tisdag, november 22

"Vad har ni gjort idag då?"

Jag tror att den största vinsten med att dela på föräldraledigheten är förståelsen på att svaret på den frågan alltid kommer kännas otillräckligt ur produktionssamhållessynpunkt. Här får ni ett exempelreferat i realtid:

Ja Ellen vaknade vid halv nio och då låg vi och gosade och mornade oss i sängen ett tag och sen blev hon hungrig så hon fick mjölk och sen blev hon trött så då sov hon i min famn. Idag var hon nog extratrött för hon sov nästan en timma och då satt jag i soffan med telefonen och läste slut internet för jag nådde inte fjärrkontrollen och jag tänkte att hon skulle få sova tills hon vaknade eftersom hon var vaken igårkväll. Hon vaknade väl vid kvart över tio och då var jag så jävla hungrig och kände att livet höll på att försvinna av kaffebrist så då gjorde vi frukost och jag plockade ur och i diskmaskinen och diskade nappflaskor och plockade upp ölkorven som mathem skickade med som varuprov från golvet hundratolv gånger eftersom barnet tycker livets lek är att få nåt och sen kasta det på golvet. Efter frukosten tvättade jag henne i handfatet i badrummet och så fick hon kläder istället för pyjamas och sen låg hon på golvet i badrummet och glodde medan jag var på toaletten och då passade jag också på att sortera upp tvätten när hon ändå låg där så fint. Sen slängde jag i en maskin och så fick hon sitta i babysittern medan jag duschade. Hon skrattade när jag borstade tänderna så då öppnade jag den nya tandborsten och borstade hennes riskorn också och hon ÄLSKADE det. Hon var ganska glad och satt i sängen och lekte med en hudkrämstub när jag klädde på mig trosor och linne. Efter det fick hon leka i gåstolen medan jag sminkade mig. Jag kom till halva ögonbrynen innan hon fick nog och skrek det där ilskevrålet som gör sönder öronen, du vet? Hon var trött men ville inte ligga ner så jag tog på mig selen och dansade lite tryckare i hallen tills hon somnade. Nu sitter jag i soffan igen, klockan är 12.43 och barnet vaknade p r e c i s. Jag har halvmålade ögonbryn, trosor och linne. Sängen är obäddad, första tvätten är klar enligt tvättmaskinspipet och barnet ska förmodligen ha en flaska mjölk igen.

3 kommentarer:

Lisa sa...

Gud vad glad jag blev över att få läsa det här just nu! Var precis på fika på jobbet för första gången sen tvåan föddes (för tio veckor sedan) och fick frågan "Vad har du hållt på med då?" Fick lätt panik och började svamla något om att "Ja, jo, stora barnet är ju på dagis 9-15 så det är ju bara den tiden jag har har att disponera men jaaa, braaa fråga, vi har väl tagit det ganska lugnt...?" Och kände mig som världens minst produktiva latmask. Sanningen är väl just det du skriver: jag har tagit hand om min bäbis, klätt på mig och ätit och städat lite. Inga oceaner av ledig tid precis, men det är lite svårt att förklara för en barnlös kollega på ett jobb med högt tempo.

När jag kom hem anmälde jag mig i stundens hetta till en distanskurs till våren, men kanske ändå nöjer mig med att fortsätta koncentrera mig på min familjs och mina egna mest gundläggande behov...

Anonym sa...

Haha, ja men precis så! Min tvåa är också tio veckor precis som Lisas här ovan och kan ju också säga att jag känner igen mig! Har dock hållt mig borta från fika på jobbet än så länge så har sluppit frågan. Att sköta tvätten har liksom blivit mitt mission in life för tillfället, och en bra dag även diskmaskinen... /Anna

Linn sa...

Lisa: men herregud, vadå var har du hållit på med? FÖTT ETT JÄVLA BARN OCH FÖRSÖKT FATTA DET GUBB/TANTJÄVEL liksom. (inte jävla barn, men du fattar). Kan SÅ relatera till att plötsligt också få feeling och anmäla till en kurs, men alltså om jag får lägga mig i (gör det ändå) DON'T! Herregud att ta hand om en bebis är fan jobb nog. Plus man får ju inte direkt mer tid över ju äldre dom blir eftersom dom kräver en helt annan sorts uppmärksamhet.

Anna: hahaha! Gud, älskar att föräldraskapet är så relaterbart ändå.