Johanna har en dotter som är allergisk mot mjölk och hon funderar på att starta en blogg som tipsar om allergivänliga ställen, lättlagad mat och som fokuserar på dom enkla grejerna istället för den vanliga stora skuggan som allergi oftast innebär. Jag tycker att det är en jättebra idé. Framförallt för att jag, eller mina föräldrar egentligen, vet hur det är att ha allergiska barn och tvingas lägga om kost och läsa på varenda förpackning och försöka hitta alternativ som inte innebär att maten som lagas och restaurangerna man går på och livet i allmänhet ändras helt.
Jag är allergisk mot ägg, fisk och nötter och det har jag varit sen jag föddes. Jag måste ha med mig en lapp när jag åker utomlands. Jag måste säga till på restauranger. Jag måste fråga vad det blir för mat när jag ska på middag. Ibland måste jag fråga killen jag har träffat om han har ätit jordnötter innan vi ska hångla, men det är en annan historia. Det är skitjobbigt ibland, men alternativet är ju att jag typ dör. Om sjukhuset när vi var små (innan internet) hade fokuserat lite mer på lösningar och lite mindre på PROBLEMEN! så tror jag att min mamma hade tyckt att det var mycket lättare och mindre ångestfyllt att nära två allergibarn. Och om fler hade förstått att det finns väldigt mycket bra alternativ idag så kanske vi som är allergiska eller har allergiska barn skulle slippa svara på påståendet det måste vara jättejobbigt! Stackars dig! För jag vet inte vad jag ska svara på det. Ja? Nej? Det är ju vad det är liksom. Jag har inte direkt valt att vara den man måste baka en extra tårta till om man bjuder till kalas. Det är nån gen eller nåt som har ställt till det och bestämt att min kropp tror att det är giftigt att äta jordnötsringar.
Men nu finns ju internet och oh how we love internet peoples. Heja på Johanna att starta allergiblogg så fler får reda på att det faktiskt inte är så jävla krångligt att byta ut grädden mot havre- eller sojaprodukter i brunsåsen eller att det finns glasstårta från Tofuline som enligt uppgift ska vara godare än vanlig eller att buffelmozzarella och fårost faktiskt fungerar för en del mjölkallergiker, däribland min syster.
Boss lady
10 timmar sedan
13 kommentarer:
Bara där! Jag tycker inte mina alleriger är så jobbiga i sig, men det är det där med att alltid hålla på och behöva krångla när man ska bort eller på resturang som jag tycker sämst om. Heja Johanna och hennes allergiblogg!
Jag tål inte mjölk och visst kan det vara jobbigt, men jag har vant mig. Men visst, man känner lite dum när man måste säga till om det varje gång man ska till någon ny och äta, eller påminna någon man vart hos innan (bara för att vara säker).. Det tråkiga är att dom kanske inte vet om lika många produkter som jag, så det blir oftast mindre för mig att välja mellan än alla andra.. + att jag är vegetarian vilket folk verkar tycka är jobbigt, för det har ju jag valt själv och dom kan inte fatta varför och bla bla bla, för det gör ju allt mycket jobbigare.. Ibland vill jag bara lägga mig under täcket och glömma resten av världen!
Jojjo: jag tycker inte heller att det är speciellt jobbigt, men jag har ju levt med det i 28 år och har koll på vilka ersättningsprodukter jag kan använda och vad som innehåller vad. Men för dom som inte har levt med det utan är mer nya för allergi så vore det ju skitbra med en blogg!
SNDJ: Ja, det är ju bara att vänja sig. Det finns ju inget alternativ. Men jag tillhör väl skaran som anser att man ska skilja på allergi och vegetarianism just eftersom det senare är självvalt. Givetvis tar jag hänsyn till mina vegokompisar när jag bjuder på mat och det tycker jag givetvis också att man ska göra, men jag tycker kanske också att om man självmant väljer bort matvaror ur sin kost så kanske man får stå ut med att en del tycker att det är jobbigt. Allergisk är det ju liksom ingen som har valt att vara.
Ja, blogg vore så JÄVLA bra. Jag är ju rätt ny (drygt två år) på det hela och googlade ihjäl mig i början. MAn visste ju ingenting. För mig är det inget problem längre, det som stressar mig är att andra blir så stressade. "men vad kan du äta då? sallad?" öh, nej?
Ja, men det är ju det jag tänker vore bra också. Då kan man ju som värd faktiskt googla lite och förhoppningsvis få bra tips på vad man kan göra istället. Men du, funkar buffelmozzarella och getost för dig eller är det no-no på det också?
Äter getost ibland, men inte för mkt. Unnar mig emellanåt bara.
Bra tyckte jag och bloggade lite om saken!
Egon: okej. Vi kan väl säga att du kan unna dig nästa gång jag bjuder på middag så kan vi göra nåt riktigt göttigt?
Jessica: vad bra! Jag tycker att det är jättebra om det sprids vidare.
Har en dotter (5 år) som är allergisk mot mjölkprotein. Det har blivit så naturligt och nästintill allt mat vi lagar numera är mjölkfri. Hon är också helt bekväm i sin allergi och har stenkoll på vad hon kan och inte kan äta. Så jag vet hur det är.
Doktoranden: Ja, det är ju inte speciellt krångligt när man väl har lärt sig. Men innan man får grepp om vad som behöver göras är det ju lite meckigt. Och för din dotter kommer det vara lika mycket av en självklarhet som det är för mig vad vi kan och inte kan äta.
Alltså WORD på det! Jag har varit glutenintolerant sen jag föddes och varje gång jag träffar en ny människa får man höra "men guuuud vad HEMSKT! Då kan ju inte du äta tårta/makaroner/bröd/etc etc, hur ORKAR du fortsätta leva?!" ungefär -_-'
Milla: Men just den attityden vore ju lite skönt att slippa liksom. Man ba eh det går att göra tårta/pasta/bröd utan gluten? Pastan är dessutom godare än vanlig tycker jag.
Jag får ofta reaktionen när jag säger att jag är allergisk mot jordnötter: "men det som är så gott!!", jaha, tack för den. Förstår inte hur de tänker när de säger så.
Men sen är det ganska jobbigt med allergier, var hemma hos ett par jag knappt kände, i en stad jag inte kände någon, och skulle käka middag och så visar det sig att de hade stoppat sesamfrön i svampsoppan, mkt underligt!Så jag fick lite snällt be dem köra mig till akuten, och sedan satt de bredvid min säng medan jag andades med hjälp av en syrgasmask, pinsamt. Men som du säger, alternativet hade varit att kvävas ihjäl hemma hos dem, hehe.
Skicka en kommentar