Eh såatteh, jag är inte dramatisk. Eller så. Alltså jag kände ju så igår, men det kanske var en liten liten smula ur proportion. En liten djupdykning ner i söndagsångesten helt enkelt. Det är ju tur att jag är född med gener som bara kan hålla kvar dåliga känslor i max ett dygn. Just där kanske det är bra att ha dåligt tålamod. Det är ju skittråkigt att vara ensam och deppig. Nu är det ny vecka, nya tag osv.
4 kommentarer:
Jag hade också en sån dag igår. Satt ensam i min lägenhet och allt kändes lite jävligt. Då var det fint att gå in här och se att det fanns fler än jag.
Det är det bloggar är så himla bra för. Dom minskar ensamheten.
Jag säger precis som föregående talare - det är ganska skönt att se att de finns folk som är lika. Deppig en dag och på topp nästa! Eller från timme till timme ibland med, för den delen. Vaddå känslomänniska?
Känslomänniskor FTW!
Skicka en kommentar