torsdag, oktober 15

Livet

Vaknade imorse av en fot i ansiktet. Långsamt sträckte sig benet och foten åkte djupare ner i kinden. Sen sa ägaren till foten Jag vill gå upp med pappa. Jag vill absolUUUT inte gå upp med mamma. Ägaren är otroligt bestämd just nu med att bara pappa duger. Vilket ju är fine. Eller borde vara fine, eftersom samma ägare har valt mig nästan jämt under de tidigare nästan tre åren vi haft tillsammans. Inombords känner jag mig såklart totalt ratad. Som tur är har det andra barnet aldrig övergivit sin mammafavör och är snabb att replikera MEN JAG VILL GÅ UPP MED DIG MAMMA! DU ÄR BÄST I HELA VÄRLDEN PÅ ATT GÅ UPP! Nu hade jag väl helst bara inte gått upp alls, men eftersom jag ändå måste så gör jag ju det helst under pepp. Innan vi gick upp fick jag dock svara på 

Mamma, vad är en stjärna?

medan fotens ägare hade bytt position och istället bearbetade mina njurar. Sen gick vi upp.

Inga kommentarer: