fredag, juli 1

Sommarledigt var det här

Vi är i Örebro hos Andreas pappa. Imorgon, eller ja, idag åker vi istället till Lidköping och den andra sidans faderskap. Vi har all tid i världen och ändå gör jag absolut ingenting. Eller jo, vi (mest jag) Ronja-övar på att akta oss för saker. Att äta på restaurang till exempel. Det har vi aktat oss för två gånger senaste veckan. Det och att åka väldigt långt i bil med bebis. Och att gå på middag hos kompisar har vi också aktat oss för, midsommarhelgen ej inräknad eftersom vi bodde över i tre nätter. Insåg häromdagen att vi numera alltid kommer falla inom kategorin människor som kommer med barn. Alltså såklart inte alltid-alltid eftersom vissa saker helt enkelt inte passar sig med barn och egen tid osv, men generellt så kommer ju Skrällen liksom vara där vi är dom närmsta säg 12 åren. När Alltfinnsredan skickade bild på sin nya (URGÖLLIGA) bebis och hennes pappa så fick jag såklart hjärtsnörp av fint pga fint men också pga dom är en familj nu! Sen slog det mig att det är ju jag också. Så himla fint/sjukt.

Jallefall, jag håller på att öva på föräldraskapet. Jag övar egentligen mest på att försöka slappna av i föräldraskapet och förändra min inbyggda förebygg och förekom-parenting från undvik till anpassa. Exempel: istället för att undvika restaurang pga bebis kan skrika/vagnen kanske inte får plats/jobbighet -> gå till kedjerestaurang och öva på att äta i kanon (som sång, ej skjutvapen) och vagga barn med ena armen eller istället för att undvika att åka på midsommarfirande pga potentiellt bebis i bil-kaoz -> åk ändå och planera att det får ta precis hur lång tid som helst och kör på kör när barnet sover-modellen. Hittills ger jag mig Godkänt och Skrällen Mycket Väl Godkänt eftersom hon tar allt man slänger åt henne med ett tandlöst leende och en laissez faire-attityd. Älskar henne extremt mycket för det beteendet. Det och att hon verkligen är helt orimligt gullig just nu. Hade jag bara kunnat sova istället för att ligga bredvid och vara klarvaken hade livet varit ännu bättre. Känner mig som ett creep som ligger bredvid och glor och väntar på att hon ska vilja vakna och käka så jag kan locka henne att flina igen.

Inga kommentarer: