söndag, januari 13

Borde ej lämnas ensam nu

Det är så sjukt jävla jobbigt att dejta. Egentligen borde man få bli sjukskriven och remitterad till en psykolog för huvudet är inte direkt vad det borde vara. Vi träffade hans kompisar av en slump igår när vi gick för att käka lunch. Sen satt vi kvar skitlänge och drack massor med öl och jag skrattade hela tiden nästan. Jag älskar ditt skratt, sa han in i håret på mig när vi kramades, sen pussade han mig i nacken precis där där han vet att jag ryser i hela kroppen av.

Dom visste om mig, kompisarna. Han pratade om på vår första dejt... som att...jag vet inte. Som att här är tjejen jag dejtar. Det var rätt fint, faktiskt.

Det, tandborsten, kläderna på stolen i sovrummet borde väl lugna mig kan tyckas, men jag vet fan inte hur man gör det här. Jag har varit singel så länge att jag har glömt delen som är början. Och nånstans i det här ska ju mina känslor in också. Det är ju inte bara frågan om ifall han vill ha mig, utan också (viktigare) vad jag vill själv?

7 kommentarer:

Anonym sa...

NJUT! :)

Anonym sa...

Du är så jävla klok, så du kommer be just fine.

Linn sa...

Puss!

Lady-G sa...

åhh vad mysigt det låter.. och vad fint ni har det.
Det komer gå bra det här.. det känner jag inuti .)

Linn sa...

Jag hoppas att du känner rätt!

Lfthmn sa...

Den där första delen är ju både det bästa och det sämsta med att dejta. Å ena sidan, är så jävla glad att aldrig behöva gå igenom den där psykningen som dejting ändå är (mest att man psykar sig själv, lära känna någon, inte veta vad han vill, inte veta vad man själv vill men å andra sidan - finns det något underbarare och känner man sig någonsin mer LEVANDE än under just den fasen? Inget slår ju den känslan!

Sandra sa...

Å vad mysigt ;)
Våga njuta, håller tummarna !!