fredag, maj 1

Das Stue

Jag skulle kunna vänja mig vid ett liv i lyx alltså. Nu kommer ju det aldrig hända eftersom ingen i hushållet känner för att jobba häcken av oss och vi har tyvärr inte heller någon rik, avlägsen släkting med ett speciellt gott öga till just oss. Men en kan ju drömma liksom. Det här hotellet vi bor på är magiskt. All personal, och det är en stabilt stor styrka, är jätteglada, jättetrevliga och pratar med så tysta mjuka röster att vi funderar på om dom har ett panik room i källaren dit dom får gå och skrika av sig lite ibland. Alla detaljer sitter. Det är inga skrapmärken efter fötter eller väskor på väggarna, inga avskavda möbeltyger, ingenting som skramlar eller låter. Det luktar gott överallt och maten är fantastisk. Det kostar lite, obviously, men för väldigt speciella tillfällen så finns det nog inget annat hotell jag rekommenderar högre.

Inga kommentarer: