inre monolog

Aj. Mitt huvud. Jag är hungrig fast ändå inte. Undra vad det är på teve? Det spelar ingen roll, jag orkar ändå inte gå dit. Har alla par såhär gullegullegull nu med frukost på sängen och djupa blickar? Stackars ensamma mig. Gud vad det är synd om mig faktiskt. Syndast i hela världen faktiskt. Vilken kväll det var igår! Hur många ställen var vi på? Ett, två...tre. Tre! När kom jag hem? Åh vad jag är törstig. Vatten. Vatten! Undra hur bakfull jag är egentligen? Jag kan röra benen och armarna och ojfan vad det snurrar i huvet nu. Haha, jag måste vara full fortfarande. Kanske ska sova lite till.