En av mina favoritungar i hela världen är Marias unge Charles. Han är sprallig och påhittig och rolig och lite som en liten farbror ibland, på det bra sättet. Han är helt enkelt ett väldigt bra exemplar av sånt därnt barn. Nu har vuxna människor genom sin totala brist på hjärnkapacitet sett till att en av världens finaste
inte längre vill ha sina nya kläder på dagis eftersom dom är tjejiga.
För-i-helvete.
För det första så vill jag att alla omedelbart slutar med tramset att färger på nåt sätt är könsbestämt eller könsbestämmande. Det är en färg, punkt. Sen vill jag att vi funderar lite på hur jävla illa det verkligen är om en nån med snippa gillar verktyg och nån med snopp gillar lilla sjöjungfrun? Det finns många aspekter i det som i min värld leder till samma sak; det spelar ingen roll. Om en liten tjej gillar att banka, blir hon mindre tjej då? Påverkar det, ja vad påverkar det egentligen? Och en kille som gillar Hello Kitty, vad händer med honom? Vad är det som är så himla himla skrämmande med att låta barn vara barn?
Jag klättrade i träd när jag var liten. Jag hoppade från tak och åkte rollerblades och kastade vattenballonger och spelade fotboll och sprang snabbast i klassen. Jag gick först i skogen, jag byggde kojor och jag sladdade med cykeln. Jag dansade även balett och låtsades att jag hade en häst i garaget och klädde ut mig till prinsessa.
Ingen av dom grejerna har gjort mig till varken mer eller mindre tjej. Jag skulle ha haft en fitta oavsett om jag hade lekt med barbie eller med bilar.
Nu vill jag att vi tillsammans ser till att utplåna den där jävligt konstiga myten om tjej- och killbaciller som gör att alla underbara ungar känner sig lite sämre än vad dom borde göra. Och om du har ett problem med det så föreslår jag att du tänker jävligt noga på varför det är så himla viktigt för dig att separera människor efter hur naturen lottar när en spermie träffar ett ägg. Sen vill jag att du kommer fram till att det allra viktigaste här i livet är att se till att alla förstår att dom är lika mycket värda.