tisdag, juni 7

Like you'd care

Hann inte till infomötet idag för jag var tvungen att akutjobba. Det hade jag väl iochförsig redan gissat mig till, men ändå: nederlag. Vill vara bra snäll person. Misslyckas.

Åt middag med min finaste kompis och pratade livet och drack vin istället, efter jobbet. Nu har jag precis smsat min gamla chef att jag saknar saknar saknar honom. Min finaste bästaste mentor. Min storebror av fel nationalitet. Jag skulle ge allt för att jobba för honom igen. Allt utom det som krävs. Jag flyttar inte tillbaka till Melbourne.

Mitt liv är här nu. Mitt hem mitt jobb mina vänner. Mina gamla vänner och mina fina nya vänner. Här. Det har tagit två år and then some, men jag är jag här nu. Jag behöver fortfarande lära mig att läsa bok och dricka vin på bar själv, men sen. Sen är jag så mycket mer jag här än vad jag var i slutet där.

Att den dagen skulle komma ändå. Jag hoppades ju på det. Trots att jag gjorde lista på lista på varför livet var bättre där. På allt jag skulle sakna och allt jag inte hade här. På svenskars ovanor och alla kindpussar jag skulle missa. Den där dagen som jag tänkte nog fanns, där i framtiden, den finns. Den är faktiskt nu.

Stockholm är en del av mig nu. Sverige är jag. Svenskan är min. Det är fint. Så ni vet. Det är fint här.

15 kommentarer:

egoistiska egon sa...

Och vi tycker att det är fint att du är här!

appelpaj sa...

det är fint att känna sig hemma. underbart.

Jessica sa...

Det svåraste med att flytta utomlands är att flytta hem igen. Även om jag bara var borta i fyra månader höll jag på att tjata om Göteborg tills allas öron trillade av. Men fint att det känns rätt var du är nu!

Linn sa...

Egon: Gulle!

appelpaj: Ja, det är faktiskt mysigt.

Jessica: haha. Ja, det var ett rätt jobbigt beslut.

Johanna sa...

Melbourne verkar vara en sån cool stad, skulle gärna åka dit ett tag. Men ja, det är verkligen speciellt att bo utomlands och att komma hem igen. Vi flyttade hem till Göteborg för en månad sen efter två år i Schweiz, men även om vi haft det skitbra där kändes det verkligen rätt nu. Jag ville inte stanna kvar tills jag skulle börja längta hem, bättre att åka hem innan det hände liksom.

DOCK, kindpussarna (i Bern kör man tre stycken) kommer jag inte sakna. Fy fan vad meckigt det är. Vem ska man pussa, och när? När är man så bra vänner att man bara kör två pussar? och Hur göra för att slippa känna exakt vad människan åt till lunch?

Nej, fram för den svenska kramen, den är innerligare och mysigare tycker jag.

Linn sa...

Melbourne är en fantastisk stad faktiskt. Om man kunde flytta Melbourne till Sverige så skulle jag bo där. LÄTT. Och slänga ut alla pretton som skulle komma dit och försöka förstöra det innerliga.

Välkommen till Sverige. Det är skitkonstigt skitlänge, men det blir bra sen. Jag lovar.

Och kindpussarna: i Australien kör man alltid bara en. På högerkinden. På alla. Det är skitmysigt och inte alls meckigt.

Omomigen sa...

Åh, dricka vin och läsa bok i bar är en av mina bästa grenar. Om jag hade varit i Sthlm nu hade jag lärt dig. Suttit vid samma bord, ett steg bort till baren, utanför osv. Sen hade vi varit fulla och fått läsa om alltihop.

Linn sa...

Jamen ja! Till hösten!

Omomigen sa...

Eh..kollade precis min statistik...har du länkat mig nånstans? Har typ en miljon besök härifrån och fattar inte riktigt?

Omomigen sa...

Lätt till hösten! Jag röstar på en varm september med vino och boko och allt sånt jag inte hinner i sommar!

Linn sa...

Nejmen inte nyligen tror jag inte. Men jag länkar ju i läslistan till höger. Kanske därifrån?

Linn sa...

Och JA till allt det där.

Omomigen sa...

Skumt, typ 20 ggr så många som vanligt...wellwell.. Hösthäng bokat!

Linn sa...

Du kanske har kommenterat? Eller så är det för att du är bra.

Omomigen sa...

Hahaha! Jag har inte skrivit så sällan ever. Vore sjukt kul om folk tyckte jag var roligare när jag är tyst!