Om jag kunde konservera ett ögonblick i tiden önskar jag att det kunde vara den här. Jag har legat på en madrasserad solstol i solen högt över vattnet och tittat mest på ingenting hela dagen. Ingenting av bergstoppar. Ingenting av skog. Ingenting av disiga moln och röda blommor och vita hus. Jag har ätit solvarma plommontomater med mozzarella och färska gröna oliver. Jag har druckit prosecco. Mina lår är varma av solens efterglans och kinderna hettar trots att jag faktiskt har varit duktig med solskyddet idag. Jag ligger på mage i min dubbelsäng i rummet som leder direkt ut på terassen, den med kvällssol, och läser en bok. Min telefon plingar full med fina ord. Hela jag känns som ett stort leende som startar i ögonen och sen inte kan hålla sig utan helt sonika tar över.
Just nu, just det här ögonblicket skulle jag vilja stoppa ner i en burk och ställa i bokhyllan som medicin mot mindre bra dagar. Fördelen med att vara känslomänniska är nämligen att även lyckan blir större starkare högre när den visar sig. Och just nu är ett sånt ögonblick.
Boss lady
10 timmar sedan
3 kommentarer:
Låter helt oslagbart. Spara långt inne!
Jag ska, men om jag glömmer, kan du påminna mig?
Ska göra mitt bästa.
Skicka en kommentar