Nu bär det av hem till skogen. Håll tummarna för att SJ för en gångs skull visar sig från sin bästa sida och att jag inte behöver ljuga om en möhippa för att få åka med den här gången. Jag tyar inte liksom.
Som folk är mest, fast kanske lite mer öppet grinig. Jag har en man och två barn och ett hus i en småstad. Förut var jag en sån som läste böcker och drack öl, lagade mat och var härlig. Nu är jag mest en morsa med för lite tid som käkar kycklingpinnar och förtielva pastor med tomatsås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar