lördag, februari 4

Rövhatt

Är förkyld. Hatar som ni vet att vara förkyld. Har smittat mitt barn. Hatar om möjligt förkylningar ännu mer för AJJE MITT HJÄRTA när ungen vaknar upp och vrålar pga ont nånstans, halsen gissningsvis för det hade jag. Är så himla himla glad för att hon till och med i det läget liksom är glad i grunden. Att det går att distrahera henne med nåt hon gillar (bild på mormor, Morbergs kokbok (alltså don't ask men hon kan peka på frågan "var är morberg") eller vilken lysknapp som är närmst) och när hon har lugnat ner sig så tar hon flytande alvedon och hjälper till fast det är äckligt. Så himla stark och tuff mitt barn. Gillar INTE snorsugen men tycker det är helt okej efteråt och hatar saltlösningen. Det var liksom lättare när hon var två månader och inte kunde göra motstånd men det är också lättare nu för det går att kommunicera och hon har utvecklat förmågan att andas genom munnen. Nu ska hon få gå på alvedon i ett dygn och sen kollar vi om det onda är borta och ja, jag är en sån som hellre pillar i lite alvedon i onödan för att hon ska slippa ont än som håller på det tills det krisar. Det är jobbigt nog att vara nio månader och sjövild men inte orka nånting. Lelle lelle bebin.

1 kommentar:

S sa...

Usch det där med bebisar som är sjuka, verkar asjobbigt. Det är ju asjobbigt att själv vara förkyld, som vuxen som ändå fattar vad som händer liksom. Krya på både mamman och bebin!