söndag, maj 12

Plötsligt händer det

Jag sitter på ett tåg igen. Det börjar skymma utomhus och himlen är blå ljusgrön gul orange rosaröd. Min kille sitter bredvid med en hand på mitt ben och jag har sockerdricka i hela kroppen. Han har träffat mina föräldrar nu. Sett var jag växte upp, min gamla skola. Bryggan jag drack spritblandning ur petflaska på.

Jag sitter på ett tåg igen och det är söndag och den svarta klumpen som suttit i maggropen så många söndagar är så långt borta att jag nästan glömmer hur den känns.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Så härligt!! Första gången killen träffar föräldrar och ser ens uppväxt är något extra.... Är deeply in love med min kille men kan ändå ibland dagdrömma om att just få göra om familjegrejen..

Miss Baglady sa...

blir alldeles gråty så fint.

Matilda sa...

Åh! Underbart! Blir helt glad för din skull.
Kanske för att jag precis har börjat känna samma sak? Ångesttrycket när jag lämnar Karlstad har liksom lättat och det känns helt okej att åka hem igen.
Tror det kan ha och göra med att jag, precis som du, hittat en finfin person att dela vardagen med.

Sofie sa...

så himla härligt att läsa!