Lite observationer från helgens festivalande: folk är generellt rätt stolta över sina kroppar och visar upp magar och gropiga lår like there's nothing to it. Det är snyggt, tycker jag. Heja heja! Samt: folk kan fan inte kramas. Jag vet inte hur många lama små armar lagda över lika lama axlar jag har sett den här helgen. Matchat med halvfalska leenden såklart. Alltså om ni inte gillar att kramas, skit i det då. Men om ni ändå ska ha kroppskontakt så kramas på riktigt för fan. En kram är ju ett sätt att tala om hur mycket man tycker om nån och sånt ska man inte ta lätt på. En fjantig kram är lika obehaglig som ett slappt handslag och signalerar ingenting annat än jag kan inte bry mig mindre om dig. Och som sagt, då är man bättre utan.
Inlägg
Status: Stau
2 dagar sedan
3 kommentarer:
Har det inte gått inflation i kramandet dessutom?
Det ska kramas när man ses, går, sträcker på sig, folk man känner, de en kompis känner de man aldrig sett förut...
Jag bojkottar hela kramhysterin. Frånsett några som jag vill krama. Annars sträcker jag snabbt fram handen. På ett icke-slappt sätt då naturligtvis.
Jag gillar att kramas! Riktiga kramar då naturligtvis.
A. Ja, det kanske det har gjort. Jag är ju en pro-kramare. Jag gillar att kramas. Men som sagt, det ska betyda nånting. Att kramas utan mening kan lika gärna kvitta.
Sofia: Du är en bra kramare!
Skicka en kommentar