tisdag, januari 8

He's just (not) that into you - 2013 edition

Idag är jag helt lugn istället och ba mañana mañana. Det kan vara för att jag ba äh, fuck it och skickade nåt halvgölligt sms innan jag somnade igår för helt seriöst, det hänger inte på ett sms. Att vara rädd för failure på grund av att man säger till nån att den personen är bra eller att man vill hänga eller whatever är ju att vara rädd för att man har hittat på bubblan man befinner sig i. 

Det är ju så lätt allting, egentligen. Att det inte funkar med någon beror inte på ett sms. Det beror inte på att man "har sagt nåt konstigt" eller att man har varit "för på" eller om man har "spelat spelet fel". Det beror på att nån vill/känner något den andra inte vill/känner och det handlar ju om kemi eller känsla eller nåt annat man faktiskt inte riktigt kan påverka. Visst, ibland är det timingen som är fel. Man ba okej, sjukt bra kille/tjej, jag VILL bli kär, jag BORDE bli kär, men det ba händer inte. Eller så är man ASKÄR men så är det distans eller ex eller barn eller karriär eller whatever som stör.

ELLER så förstör man nåt som är på väg nånstans bra för att man analyserar sönder allting och är rädd för att minsta lilla vink kommer vända den andra och så parerar man för sitt eget beteende och så helt plötsligt är det väl inte så jävla konstigt att den där duden eller dudetten inte vill hänga längre eftersom personen den började hänga med inte längre finns. Man spelar spelet och hör av sig efter tre dagar och säger inte som det är och man håller tonen glättig och man gör fan allting rätt, bara det att rätt egentligen gör att man får straight jacket:a sig själv. Och så lurar man sig själv att den andra personen bara gör samma sak när hen inte hör av sig. 

Fuck det. Det är 2013 nu. Vi har kommit längre än så, världen. (Ja, Veckorevyn I'm talking to you).

För om man gillar nån och den personen gillar en tillbaka så finns det väldigt få fina grejer som blir fel. Varå, så man vill ses? Well, det vill väl förhoppningsvis den andra personen också. Så man vill säga snälla saker som jag tycker om dig. Seriöst, jag tycker om dig? Igen, det är väl bara jobbigt om man på andra sidan inte känner samma sak. Om man är en sån som känner samma sak så blir ju bröstkorgen ett jävla inferno av fyrverkerier och fjärilar och boom boom boom. Och helt ärligt, om det går åt helvete så är det väl ändå skönare att känna att man iallafall fick sagt det där man kände än att sedan behöva gå i flera år och whatif:a? I'd say it is iallafall.

8 kommentarer:

Jessie sa...

Ja men eller hur! Så tänker jag med; orkar inte hålla på att spela spel. Om jag gillar någon så vill jag säga det, skit samma om det inte stämmer överens med några konstiga dejtingregler osv.

Älskar din blogg! Du skriver så fint och klokt. Håller tummarna för att det varma i din bröstkorg stannar kvar länge, länge. <3

Dr Boel sa...

Verkligen. Det är bara att köra!

Emilou sa...

Åh så himla bra! Och sant!

Charlotte sa...

Absolut! Och om den andra sedan inte känner samma sak kanske man åtminstone kan vara nöjd med att man gjort någon lite glad med att berätta att den personen är bra. Varför ska det alltid vara fritt fram att säga till andra när man tycker att något är skit om man ska tvingas gå i flera dagar och panta på ett enkelt "jag gillar dig"?

Nä, GO GO GO!

erika sa...

men JAAA! exakt så är det och jag håller med så himla mkt. men ändå hamnar jag där rätt som det är och tänker att "inte ska väl jag höra av mig redan nu", "när ska han höra av sig egentligen?", "jag vill inte verka för på" och all annan BS som liksom bara rasar över en.

så tack för att du skingrade dimmorna lite grann igen för nu har jag skickat det där messet som jag gått och dragit på. wtf liksom.

Åsa sa...

Amen. Nu skulle jag bara behöva översätta det här o sticka under näsan på min tjejkompis... som jag för övrigt köpt boken "He's just not that into you" till men inte vågat ge, för hon skulle nog inte ta den hinten så bra

Lisa sa...

Bra regel: gillar killen dig finns inte tid för neurotiskt funderande. (Han hör av sig precis så ofta att du slipper ha sådana tankar.)

Linn sa...

Jessie: men ååh! tack!

Dr Boel: alltså man litar ju på alla med dr framför sitt namn va.

Emilou: puss!

Charlotte: Ja, men precis. Neggiga grejer: fritt fram. fina grejer: ojojojdå. Tumme ner för det.

erika: YEY! Hur gick det?

Åsa: oh, den boken är ju i och för sig kanske lite lite hård, men också lite lite sann. Det här "man behöver göra sig till/killar är dumma i huvudet"-grejen som USA prackar på oss är ba så sjukt. Du får väl länka hit din kompis istället av nån annan anledning?

Lisa: Well, true. Dock att jag är lite dumihuvet och liksom vill höras HELATIDEN så det gäller nog inte riktigt.