösts av komplimanger sen dess. Idag var jag ute och käkade med ett gäng från jobbet och två olika personer sa hur himla kul dom tycker det är att jag har börjat och att det kommer bli hur bra som helst.

I lördags på kräftskivan pratade jag lite grann med en tjej som efter ett tag slängde ur sig att jag gjort intryck på henne. Hon ba du är en helt fantastisk människa. Det liksom strålar om dig.

Man ba tack!!! Gulle alla som faktiskt tar sig tid att säga fina ord till andra, eller skriva dom for that matter.

Jag känner mig helt...upprymd.

Det tar sig

Jag åker inte med fel tunnelbana längre. Jag hittar till jobbet. Jag har en helt sinnessjukt uppbokad kalender. Det känns jävligt bra faktiskt.

Igår satt jag i en park vid vattnet och skrattade mig igenom lite för många öl i glasflaska. Sen kapade vi en taxi och drog till värsta turkstället vid Stureplan typ. Collage. College? Jag vet inte.

Bartendern hade verkligen vaknat på fel sida och jag tror till och med att han drog en vodkaflaska i huvet på min kompis vid ett tillfälle. Vi slapp köa och betala iallafall. Musiken var helt sinnessjukt bra och vi dansade vilt i tre timmar konstant battlande med sliskiga turrehänder.

Jag tror jag skrattade hela tiden.

Idag vaknade jag upp till tre sms med väldigt fina ord från lite ogivna personer.

Nu ska jag snart ta tag i mig själv och dra på kräftskiva med bondetema. Jag tänker mig en ljuv halvlång klänning med vitt förkläde och träskor. Kanske en stor blomma i håret.

Häj.

Och en fördel till

Statistiken säger ju att alla skiljer sig nuförtin. Å killen kommer ju obviously redan ha dragit sitt strå till statistiken så jag kan få det happily ever after som jag trots min annars cyniska inställning faktiskt tror på.

Honey, I'm hoooome

Satt och tittade på Bachelorette förut. Ja, jag har i min sommartristess fastnat i en sjuk kärlekssåpa. Och fastnat är fan ordet. Jag gick hem från öl på El Mundo för fyra töntiga killar och en tjejs skull.

Men det var inte det jag ville säga. Det jag tänkte komma till var att en av killarna i det programmet har en liten gullunge till son. Och bara sådär kom det över mig. Jag vill fan träffa en kille med barn.

Jamenar fatta (och här tänker jag att han har en normal, kärleksfull relation med sitt barn. och ja, bara ett). En kille (man) med barn har ju liksom prioriteten klar för sig. Vad som är viktigt och vad som inte är det. En kille med barn har ju vett att säga nej innan man hinner släpas in i slentrianskräpet. För vad är vitsen att hänga med en tjej man inte vill ha i sitt liv? För visst måste barnlivet gå ihop med förhållandelivet, och inte fan presenterar man alla tjejer för sitt barn?

Fatta enkelt med en kille som vet vad som är viktigt i livet redan.

Så tänker jag.

Plus bonusen att få hänga med en unge typ varannan vecka. Inte behöva va morsig utan bara pappas roliga kompis.

Vart hänger killar (män) med barn i Stockholm?