tisdag, juni 21

Be still my beating heart

Min bebis börjar bli stor nu. Igår blev hon sju veckor och det nyfödda börjar lite som försvinna in i nån form av bebis istället. Vi har fått rensa ut kläder (gråt) och det som förut mest var reflexer är nu medvetna handlingar. Min bästa medvetna handling är när hon trycker upp sitt huvud mot min hals eller klänger sig upp till min axel och trycker kinden mot min kind och mmmm-ar nöjt. Jag vill gärna låtsas om att hon också medvetet pussar mig som härm för att jag alltid pussar henne när hon vrider huvudet och trycker sin öppna mun mot mitt ansikte, men tyvärr är det nog mer en går det här att äta?-reflex. Jag borde egentligen sova, men började titta på bilder från när hon var nyfödd och uuuuäääääh och lilleskuttårar. Hon kommer aldrig vara så där liten och pluttig nånsin igen ju.

2 kommentarer:

Johanna sa...

Minns verkligen den känslan!! Fick panik när Nils växte i början, haha. (Sen kommer man på att det är kul.)

minahistorier sa...

måste säga att din bebis är extraordinärt gullig, från vad jag sett på instagram. tänk på att det lär bli roligare och roligare ju äldre hon blir!