onsdag, juni 1

En månad

Ellen, Skrällen, Fontanellen, lilla grisräven, lillprutten, skräpbebin, bebiten, monstret, älskade lilla vännen, kompis, Fia-Lotta, Knölfia, mammas (pappas) lilla älskling. Du har funnits i en månad nu. Det är jättekonstigt. Jag har varit din mamma i en månad nu och jag är så kär så kär så kär så kär så kär i min lilla bebis. Ibland är du skitjobbig, som när jag har sovit dåligt och du får för dig att absolut ingenting är bra och bara knölar runt vad vi än gör, då får jag bita jättehårt i din blåa gumminapp som vi "lånade" på neo och fokusera på att andas djupt. Oftare är du skitrolig. Alltså, nu är jag ju partisk, men jag har inte träffat nån bebis i din ålder som är så himla rolig. Din favoritgrej just nu är att sitta i babysittern på köksbordet och kolla på texmex-kokboken som står i hyllan på väggen. Den och kaffeplanschen kan du stirra på och prata med i en hel finfrukost till din mammas stora lycka. Du verkar också gilla strukturer, randigt, prickigt och färgen blå även om vi har läst att du borde se i svartvitt.

När nåt är extra roligt bränner du av ett leende som skrynklar ihop hela ansiktet och visar din tandlösa tandrad på det allra mest bedårande sätt. Du ler precis innan du somnar, varje gång, och ibland låter det som att du fejkskrattar. Du låter väldigt mycket rent generellt faktiskt. Du grymtar och gnäggar och frustar och fnyser och tjuter och smackar och låter rätt mycket som ett rådjur. Det är oerhört underhållande. Något annat du sysslar med rätt mycket är att klättra/kräla, helst upp och ner för min kropp. Då borrar du in dina (satans så vassa) naglar i mig och trycker dig uppåt med benen och om du vill ner så slänger du dig helt sonika åt sidan och trycker och bökar eller rullar tills du hittar en plats som är bekväm. Du har krupit över min axel in i soffan och kastat dig rakt ner emellan mina korsade ben. När du hittar en bra position kommer det där tusenwattssmilet och sen somnar du. I lördags krälade du tvärs över vår dubbelsäng från min sida och in under tunneln mellan din pappas böjda ben. Sen blev du skitsur när du inte fick fortsätta över kanten. På månadskontrollen hos doktorn visade du alla dina skills och du är precis som vi redan gissat jättestark och väldigt alert. Du vänder huvudet efter ljud, följer oss med blick och huvud och kan om du är på humör sitta upp och hålla huvudet och vrida det. Du härmas när vi smackar med tungan och blir så jävla nöjd när du inser att du kunde härma.

Älskade unge, jag tror att du har ärvt mitt humör. Förlåt/varsågod.

Du älskar att bada. Du blir helt tyst och salig när vi doppar dig. Det har vi använt ett par gånger när livet har verkat extra jobbigt för dig. Du älskar också att bli kammad, klappad på och påklädd kläder. Du älskar egentligen allting som innebär att du blir kelad med.

Du är det finaste jag har. Jag älskar dig.

3 kommentarer:

Den där om Jenny sa...

Så himla fint.

Anonym sa...

Jag är generellt ingen bebisivrare (vill ej ha själv och tycker de flesta ser intetsägande ut trots förståelse för föräldrar/barnivrare som tycker att bebisar är sååå gulliga jämt) MEN! Din/Er bebis är såååå himla gullig! Rent objektivt är hon verkligen det. Och hon verkar vara en rolig liten prick! Grattis till er!

Johanna sa...

Så härligt!!