onsdag, februari 1

Jämställdheten - så tänker vi 2.0

Kommer ni ihåg jämställdhetslistan som jag fyllde i innan Skrällen föddes? Jag blev då påmanad om att återkomma typ ett år senare och well, nu gör jag det. Det blir lite för rörigt om jag ska klippa in vad jag svarade då jag föreslår att ni först klickar på länken ovan och sen läser här, mkej?

BEBISNÄTTER:
Ja, alltså det är väl ganska lika om vi också räknar in mornar i det här. När Ellen var nyfödd så delade vi upp nätterna i innan fyra-fem och efter fyra-fem där jag tog första delen och min morgonpigga man den senare. Det innebar att alla fick sova minst 5 timmar ostört i sträck. Jag matade Ellen som alltid somnade typ samtidigt som hon åt och Andreas sov glatt vidare utan en tanke på att vakna (tror på allvar att den manliga hörseln är lite outvecklad) och när hon vaknade för att käka vid fyra-fem-snåret så gick Andreas helt sonika upp med henne så fick hon sova vidare i soffan efter maten och jag fick sova tills jag vaknade/bebin vaknade för dagen. När han jobbade lade han tillbaka det sovande barnet bredvid mig i sängen innan han gick. Sen hon slutade vakna för att käka hela tiden men innan delad föräldraledighet så tog jag dom flesta vardagar och han alla helger så jag fick ordentliga sovmornar. Han har kanske fått två? sovmornar sen Ellen föddes. *wife of the year* Nuförtiden är det den som ska vara föräldraledig på dagen sen som tar natten och sen tar vi varannan helgdag fast Andreas brukar låta mig sova ut varje morgon iallafall.
Jämställdhetsbedömning: 10/10

NATTNINGAR:
Ah, nattningarna. När hon var en spädis så delade vi på det. Jag vet inte om det var exakt 50/50 men typ den som behövde vara ifred fick det och den som ville gulla fick det. Om hon var ledsen så var det typ mest jag för då blev hon tyst. Sen kom bara mamma-perioden när Andreas inte fick röra Ellen efter typ sju utan att hon skrek hysteriskt och kastade sig mot mig. Då nattade jag varje kväll in i evigheten amen. Det var hemskt. Det var kanske 2 månader? Nu vill jag skriva att den som har varit hemma på dagen nattar på kvällen men det är fan inte sant. Jag nattar kanske 5 dagar av 7 och mest för att det är så himla mysigt men också för att det går på MAX tio minuter varav minst nio av dom är att hon äter och mmm:ar i min famn. En dålig kväll kanske jag måste dansa med henne nån minut innan hon slocknar.
Jämställdhetsbedömning: 6/10

FÖRSKOLA:
Ja, där är vi ju inte riktigt än så jag säger väl det jag sa sist: jag tänker att vi kommer lämna/hämta 50/50. Vi vill väl ha Ellen på förskolan så korta dagar som möjligt så en lär väl lämna och den andra hämta. Eller alltså det kommer bli så. Jag skulle aldrig acceptera nåt annat och det är lika självklart för Andreas.
Jämställdhetsbedömning: N/A

VAB:
Samma här, tar för givet att vi delar. Jag och Andreas är ofta rätt schyssta med varandra och räknar inte timmar så om nån har nåt viktigt så är väl den andra hemma även om det råkar bli två dagar i rad eller två gånger i rad. Så länge som det inte blir att det ALLTID råkar vara en persons jobb som är viktigare så jämnar det ut sig.
Jämställdhetsbedömning: N/A

STÄD:
Vi har städhjälp varannan vecka. Jag prioriterar gladeligen bort andra grejer för den lyxen. Emellan där plockas det ju till förbannelse och Andreas brukar dammsuga nån gång medan jag brukar torka av lite luckor och sånt i köket. Andreas går ut med soporna i 97% av fallen. Jag rensar mer, typ kylskåpet, gamla påsar, tandkrämstuber som är tomma och sånt. Vi bäddar sängen när vi är hemma. Vi plockar fanimig jämt bägge två. Andreas sa häromdagen alltså nuförtiden tycker jag aldrig att jag lämnar ett rum utan att ha nåt med mig och ÄNDÅ är det grejer överallt. Livet med en bebis osv. Jämställdhetsbedömning: 10/10

MAT & DISK:
Här är det nog ungefär samma som sist. Jag lagar nog kanske 60% av maten och mest för att jag tycker att det är roligt samt pga kontrollbehov. Vi, nä jag, gör en matlista på söndagar med veckans rätter och sen beställer jag mathem med leverans på måndagen. Nu så här aprés bebé så är det ju inte direkt så att den andra personen liksom ligger på soffan och pillar sig i naveln när den andra lagar mat. Är en inte på bebisvakt så städas det liksom. Disken tar antingen den som inte har lagat mat eller den som inte lägger Ellen. Eftersom jag lägger Ellen 5 dagar av 7 så tar Andreas hand om disken 5 dagar av 7 även om han har lagat den.
Jämställdhetsbedömning: 8/10 (mest pga att planeringen hamnar på mig)

TVÄTT:
Sammalika skulle jag säga. Jag tvättar ordentligt (vill se botten på tvättkorgarna) och effektivt (lägger i ny när jag hänger upp den blöta) när jag tvättar men Andreas tvättar oftare fast färre maskiner. Typ en maskin. Det är ganska irriterande. Jag tror att vi typ viker tvätten lika ofta? Den som är hemma typ viker tvätten? Jag försöker ibland hinna först bara för att jag hatar hur Andreas viker men det tycker inte jag ska ingå i bedömningen för jag får faktiskt skylla mig själv om jag vill ha mina kläder vikta På Ett Speciellt Sätt. Han viker ju och plockar undan (på sitt sätt) liksom.
Jämställdhetsbedömning: 10/10

RÄKNINGAR/RÄNTOR/EKONOMI:
Vi slår ihop löner/försäkringskassepengar varje månad, betalar alla räkningar även typ personspecifika som mitt CSN och drar ett stort belopp till ett gemensamt kortkonto varifrån alla månadens familjeutlägg går och sen för vi över hälften var till våra egna lönekonton. Vi har alltså helt gemensam ekonomi fast får typ månadspeng på egna konton att disponera fritt över. Det känns vikigt för oss att inte allt går på det gemensamma för jag vill varken veta vad han gör med sina pengar eller ha dåligt samvete för vad jag gör med mina, vilket jag hade haft om allt hade gått på det gemensamma. Vi sparar pengar till Ellen varje månad och pensionssparar lika mycket. Det dras också från potten innan delning. Den som ser en räkning lägger in den för betalning och men det är jag som summerar allt innan löning och ser till att det förs över pengar till rätt konton osv. När det gäller räntor är det jag som har bäst koll, men vi är hos banken gemensamt och fattar besluten gemensamt. Jag får mer pengaångest än Andreas vilket är både bra och mindre bra. Vi är bägge två svindåliga på att spara och prioritera sparande och well, vi jobbar på att bli bättre.
Jämställdhetsbedömning: 8/10 (mest pga att planeringen hamnar på mig även om det är frivilligt)

ÖVRIGT:
Föräldraledigheten har jag ju skrivit om förut, men vi delar ju lika där. Inköp till Ellen gör nog jag mest av men det är mest för att jag typ drar runt på stan när jag är ledig och Andreas liksom GÖR saker med Ellen istället typ går på museum och rum för barn och leker och bygger kojor och whatnot. Jag fixar mer hemma. Jag köper nya kuddöverdrag och plockar om prydnadssaker och köper blommor (och tar bort blommor HERREGUD är han blind?) och piffar. Andreas tar Ellen oftare och med större tålamod. Han tröstar och masserar och pysslar om oss mer. Jag ser till att vi bråkar 100% av gångerna. Jag ser till att vi pratar när det behövs. Jag har ev-en-tu-ellt skrikit JAG TYCKER VERKLIGEN INTE ATT DET ÄR SPECIELLT SNÄLLT ATT DU ÖVERLÅTER HELA DEN EMOTIONELLA UTVECKLINGEN AV VÅR RELATION TILL MIG! Det kan ha varit en liiiiiten överdrift och jag glömmer där också helt att 100% av lugnet i relationen är på grund av honom och hans enorma tålamod.
Jämställdhetsbedömning: 7.5/10

Total jämställdhetsbedömning: 59.5/70 dvs 85% jämställt. Det är inte hundra procent, det är det inte, men jag upplever mig generellt som väldigt jämställd och det verkar väl som att siffrorna visar ungefär samma? Jag är ändå ganska nöjd.

2 kommentarer:

S sa...

Ni låter sjukt mycket mer jämställda än de flesta jag känner!

Linn sa...

Ja, alltså vi upplever oss som jämställda. Det är klart att det kommer perioder eller grejer där vi inte är det, men generellt så hjälps vi åt. Jag tror att den bästa grejen med vårt förhållande är att vi försöker vara unniga med varandra och liksom underlätta så mycket som möjligt vilket ju skapar en positiv spiral. Obs vi bråkar också, men sällan om typ disken och tvätten och natten och sovet.