Fullt normalt

Fem timmar hos mamma och jag har grinat, skrikit, skrattat och försökt få mamma att förstå att jag bara skämtade när jag sa ja till att hon ska få fixa en blinddate åt mig hur hon vill. Lilla älskade fina irriterande mamman, som jag älskar henne. Vi har även pratat om hur konstigt det måste vara att se det som en gång var en bebis vara en helt vuxen människa (jag) och att ljuga på arbetsintervjuer om att man ska ha barn (mamma). Och sen skrikdiskuterade vi genus en stund. Nu är jag helt slut.