Oh I can see the future

Nähe, ingen ande som bara poppade upp och visade mitt liv genom nån rökridå. Gud så konstigt. Försöker skapa mina egna rökridåer, men egentligen är det bara mina glasögon som immar igen av kaffeångor. Ibland är verkligheten inte mer spännande än så. Jag funderar på att åka till Portugal och hälsa på en kompis som är där och spelar rugby. Världens snällaste kille som ser ut som en grekisk gud på ett ungefär. Känner att det är det jag behöver just nu; lite aussieslang och lite uppmärksamhet av brunbränd, blåögd man. Jag har inte pratat med honom på hundra år, men once an offer, always an offer eller hur?