tisdag, februari 23

Föräldraledighet och hur en än vänder sig har en röven bak, om en är tjej vill säga

Vi har vetat sen vi började prata om att försöka få barn att vi vill dela på föräldraledigheten. Jag skulle kunna dra hela spielet om varför, men jag känner mig så uppgiven kring det hela så jag känner bara MEN VARFÖR SKA JAG ENS BEHÖVA FÖRKLARA? Det är vårt gemensamma barn och that is it. Vår plan, som för övrigt våra arbetsgivare är fullt insatta i och som planeras vikarier från, är att jag är hemma dom första sex månaderna, vi jobbar halvtid bägge två i ett halvår i mitten och sen tar Andypants vid och är ansvarig i sex månader. När folk frågar, och folk frågar, och jag är den som svarar så får jag i princip alltid den sköna ja, du får se när barnet är här *huvudet på know it all-sned*. När Andreas är den svarande så får han men gud vad du är bra! 

Det. Provocerar. Mig. Så. Oerhört. Mycket.

Varför? VARFÖR? V A R F Ö R?

Det är nedvärderande på så många olika jävla nivåer. Jag är en sämre mamma som inte tar ut MAMMAledighet tills barnet flyttar hemifrån. Andreas är ett underverk som offrar sig och är hemma. Vårt beslutsfattande är undermåligt at best. Mina känslor trumfar Andreas känslor. Jag är en karriärshäxa som inte vill vara med mitt barn. Alltså jag orkar inte ens fortsätta rabbla upp skiten jag vill häva ur mig. 

Det är 2016. Kan vi vänligen sluta berätta för andra hur en gör föräldraskap på Rätt Sätt? 

23 kommentarer:

/nina sa...

Det är ingen idé att slåss mot det där. Mammor ska vara hemma, punkt slut, och pappor som är det är superhjältar. Långsamt, långsamt ändras det men det kommer att ta tid. Just detta med att vara hemma "för kort tid" som mamma är OERHÖRT känsligt för många. Samma människor som förmodligen säger "varför skall statne lägga sig i hur vi gör, för oss är det yada yada.....".. tycker väldigt mycket saker om de som är hemma kort tid. Gaah.

Linda sa...

Precis så gjorde vi båda gångerna och det var superbra! Tycker det är självklart att barnet har rätt att få lika mycket tid med båda sina föräldrar.

Jessica sa...

+ 1000, gud vad vi redan mötts av det där (och då kommer vi troligen att dela ⅔ + ⅓ men jag jobbar emellan, d.v.s. skulle gå på jobb när babyn är relativt liten. OMG liksom...

Anonym sa...

Så bra skrivet! Lika irriterande som att jag är en "working mother" medan min man bara är sig själv i karriären, eller "pappa". (USA då men ändå. Blir vansinnig). Sen är det även pinsamt med alla svenskar som vill mena att de är genusmedvetna, jämställda och feminister och sen är det ändå ALLTID kvinnan som går ner till halvtid, hämtar tidigt på dagis bla bla. Snacka om kvinnofälla. Kör på med er plan, låter helt perfekt.

Anonym sa...

Heja er! Känner inte dig men har följt din blogg ett tag nu bl.a. för att du har så kloka tankar i dessa frågor.

Den där Andreas sa...

Jag hör dig och håller med dig. Själv blir jag mer provocerad av personer, läs män, som inte tar ut någon föräldraledigt. Ja utom möjligtvis på sommaren då för att förlänga ledigheten. Har en sådan person i min närhet och jag har så svårt att förstå att man inte vill ta ut den.

Min och C:s plan (ja vi väntar barn, om än väldigt tidigt just nu), är att hon är hemma först i typ 8-9 månader eller vad det blir. Eftersom att hon pluggar och det inte hinns med att påbörja inom 6 månader. Sen är det ju en sommar där emellan osv. Sen är det min tur att vara ledig och då blir jag ledig lika länge, om inte längre. I och med att hon pluggar i Uppsala sista året och jag jobbar i Norrköping går det inte att båda pendlar. Sen så är det nu det visar sig vara skönt att jobba statligt med 6 veckor semester och extra tillägg när man är förädlraledig. Har till och med räknat ut att när jag är föräldraledig så kommer vi att ekonomiskt antagligen att gå plus minus noll, om inte plus netto. bara det är ju grymt!

Linn sa...

/nina: Nej, men det är ju den uppgivenheten jag också känner, men samtidigt känner jag inte för att bara acceptera det heller och vill bara göra värsta scenen och ifrågasätta tillbaka. Vilket jag ju inte gör pga ändå ovärt.

Linda: Härligt att höra!

Jessica: Ja, men det verkar ju helt jävla omöjligt för folk att hålla vad dom tycker för sig själva.

Anonym: Tack för peppen! Gud, kan bara ana hur förbannad jag hade varit om jag hade bott i USA där jag iallafall inbillar mig att det är tusen gånger värre.

Anonym: Men vad gulligt sagt, tack!

Den där Andreas: Ja, det är också provocerande, men det är ju också ett tudelat svärd på nåt sätt. Jag har kvinnor i min närhet som har män som vill vara hemma men som tycker att det är deras rättighet att vara hemma. Vet inte vad som är mest provocerande där faktiskt.

Och GRATTIS! Gud vad roligt! Och er uppdelning låter ju kanon! Och statligt må ha sina nackdelar, men det där är ju en big jävla upp faktiskt.

minahistorier sa...

gud var irriterande det där låter! folk och deras åsikter och tyckande alltså, det där verkar sjukt jobbigt när man ska ha barn - att andra som har barn jämt ska ha åsikter kring det.

S sa...

Tycker ni verkar ha så vettiga tankar kring detta. Och så fint att kunna vara hemma så länge tillsammans! Heja er!

Katarina sa...

Jag tycker det är väldigt svårt att planera sin föräldraledighet innan man vet vilket barn man får. Ddt är ju faktiskt barnet det handlar om och inte enbart föräldrarna. Att vara helt fast vid hur det ska vara kan i många lägen vara bra. I mitt föräkdraskap har inte det funkat. Vi behöver kunna ändra och sedan ändra igen. Ibland har jag mått dåligt, ibland inte. Vissa barn ammar och vissa flaskas.jag har behövt ta det chill innan jag vet vem som är hemma när barnet är 8 månader. Att lyssna på barnet är mitt "tips", den vissr er vägen till kärlek och hur ni behöver göra i de flesta lägen.

Linn sa...

Katarina:
Nu bad jag ju uttryckligen om inga tips så du kan ju tänka på det till nästa gång du känner ett behov av att berätta vad du tycker är rätt utan att bli tillfrågad. Jag gav inga pekpinnar om rätt eller fel, utan reflekterade av hur JAG upplever VÅR planering. Vad du upplever och tycker är för mig inget annat än en förtäckt pekpinne och såna är jag gärna utan.

Katarina sa...

Jag gav inga pekpinnar heller om rätt eller fel. Utan hur jag tror saker funkar med barn, precis som du. Får jag enbart kommentera dina inlägg nör jag hpller med till hundra? Pekpinnar är jag görna utan och hoppas inte det skulle tolkas så. Utan som en reflektion från min sida.

Linn sa...

Absolut inte, men det går kanske att välja sina tillfällen tänker jag. Du får tycka och tänka precis hur du vill kring föräldraledighet och dina barn och hade jag skrivit ett inlägg om hur vi resonerar och varför så hade jag förstått din kommentar kring hur du resonerar. Grejen här var väl att jag reagerade på att folk ska hålla på och tycka hela tiden och att det är jobbigt och så kommer du och tycker saker. Min poäng är att jag är helt ointresserad av vad andra tycker är bra eller vad som funkar bäst för dom. Om jag vill veta så frågar jag eller så sker det nån form av informationsutbyte i en dialog, om det är live. Jag skulle själv aldrig komma på tanken att berätta vad jag tycker är rätt sätt till en främmande människa som inte har frågat om min åsikt och eftersom jag i just det här forumet har möjlighet att sätta gränser så gjorde jag det nu.

Om det fungerar för dig/er att bestämma föräldraledighet lite som det känns under tiden och du/ni är nöjda med det så är det ju såklart jättebra! Vi tänker annorlunda än er bara.

Katarina sa...

Har svårt stt förstå skillnaden mellan ovanstående kommentarer och stt detas tyckande är ok.jag höll inte med och det var mitt tyckande men inte ok. Sista stucket tänker jag som dig. Det var bara mina bebisar som inte tänkte så.

minahistorier sa...

hej, jag har gjort min blogg privat lite tillfälligt - skicka mejl till not_sunlight @hotmail.com om du vill ha tillgång att läsa... :)

Lfthmn sa...

Heja Linn! Håller helt med dig! ska inte gå in på hur vi gjorde och varför men det där med att båda jobbar halvtid - så himla skönt! Man får bara passa sig så man lyckas hålla den där halvtiden och vara jättenoga med att inte läsa mejl eller svara i telefon när man är ledig. Det var största utmaningen för oss när vi gjorde så några månader men jag hade gärna tagit hela nästa föräldraledighet så, om det gått. Oj va man njuter av att vara på jobbet när man är det och oj vad man njuter av att vara hemma när man är det. Tumme upp!

Linda sa...

Jag ska börja jobba i april, då är vår bebis drygt 9 månader. Vet inte hur många som frågat om jag verkligen ska börja jobba heltid då. Ehh ja?! Varför inte? Så jävla skumt.

Linn sa...

Katarina: Nej, jag förstår att du inte förstår det. Du lade in värderingar "Det är faktiskt barnet det handlar om, inte enbart föräldrarna" eller "lyssna på barnet, den visar er vägen till kärlek" som jag upplever dömande eller åtminstone tydliga det här är rätt-kommentarer, vilket var det hela mitt inlägg handlade om från början och anledningen till att jag reagerar.

Det här är inte ett inlägg som handlar om vad som är rätt eller fel eller ens en motivation om varför vi väljer som vi väljer. Det handlar om att det är jobbigt när folk känner ett behov av att berätta att det är fel eller ifrågasätta vårt val. Du får tycka att vi gör hur fel som helst, men håll det för dig själv.

Linn sa...

Lfthmn: Ja, alltså jag tror verkligen inte att det kommer gå som en dans och det kommer säkert vara svårt och jobbigt av en hel massa anledningar också, men skönt att höra att det funkade för er också!

Linda: Gud alltså. Vad har folk med det att göra? Varför finns det ett så stort behov av att tycka om vad andra gör? Haru inget snällt att säga så håll käften liksom. Heja er för att ni gör som ni vill!

Lisa sa...

Stundvis tänker jag att det där tyckandet bottnar i att tyckarna har svårt att passa in sina egna erfarenheter i ramen för dina planer. Det har jag också ibland och får bita mig i tungan för att inte berätta hur verkligheten tedde sig för oss för personer som inte bett om det. Men sen är det ju det där att tyckarna kommer från alla hålla och kanter - även barnlösa utan egna erfarenheter. Det är bara så himla djupt rotat det där hur det 'ska' vara och någon slags bisarr oskriven regel att om graviditeter och barn - eller framförallt mammor - får ALLA tycka till! Som om det inte var en personlig angelägenhet utan vilket politiskt sätllningstagande som helst.

Hanna sa...

Mina barn har då rakt inte velat ta nån flaska så att dela på nätter etc har varit rätt kört om man inte pallat att ta nån värre kamp och personligen pallade inte mina hormoner det. Men om man väl bestämt att dela på ledigheten så får ju bebisen finna sig i det och det lär ju funka med de flesta barn med tanke på att kvinnor i många länder har väldigt kort ledighet. Mina har tagit flaska åtminstone ett par dagar in i ledigheten och i värsta fall har man ju rätt att amma på lunchen. Det där med att lyssna in barnet tror jag i 90% av fallen leder till att mamman är hemma längre pga barnen knyts tightare till den som är hemma. OBS oerhört subjektiva synpunkter såklart.

Hanna sa...

Ps ammade mitt första i två år, var hemma 6 mån.

Josefine sa...

Måste bara säga att jag tycker att det låter som den ultimata uppdelningen. Skulle så gärna ha velat köra lite 50/50 en period så att jag hade fått både och.

Men det är HELT FUCKING sjukt hur det fortfarande snackas om det där. Mikael var ju hemma i .. vad blev det nu då ... kanske 7 månader och sen halvtid en månad. det var ju i början. Jag var föräldraledig i tre fjuttiga månader sommaren efter. Nu frågar folk om Mikael "ska vara hemma nånting?". Det är precis som att det var så jävla sci fi att han var hemma första perioden att de (alltså folk vi UMGÅS MED) blockerat det ur minnet att det var han som var hemma. Orkar inte ens tänka vad folk sagt om det att jag gick tillbaka till universitetet 3 veckor efter förlossning.