tisdag, oktober 9

Nu skärper vi oss, folket.

En av mina favoritungar i hela världen är Marias unge Charles. Han är sprallig och påhittig och rolig och lite som en liten farbror ibland, på det bra sättet. Han är helt enkelt ett väldigt bra exemplar av sånt därnt barn. Nu har vuxna människor genom sin totala brist på hjärnkapacitet sett till att en av världens finaste inte längre vill ha sina nya kläder på dagis eftersom dom är tjejiga.

För-i-helvete.

För det första så vill jag att alla omedelbart slutar med tramset att färger på nåt sätt är könsbestämt eller könsbestämmande. Det är en färg, punkt. Sen vill jag att vi funderar lite på hur jävla illa det verkligen är om en nån med snippa gillar verktyg och nån med snopp gillar lilla sjöjungfrun? Det finns många aspekter i det som i min värld leder till samma sak; det spelar ingen roll. Om en liten tjej gillar att banka, blir hon mindre tjej då? Påverkar det, ja vad påverkar det egentligen? Och en kille som gillar Hello Kitty, vad händer med honom? Vad är det som är så himla himla skrämmande med att låta barn vara barn?

Jag klättrade i träd när jag var liten. Jag hoppade från tak och åkte rollerblades och kastade vattenballonger och spelade fotboll och sprang snabbast i klassen. Jag gick först i skogen, jag byggde kojor och jag sladdade med cykeln. Jag dansade även balett och låtsades att jag hade en häst i garaget och klädde ut mig till prinsessa.

Ingen av dom grejerna har gjort mig till varken mer eller mindre tjej. Jag skulle ha haft en fitta oavsett om jag hade lekt med barbie eller med bilar.

Nu vill jag att vi tillsammans ser till att utplåna den där jävligt konstiga myten om tjej- och killbaciller som gör att alla underbara ungar känner sig lite sämre än vad dom borde göra. Och om du har ett problem med det så föreslår jag att du tänker jävligt noga på varför det är så himla viktigt för dig att separera människor efter hur naturen lottar när en spermie träffar ett ägg. Sen vill jag att du kommer fram till att det allra viktigaste här i livet är att se till att alla förstår att dom är lika mycket värda.

6 kommentarer:

Camilla sa...

Jag läste det där inlägget igår och ville slå någon. Det är (naturligt-jävla-vis) samma sak här. Min yngsta son (6 år nu) har börjat prata nåt alldeles grönjävligt om att vissa saker är tjejiga och att han inte vill göra eller ha dem längre. Bajs! Jag försöker motarbeta och ställa saker till rätta, men det har jag försökt med i flera år. Det funkar inte. Inte så länge idolerna (=kompisarna) i hans liv säger något annat. Inte för att jag slutar försöka för det, men det är så jäkla motigt!

Sedan är det ju så här också - att det ÄR tillåtet för tjejer att klättra i träd, leka med bilar och allt sånt. För då är de "pojkflickor" och det är sannerligen något alldeles fantastiskt. Men en kille kan däremot - över allas döda kroppar - leka med dockor, ha volanger eller rosa kläder. Då är han ju som en tjej, gud förbjude! Och det vet vi ju sen gammalt att det är lite mindre värt att vara tjej och "tjejig". Det är fan roten till allt det här. Om tjejer och killar värderades på samma sätt skulle det inte vara samma katastrof att en kille väljer lila och rosa kläder med puffärmar.

Slut på uppsats.

Johanna sa...

Marias inlägg gjorde mig verkligen ledsen på riktigt. Fy fan alltså.

Hoppas verkligen att folk skärper sig.

Johanna sa...

Och det är som Camilla skriver: Hade könen värderats lika hade det inte varit problematiskt att vara "tjejig" för en kille.

mikebike sa...

Läste det också och hatar tanken på att stella redan ställs inför de här sakerna och att tintin snart kommer att vara mottaglig för den typen av idioti.

Man ska såklart inte försöka skylla på förskola och skola, för det är klart att det är i hemmen allting händer och till skolan man tar med sig åsikter. Därför tycker jag ändå att det ligger extremt stort ansvar hos alla som arbetar som pedagoger att FANIMEJ börja jobba aktivt med att nedmontera de gamla trötta normerna. Fan det känns superkritiskt.

Jojjo sa...

ÅH du skriver så bra Linn!

josefin sa...

Camilla: Nu är jag supersen till den här diskussionen, men jag vill bara säga att det inte är så att "pojkflickor" belönas. Tvärtom. Jag var en sån och fick så outhärdligt mycket skit för det. Jag håller med om att pojkiga intressen värderas högre, men att bryta könsmallar är att bryta könsmallar och det ger hat oavsett om du är en pojke eller flicka. Att säga att det är "alldeles fantastiskt" att vara pojkflickig är att förminska människors erfarenheter och det tror jag gör alla en otjänst.

Vill inte låta hård eller arg, jag bara tog lite illa upp. Jag har sett och hört samma resonemang många gånger och blir ledsen av det, för det var fan i mig inte lätt.

Skrev ett inlägg om det på min blogg.