måndag, december 31

Året som gått 2018

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Inget revolutionerande för människorasen, men flyttade till radhus för första gången i livet får väl räknas?

Höll du något av dina nyårslöften?
Dom var att gilla min kropp mer, begränsa godisintaget till då och då och börja träna. Nja, kan inte direkt ge mig själv en klapp på axeln här. Jag ha väl kommit till nån form av jag accepterar min kropp och hatar inte på den längre. Det tycker jag är en väldig framgång egentligen. Godis äter jag nästan aldrig men däremot har Magnums nya glass i bytta totalt förstört mig och hade det inte varit för det ohemula priset av 100kr per liter hade jag väl käkat det dagligen. Att ha två barn, jobba och fixa en flytt gör verkligen inte under för sockersuget. Nästa år?

Kommer du ha några nya för nästa år?
Löfte och löfte, men jag vill bli mer ekonomisk och köpa färre, men bättre grejer. Jag längtar efter att ha två (nästan) fulla inkomster och faktiskt kunna spara lite pengar istället för att konstant nalla på förråden. Jag vill laga mer olika sorters mat och jag vill börja läsa böcker igen.

Blev någon av dina kompisar föräldrar i år?
Den här frågan alltså. Jag är 35 år. Det ploppar upp ljuvliga bebisar hela tiden.

Dog någon som stod dig nära?
Farmor gick bort sista november, nittio år gammal. Vi begravde henne för några dagar sedan och det var så fint och värdigt och faktiskt ganska fullt av skratt under mottagningen.

Vilka länder besökte du?
Inga tror jag? Vi skulle ha åkt till Kanarieöarna men sjukdom kom emellan, och vi ångrade oss och ville ändå inte åka pga så jävla meckigt med små barn.

Är det något du saknar 2018 som du vill ha 2019?
Drar en kopia på förra årets svar: Mja, nä jag vet inte. Mer tid kanske? Men det kommer ju inte hända. Skulle vilja ta mig mer tid att läsa och kunna behålla koncentrationen. Vill också ha en redig fylla med Andreas sans barn.

Vilket datum från 2018 kommer du alltid att minnas och varför?
Absolut inget. Det här äret bara försvann i ett småbarnstöcken.

Vilken var din största framgång 2018?
Att jag fortfarande är kär i min man. Att vi har en fin och lugn vardag och gillar att vara med varandra.

Vad är du mest nöjd med?
Att vi har varit lediga tillsammans på fredagar. Alla gånger jag har tagit mig tiden att sitta på golvet med barnen och bara låta deras tempo och initiativ ta plats utan att vara stressiga nej-morsan.

Största misstaget?
Jag vet inte. Att jag tappar tålamodet på barnen kanske? Skriker på dom fast jag vet att det inte hjälper öht.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej, ta i trä no jinx!

Bästa köpet?
Vårt hus. Älskar vårt nya hus så himla mycket.

Vad spenderade du mest pengar på?
Flytten, mat och husprylar.

Gjorde något dig riktigt glad?
Min familj. Dom gör mig glad varje dag, var och en av dom. Att se Andreas med barnen gör mig knäsvag av lycka.

Vilka sånger/band kommer du komma ihåg från 2018?
Jag lyssnar oerhört lite på medveten musik dvs att jag själv sätter på nåt så dom få gånger det hänt har det varit nån gammal spellista för stämningen typ. Eller First Aid Kits Lion’s Roar kanske? Som för andra gången söver vårt barn.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare. Dimman efter mamma har äntligen lättat helt.

Vad önskar du att du hade gjort mer?
Stannat i stunden istället för att rusa iväg i huvudet till nästa punkt.

Mindre?
Suttit med telefonen.

Hur tillbringade du julen?
I vårt hus med pappa, min syrra och hennes kille och min moster och kusin. Det var jättehärligt!

Favoritprogram på teve?
Det finna nåt norskt inredningsprogram där 4 män gör iordning fritidshus i Norge vara repriser har sänts vid sexsnåret på morgonen på lördagar. Har frivilligt gått upp med barnen för att få se det. A Handmaid’s Tale var också bra. Och den där om robotar på en annan planet med Joel Kinnaman. Och Chef’s table på Netflix.

Bästa boken?
Kommer inte ihåg att jag ens läst nåt förutom kokböcker under 2018 så uppenbart ingen värd att nämna.

Det var det! Det var ett hetsigt år, 2018. Eller tempot var väl egentligen inte så högt men att ha två barn under två år lämnar liksom inte jättemycket tid eller tankeverksamhet över till nåt annat. Och så en flytt på det. Jag ser fram emot att få lite mer tid för mig själv 2019. För mina egna tankar och funderingar. Och så ser jag fram emot ytterligare ett år med Andreas. Fan vad fint mitt liv är med honom i det! Och ett till år med Ellen och Nils, ljuvliga ljuvliga knasiga galna knäppungar. Att det går att älska så?

Gott nytt år på er allihop!!

Inga kommentarer: